Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.

Trådlösa sensornätverk byggs upp av trådlösa sensorer, som gemensamt arbetar för att lösa en viss uppgift. Ett exempel på en sådan uppgift kan vara insamling av pollennivåer i luften över en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den når en datainsamlingsnod någonstans i nätverket där den sedan lagras och efterbehandlas. Generellt gäller att sensornoder är små, billiga, kommunicerar trådlöst och har en väldigt lång livslängd. Traditionellt sett har sen- sornoder också antagits vara statiska (stillastående), vilket medför begränsningar om noderna bärs av exempelvis människor eller monteras på fordon. I detta examensarbete presenteras matmac , ett mac-protokoll som designats för att hantera mobila noder i trådlösa sensornätverk. En referensimplementa- tion av matmac har implementerats i operativsystemet Contiki och utvärderats med varierande konfigurationsparametrar, rörelsehastigheter och dataintensitet i simulatorn Cooja. Resultatet från utvärderingen visar att mekanismerna för mo- bilitetshantering i matmac främjar sensornodernas förmåga att pålitligt överföra data trots att de är mobila.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?   I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.       I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective.

Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde. Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt. Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag. Framförallt visade resultaten från undersökningen att fenomenet tar en väldigt stor plats i människors liv idag. Majoriteten av respondenterna i studien kunde inte tänka sig ett liv utan Internet, och trenden visade att de som nyttjade trådlösa eller på andra sätt mobila tekniker för att få åtkomst till Internet både hade högre användningsfrekvens och större spektrum tjänster som de nyttjade frekvent.

När ett nytt system kommer i användning så är det viktigt att följa upp utifall systemet fyller sin funktion och är användbart. Enovation i Karlskrona har utvecklat ett mobilt arbetsordersystem till fastighetsskötarna på fastighetsbolaget Gallionen. Det är det systemet som vi har utvärderat i detta arbete. Anledningarna till att systemet har utvecklats är många. Den viktigaste anledningen är att fastighetsskötarna ska slippa åka fram och tillbaka till receptionen för att hämta nya arbetsordrar och slippa ha med sig en massa papper. De har nu också fått en bättre överblick över sitt eget arbete och över vad de andra fastighetsskötarnas gör under sin arbetsdag. Vi har fokuserat på att först och främst avgöra om systemet verkligen underlättar fastighetsskötarnas arbetsdag eller om det tvärtom försvårat deras arbete. Vi har sedan valt att jämföra användandet av systemet med hur det var innan systemet kom i användning, och vilka för- och nackdelar som finns med systemet och det tidigare arbetssättet. Vi har till sist tagit upp nya funktioner och förändringar som vi efter våra undersökningar kommit fram till skulle kunna vara lämpliga. Vi har själva inte kunnat bestämma vårt urval, eftersom det enbart är Gallionens tre manliga fastighetsskötare som använder systemet. Vi började med att intervjua dem en och en och kompletterade sedan genom att följa med dem under en arbetsdag för observation. Till sist utförde vi ett självtest där vi själva testade systemet och fick flera förslag till nya funktioner och ändringar. Om tekniska problem bortses, kan vi säga att användandet av systemet fungerar bra. Eftersom fastighetsskötarna fortfarande använder det gamla sättet att arbeta på parallellt med arbetsordersystemet, är det svårt att säga hur mycket inverkan arbetsordersystemet har i fastighetsskötarnas arbete. Vi har kommit fram till att systemet i allra högsta grad har underlättat fastighetsskötarnas arbetsdag. Det är enkelt att lära sig, det är lätt att förstå och det är nästan precis som fastighetsskötarna vill ha det. Vi tror på systemet som ett hjälpmedel, men vi har svårt att förstå varför ett företag med tre användare har valt att introducera systemet. Vi har under vårt arbete kommit fram till att systemet på flera sätt skulle vara mer användbart i ett större företag där fler personer är inblandade. / It is important to follow up, whether a system is full functionable and useable, when a new system is being introduced. Enovation in Karlskrona has developed a mobile workorder system to the janitors of the real estate company Gallionen. We have been evaluating this system with this paper. There are many reasons why the system was developed. The most important, was that the janitors wouldn?t have to drive back and forth to the reception to get new workorders. They could also get away from bringing a lot of papers. They would now have a better overview about their own and the other janitors work during a workday. We have first and foremost been focused whether the system really makes the janitors workday more easy. We decided then to compare the current system with how it worked before it came in use and which advantages and disadvantages that comes with the system and the earlier way of working. At last we have been talking about some new functions and changes that we after our investigations have found very appropriate for the system. We have not been able to decide the selection by our selves, because the only user of the system is three male janitors. We first interviewed the janitors one by one, and complemented the results by observing them a half workday. Finally we performed a test of the system by our own where we received a lot of proposals of new functions and changes. If technical problems can be ignored, the useability of the system are great in the highest degree. It is hard to say how much influence the work order system has had in the janitos work, since the janitors still uses the old way to work by in parallel with the new system. We have come to the conclusion that the system in the highest degree have facilitate the janitors working day. It is easy to learn, easy to understand and it works almost totally accordning to the janitors desire. We believe in the system as an aid, but we find it rather hard to understand why a company with onlu three users has choosen to introduce the system. We think that the system will be more useful in a company with more persons involved. / Veronika Magnusson Blasius Königsgatan 18 A 372 35 Ronneby

No description available.

No description available.

Bilens plats har det senaste århundradet förändrat hela samhället med sin betydelse för utvecklingen (Nayak & Jeffrey 2011) och det verkar finnas en enighet bland politiker, planerare och forskare att en blandad och tät stad är mer hållbar än den glesa och transportberoende bebyggelsen som präglade planeringen från 1950-talet och framåt (Stadsliv AB 2015). Därför syftar denna uppsats till att belysa och förstå hur det planeras för, eller emot, bilen kontra fotgängare, cyklister och kollektivtrafik i staden. I denna uppsats är det just Karlstads kommun, med en fördjupning till Östra Torggatan som varit grund för fallstudien. Uppsatsen frågeställningar lyder: -        Vilka visioner har kommunen för Östra Torggatan? -        På vilket sätt använder sig kommunen av mobility management för att påverka människors färdmedelsval? -        Hur uppfattar företagarna längs med Östra Torggatan en eventuell trafikomvandling? Den teoretiska grund uppsatsen vilar på utgår från teorier från postmodernismen, teorier kring tid och rum samt tidigare forskning kring rörelse, bilens utveckling och den påverkan den haft på samhället och den enskilda människan. Som en avslutning av kapitel två redovisas en grund till begreppet mobility management. Metodvalet för denna studie har varit kvalitativ. Detta för att syftet med uppsatsen inte var att få fram ett generellt svar utan att se på det specifika fallet och hur visionerna påverkar den platsen. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade för att på så vis lättare föra en diskussion med respondenter snarare än att låta det vara en utfrågning som det lättare kan bli om intervjun är strukturerad. Empirin består av textdokument skapade av Karlstads kommun. Dessa var Stadsdelsvisionen för Tingvallastaden, trafikplan för Karlstads kommun samt cykelplan för Karlstads kommun. Empirin grundas också i intervjuer med respondenter från kommunen och utvalda företagare längs med Östra Torggatan. Tre intervjuer hölls med kommunrepresentanter och tre intervjuer med utvalda företagare längs Östra Torggatan. Vår slutsats är att relationen mellan bilen och människan måste bejakas i planeringen för bilfria stadskärnor. Kommunikation och information måste ligga till grund för de förändringar som måste ske för att människor ska förändra sitt färdmedelsval.