Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet.   Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever. Det som elever framhåller som mest betydelsefullt är att ingå i gemenskapen på ett självskrivet sätt. Vi konstaterade att elever som inte ingår i gemenskapen lägger skulden på sig själva och det är något de bär med sig resten av livet. Det är viktigt med en tillgänglig och välfungerande elevhälsa med kompetent personal. Samtidigt visade det sig att det fanns stora skillnader mellan skolors tillgång till elevhälsa. Flera stärkande faktorer lyftes fram som poängterade vikten av att skolan skapar mötesplatser för gemenskap för att öka den sociala delaktigheten. Vuxna ska finnas tillgängliga på ett naturligt sätt under hela skoldagen. Den viktigaste framgångsfaktorn är betydelsen av en god relation med föräldrar och elever.

Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska samhället vara tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättningar år 2010. Syftet med studien var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna och rollatoranvändare i allmänna byggnader som erbjuder passiva nöjesaktiviteter i Sundsvalls kommun. Utvalda områden ur instrumentet Housing enabler (2010) användes för att undersöka tillgängligheten i de besökta byggnaderna. För att undersöka åskådarplatserna utformades en checklista utifrån Bygg ikapp handikapp (2001). Resultatet visade att det råder brist på tillgänglighet i de besökta nöjeslokalerna med bland annat höga trösklar och instabil ytbeläggning utomhus. Det var i regel godkända anpassningar vid de besökta byggnaderna dock fanns det brister i utformningen av åskådarplatser för rullstolsburna. I studien framkom likheter för rullstolsburna och rollatoranvändare gällande de faktorer som hindrar tillgänglighet i byggnaderna.

The purpose of this study is to illustrate the interaction in the classroom to contribute to understanding how we can create social participation in a school class. Can we make students involved during the school day and therefore enhance their wellbeing? Sometimes students are excluded in different school situations; these events can happen consciously by other students but also unconsciously by both students and teachers. We, as teachers, need to understand not only what works in social interactions but also why it works. The study is based on video observations, which we conducted in mathematics, sports, Swedish and science on various occasions. The study´s results were produced in a discussion group where three teachers studying filmclips reasoned and reflected on different events. The result shows how teachers with very small changes in teaching, affect the students' social participation. Responsive teachers with a clearly inclusive approach enable interaction.

Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtiden Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism. Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar. Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism. Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer. Interventionerna skedde i olika former i syfte att förbättra barnets sociala integration, kommunikation, sensorik eller motorik. I studien har författarna sett att familjens rutiner till stor del styrs av barnet med autism.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, barns konsumtionsmöjligheter påverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fånga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstå hur detta skulle kunna hanteras. För att svara på syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del påverkar den sociala delaktigheten. på både gott och ont. Personalen har för det mesta hittat egna lösningar för att hantera fenomenet då styrdokumenten är otydliga med hur man bör gå tillväga för att skapa en jämlik miljö i skolan utifrån barnens olika konsumtionsmöjligheter. / The aim of the study was to examine how the childrens consumption- possibillities affects social participation among children in preschool/school/leisure. We wanted to catch the staff's perceptions of the phenomenon in order to understand how this could be handled. To answer the aim, a qualitative study have been made. The study has been carried out using semi-structured interviews of personnel involved in the various organizations. The result shows that children's consumption- possibillities to some extent affect social participation, both good and bad. The staff have mostly found their own solutions to address the phenomenon, because the policy documents are unclear of how tp proceed in order to create an equitable enviroment in schools by children of different consumption opportunities.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan. Metoden är kvalitativ och datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som arbetar frivilligt inom internationella, politiskt och religiöst obundna organisationer. En innehållsanalys har använts för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visar på att de unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete är att det bidrar till en social delaktighet och en personlig utveckling. Slutsatsen är att det frivilliga arbetet bidrar till en stödjande miljö då det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till empowerment. Framtida folkhälsoarbete uppmanas till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför.

