No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Ph.D. afhandling, Roskilde universitetscenter 2007.

Det är allas rätt att fritt delta i samhället men att kunna ta del av samhällslivet är inte en självklarhet för alla. Personer med dövblindhet kan uppleva svårigheter kring aktiviteter så som att kommunicera, förflytta sig och få tag på information. I arbetsterapi är delaktighet i aktivitet ett viktigt begrepp. För att öka delaktigheten i aktiviteter i samhället för denna grupp behöver möjligheter till självständighet stärkas och beroende av andra människor minskas. Tillgång till teknologi kommer få större betydelse i rehabilitering i framtiden. Syftet med studien var att beskriva om och i så fall hur teknik kan främja delaktighet i aktivitet och i samhället för personer med dövblindhet. En litteraturstudie genomfördes vilken resulterade i tio artiklar med fokus på implikationer av tekniska lösningar för personer med dövblindhet. Resultatet visade att teknik kan främja delaktighet i aktivitet i samhället genom att ge personer med dövblindhet möjlighet till självständig mobilitet i samhället, kommunikation, tillgång till information och en känsla av säkerhet. Tekniken kan även ge personer ökad möjlighet till social interaktion och möjligt bryta viss isolering samt främja självständighet vid aktiviteter för personer med dövblindhet.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur den lönemässiga avkastningen av utbildning skiljer sig utifrån utbildningsmässig och klassmässig bakgrund. För att analysera detta gjordes multipla linjära regressionsanalyser (OLS) med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. LNU är intervjustudier gjorde på ett representativt urval av svenska befolkningen. Beroendevariabel i regressionsanalyserna är timlön. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå definierar utbildningsbakgrunden. Klassmässig bakgrund definieras utifrån vilken position i SCB:s (Statistiska centralbyrån) socialekonomiska indelning (SEI) föräldrarna har.   Studiens resultat visar i huvudsak 2 resultat. (1) I Sverige tjänar barn till personer som genomgått teoretiskt gymnasium eller universitets-/högskoleexamen mer på att utbilda sig än vad barn till personer vars högsta utbildning är grundskola gör. (2) Barn till egna företagare tjänar mer på att utbilda sig än vad barn till arbetare gör. Detta gör att personer ur privilegierade grupper tjänar mest på att utbilda sig i Sverige. Med detta går studiens resultat mot tidigare studier gjorda i USA. Där tjänar personer ur mindre privilegierade grupper mest på att utbilda sig.   Att Sverige har små löneskillnader påverkar troligtvis resultatet på hur de ekonomiska förtjänsterna av utbildning ser ut. Avkastningen på utbildning för barn till arbetare eller till de med grundskola som högsta utbildning skulle inte bli större med större löneskillnader

Denna uppsats syfte är att försöka förstå universitetsstudenters rörelsemönster och val av bostadsort genom att undersöka förhållandet mellan relationen till hemstaden respektive studieorten utifrån teorier om mobilitet och platsanknytning.Metoden som använts är utförande av fyra semistrukturerade intervjuer med universitetsstuderande vid Uppsala universitet. De intervjuade har olika bakgrund men har gemensamt att de alla är inflyttade till Uppsala på grund av studier.Resultatet av undersökningen visar att mina informanters tidigare mobilitet och val av bostadsorter kan ses som ett sätt att uttrycka en viss identitet. De har använt olika strategier för att nå de tankar och mål som finns kring framtiden och karriären. Att vara, eller att inte vara mobil i nutid kan kopplas till hur de olika informanternas rörlighet har sett ut tidigare i livet. De sociala relationer som finns på en plats betyder mycket men i den fas i livet som informanterna befinner/befunnit sig i så verkar viljan att se något nytt ha varit stark.

No description available.