<p>Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a. visat sig medföra en förbättrad koncentrationsförmåga, ett förbättrat minne samt ett ökat allmänt välmående.</p><p>I Sverige beräknas idag mellan 20-40 % av befolkningen lida av psykisk ohälsa. Allt från allvarligare sjukdomstillstånd, som t.ex. psykoser, till lättare psykiska problem, som t.ex. oro, ångest och sömnproblem. Det krävs en aktion för att hitta promotiva alternativ, för att hantera detta nya hälsoproblem, och fysisk aktivitet kan vara en lösning. </p><p>Syftet med studien var att utvärdera huruvida fysisk träning kan förbättra såväl den fysiska som psykiska hälsan. Tio deltagare (åtta män, två kvinnor) deltog i studien. Samtliga deltagare lider av psykiska problem i form av depression och utbrändhet. Dessa personer fick under en åtta-veckors period styrketräna två dagar/vecka kombinerat med 30 minuters konditionsträning. </p><p>Resultaten utvärderades med hjälp av fystester samt självrapporterat funktionstest. </p><p>Samtliga deltagare har förbättrat sina resultat gällande fystesterna, samt upplever en bättre hälsa, fysiskt och psykiskt mätt med SF- 36. </p><p>Då samtliga deltagare förbättrat såväl sin psykiska som fysiska hälsa indikerar detta att ett åtta veckors träningsprogram kan ge mätbära förändringar gällande individens upplevda hälsa. Även om det inte går att sätta ett likhetstecken mellan fysisk aktivitet och en bättre psykisk upplevd hälsa, visar studien att samtliga deltagare faktiskt mår bättre. Utöver dess potentiella effekter på den psykiska hälsan, ger regelbunden fysisk aktivitet fysiologiska hälsovinster vilket visar att fysisk aktivitet är något alla mår bra av!</p>

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a. visat sig medföra en förbättrad koncentrationsförmåga, ett förbättrat minne samt ett ökat allmänt välmående. I Sverige beräknas idag mellan 20-40 % av befolkningen lida av psykisk ohälsa. Allt från allvarligare sjukdomstillstånd, som t.ex. psykoser, till lättare psykiska problem, som t.ex. oro, ångest och sömnproblem. Det krävs en aktion för att hitta promotiva alternativ, för att hantera detta nya hälsoproblem, och fysisk aktivitet kan vara en lösning. Syftet med studien var att utvärdera huruvida fysisk träning kan förbättra såväl den fysiska som psykiska hälsan. Tio deltagare (åtta män, två kvinnor) deltog i studien. Samtliga deltagare lider av psykiska problem i form av depression och utbrändhet. Dessa personer fick under en åtta-veckors period styrketräna två dagar/vecka kombinerat med 30 minuters konditionsträning. Resultaten utvärderades med hjälp av fystester samt självrapporterat funktionstest. Samtliga deltagare har förbättrat sina resultat gällande fystesterna, samt upplever en bättre hälsa, fysiskt och psykiskt mätt med SF- 36. Då samtliga deltagare förbättrat såväl sin psykiska som fysiska hälsa indikerar detta att ett åtta veckors träningsprogram kan ge mätbära förändringar gällande individens upplevda hälsa. Även om det inte går att sätta ett likhetstecken mellan fysisk aktivitet och en bättre psykisk upplevd hälsa, visar studien att samtliga deltagare faktiskt mår bättre. Utöver dess potentiella effekter på den psykiska hälsan, ger regelbunden fysisk aktivitet fysiologiska hälsovinster vilket visar att fysisk aktivitet är något alla mår bra av!

Med ökad ålder så ökar också risken för att drabbas av olika hälsotillstånd men även risken att utveckla psykisk ohälsa ökar. På grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller skada kan människans vardag påverkas till den grad att de inte har möjlighet att leva sitt liv fullt ut, hantera vardagen, vara delaktig i samhället eller känna någon meningsfullhet med livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av social delaktighet för det mentala välbefinnandet bland äldre personer. Huvudsökningar har utförts i PubMed, Cinahl &amp; APA Psycinfo. De åtta artiklar som inkluderats i denna litteraturstudie har alla baserats på en kvalitativ metod och är relevanta för syftet för litteraturstudien. De inkluderade artiklarna i denna studie resulterade i två huvudkategorier: 1. Att uppleva samhörighet och mening med livet. 2. Att upprätthålla social delaktighet i vardagen. Resultatet visar på att social delaktighet är viktigt för att främja äldres mentala välbefinnande. Det beskrivs bland annat att det är viktigt att känna en tillhörighet och ägna sig åt meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra. Slutsatsen visar att vidare forskning om social delaktighet och hur det påverkar äldres mentala välbefinnande är nödvändigt.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

At its core, mental wellbeing refers to positive self-perception, effective coping with challenges and positive social interactions. International students mental wellbeing can be negatively impacted as they face additional challenges compared with domestic students, such as cultural and social differences. The research aimed to integrate mental wellbeing elements into a web application for international students at KTH, as there is a lack of services for this specific target group. Using a user-centered design (UCD) approach, Lull, was designed and developed to include multiple features related to university services, mindfulness, self-reflection and social interactions. The evaluation results showed a high level of usability and a positive feedback from participants in integrating wellbeing elements. The semi-guided chats were able to create a sense of community and were perceived as the most important feature. Finally, a need for targeted services for international graduate students was highlighted along with the potential of digital platforms complementing traditional services, rather than replacing them. / I grund och botten handlar psykiskt välbefinnande om positiv självuppfattning, effektiv hantering av utmaningar och positiva sociala sociala interaktioner. Internationella studenters mentala välbefinnande kan påverkas negativt eftersom de möter ytterligare utmaningar jämfört med inhemska studenter, till exempel kulturella och sociala skillnader. Forskningen syftade till att integrera mentala välbefinnande i en webbapplikation för internationella masterstudenter vid KTH, eftersom det finns en brist på tjänster för denna specifika målgrupp. Med hjälp av en användarcentrerad design designades och utvecklades "Lull" för att inkludera flera funktioner relaterade till mindfulness, självreflektion och sociala interaktioner. Utvärderingsresultaten resultaten visade en hög nivå av användbarhet och en positiv feedback från deltagarna när det gäller att integrera välbefinnandeelement. De halvstyrda chattarna kunde skapa en känsla av gemenskap och uppfattades som den viktigaste funktionen. Slutligen framhölls ett behov av riktade tjänster för internationella masterstudenter tillsammans med potentialen hos digitala plattformar som kompletterar traditionella tjänster snarare än att ersätta dem.