Denna uppsats syfte är att försöka förstå universitetsstudenters rörelsemönster och val av bostadsort genom att undersöka förhållandet mellan relationen till hemstaden respektive studieorten utifrån teorier om mobilitet och platsanknytning.Metoden som använts är utförande av fyra semistrukturerade intervjuer med universitetsstuderande vid Uppsala universitet. De intervjuade har olika bakgrund men har gemensamt att de alla är inflyttade till Uppsala på grund av studier.Resultatet av undersökningen visar att mina informanters tidigare mobilitet och val av bostadsorter kan ses som ett sätt att uttrycka en viss identitet. De har använt olika strategier för att nå de tankar och mål som finns kring framtiden och karriären. Att vara, eller att inte vara mobil i nutid kan kopplas till hur de olika informanternas rörlighet har sett ut tidigare i livet. De sociala relationer som finns på en plats betyder mycket men i den fas i livet som informanterna befinner/befunnit sig i så verkar viljan att se något nytt ha varit stark.

ABSTRACT Bingström, K. 2016. EU-migranter som jordbruksentreprenörer: En studie av holländska mjölkbönder i Sverige. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur jordbruksföretagande EU-migranter i Sverige ser på sin jordbruksverksamhet utifrån anknytning till gården, lokalsamhället och ursprungslandet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra jordbrukarfamiljer som migrerat till Sverige från Nederländerna. I termer av anknytning kan flertalet av respondenterna anses ha en större anknytning till själva jordbruket och det holländska ursprunget än till den fysiska gården. De har samtliga nederländskt medborgarskap vilket är av stor vikt för dem att behålla i form av en stark holländsk anknytning till ursprungsplatsen, som hålls vid liv även genom täta kontakter genom släkt, vänner och branschmedia. Detta är oberoende av hur länge de bott i Sverige.Med tiden stärks även anknytningen till det nya lokalsamhället och gården främst genom att gården blir mer deras egen rent känslomässigt genom de förändringar som utförs. Att barnen växer upp här bidrar också till ökad anknytning. Trots att denna anknytning ökar så minskar inte anknytningen till att vara holländare. Således är de holländska jordbrukare som äger, driver och bor på sina gårdar, som av olika anledningar råkar vara belägna i Sverige.

Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

No description available.

Uppsatsen har som syfte att undersöka studenter vid Uppsala universitets syn på sin hembygd, deras nuvarande bostadsort och deras inställningar till att flytta tillbaka till hembygden. Detta görs med hjälp av kvalitativa respondentundersökningar i form av semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet. Totalt har sex studenter deltagit i intervjustudien. Resultatet visar att studenterna har liknande uppfattningar av sin hembygd trots att de kommer från vitt skilda platser i Sverige. Hembygden ses som liten vilket har både positiva och negativa attribut. De har även en enhetlig uppfattning av den nuvarande bostadsorten Uppsala vilken ses som en plats som passar väl in i deras nuvarande livssituation. Respondenterna har skapat nya sociala nätverk i Uppsala och säger sig trivas bra i staden. Detta påverkar deras inställningar till att flytta tillbaka till hembygden då det i nuläget anses vara en större förlust att återvända eftersom det kan medföra att det nya sociala nätverket som skapats i Uppsala skulle försvinna. Deras livssituation i dagsläget anses inte heller vara kompatibelt med livet i hembygden. I samtliga intervjuer framgår det att respondenterna för närvarande inte har några planer på att återvända till hembygden.

The needs of women in society has since far back in time not been taken into account. Women have been largely housebound, which resulted in a city built for men still affecting women travel patterns and behavior in public space. Since women tend to use more public transport than men, and the fact that students often have a very limited financial situation and through this may depend more on the bus than others, it felt important to highlight this particular group.The purpose of this study is to examine how five young female students experience bus travel in Umeå, a medium-sized town in northern Sweden, and what may affect their behavior in these environments.The results discovered through interviews and a thematic-narrative analysis indicates that the human absence and presence is the most crucial factor in how women experience bus travel in Umeå. The presence of other people tends to make these women more comfortable in bus travel. Other influencing circumstances were the build environment, the connection they have to the city and the people in it, and the fact that the woman considered as the weaker sex throughout history. Despite these indications, it seemed like these young women experiencing security in bus travel in the city of Umeå. Instead of seeing bus travel as a barrier they must overcome to reach their destination, they see the bus as a comfortable opportunity.

<p>De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar. Analysen av det sammantagna materialet beskrivs i en modell som belyser tre dimensioner i barnens platsanknytning på den aktuella platsen. Dessutom diskuteras miljonförorten som miljö.</p>

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar. Analysen av det sammantagna materialet beskrivs i en modell som belyser tre dimensioner i barnens platsanknytning på den aktuella platsen. Dessutom diskuteras miljonförorten som miljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka unga vuxnas platsanknytning till den glesbygdskommun där de vuxit upp. Tolkning av platsanknytning och annan teoribildning har genomförts med ett humanistiskt synsätt och en fenomenologisk utgångspunkt. Den metod som använts i fältarbetet är semi-strukturerade intervjuer. Metoden utformades och genomfördes baserade på principer och värdegrund hämtade ur feministisk metodologi. Totalt har sex intervjuer genomförts, två i var och en av orterna Sveg, Hede och Funäsdalen, de tre största orterna i Härjedalens kommun. Från varje ort intervjuades en kvinna och en man. Studiens resultat indikerar att maskulina attribut och egenskaper tar mycket utrymme i de berörda orterna. Omvandlingen från att vara en jord- och skogsbrukskommun till besöksnäringskommun skapar en situation där identiteter ifrågasätts. Som en påföljd av detta indikerar studiens resultat att det saknas mötesplatser för ett bredare utrymme av åsikter och värdering och preferenser inom vissa berörda orter. Vilket kan leda till en mindre förankrad relation till platsens människor och kultur.

Ironman Kalmar has been a yearly occurrence in the city of Kalmar, Sweden for ten years after the previous race, Järnmannen, was picked up by the Ironman organisation. After the takeover, the event has gone from being a national success to being an even greater international success which is shown by the result of Ironmans participation surveys where each year Ironman Kalmar is at the top of many categories. The reason for this can be connected to many different aspects of the race but mainly the proud citizens of the town and their welcoming aura and place attachment, which is present in many parts of the race, from the unique landmarks incorporated into to the course and the first-timers who’ve never done an Ironman before, to the tens of thousands of people in the crowd being present through most of the course cheering for the participants.