Sammanfattning I matematikundervisningen är både kommunikativa inslag och specialpedagogiska insatser betydelsefulla för eleverna. Syftet i den här studien var att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter elever i gymnasiet har av sin tid i grundskolan, åk 1- 9 samt gymnasiet vad gäller inkluderande undervisning i matematik. Specifikt undersöker studien elevers perspektiv på hinder och möjliga insatser i samband med undervisningssituationer i matematik. Studien har tillämpat en flermetodsforskning, dvs. genomfört både kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Dels tyder studiens resultat på att social delaktighet under matematiklektionerna var viktig för att öka elevers intresse för ämnet matematik, dels indikerar resultatet att elever i studien anser att specialpedagogiska insatser har betydelse för elevers upplevelser av ämnet matematik. t.ex. var det viktigt att elever erbjöds förutsättning att kommunicera och resonera om matematiska inslag och att läraren delade in elever i grupper. Studien visar att speciallärare och undervisande lärare kan få betydande information om den sociala delaktighetens betydelse då elevers perspektiv beaktas.

Med ökad ålder så ökar också risken för att drabbas av olika hälsotillstånd men även risken att utveckla psykisk ohälsa ökar. På grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller skada kan människans vardag påverkas till den grad att de inte har möjlighet att leva sitt liv fullt ut, hantera vardagen, vara delaktig i samhället eller känna någon meningsfullhet med livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av social delaktighet för det mentala välbefinnandet bland äldre personer. Huvudsökningar har utförts i PubMed, Cinahl & APA Psycinfo. De åtta artiklar som inkluderats i denna litteraturstudie har alla baserats på en kvalitativ metod och är relevanta för syftet för litteraturstudien. De inkluderade artiklarna i denna studie resulterade i två huvudkategorier: 1. Att uppleva samhörighet och mening med livet. 2. Att upprätthålla social delaktighet i vardagen. Resultatet visar på att social delaktighet är viktigt för att främja äldres mentala välbefinnande. Det beskrivs bland annat att det är viktigt att känna en tillhörighet och ägna sig åt meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra. Slutsatsen visar att vidare forskning om social delaktighet och hur det påverkar äldres mentala välbefinnande är nödvändigt.

Research has shown positive correlations between global self-esteem and physical activity, as well as between global self-esteem and school performance. However, research is ambiguous and other variables have shown importance for global self-esteem. This study aims to investigate the correlations between global self-esteem and physical activities, school performance and social participations within high-school students in the northern part of Sweden. The study also investigates gender differences regarding correlations between the variables. The study was conducted using a questionnaire that included Rosenberg Self-Esteem Scale and self-rated physical activity, social participation and grades in Swedish, English and mathematics. Results showed a positive correlation between physical activities and global self-esteem for the group as a whole, which confirms previous research. Global self-esteem showed correlation with collective physical activities and total school performance, among teenage girls. For teenage boys global self-esteem showed correlation with individual physical activities and the grade in mathematics. / Forskning har kunnat visa positiva samband mellan global självkänsla och fysisk aktivitet, samt mellan global självkänsla och skolprestation. Men forskningen är tvetydig, och även andra variabler har visat sig ha betydelse för den globala självkänslan. Studien syftar till att undersöka den globala självkänslans samband med fysisk aktivitet, skolprestation och social delaktighet hos norrländska gymnasieungdomar. Studien undersökte även olikheter mellan könen gällande korrelationer mellan variablerna. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som inkluderade Rosenberg Self-Esteem Scale samt självskattad fysisk aktivitet, social delaktighet samt betyg i grundämnena svenska, matematik och engelska. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och global självkänsla för gruppen som helhet, vilket är i linje med tidigare forskning för tonårstjejer korrelerade global självkänsla med kollektiva fysiska aktiviteter och skolprestation som helhet. För tonårskillar korrelerade global självkänsla med individuella fysiska aktiviteter samt betyg i matematik.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.