Titel: Din Bil, min bil, vår framtid - En studie om de utmaningar svenska bilåterförsäljare står inför, och hur de i framtiden kan anpassa sin verksamhet. Författare: Joacim Bäckman och Emil Engström Handledare: Åsa Lindström Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet, inriktning marknadsföring. Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2017 Forskningsfråga: Vad påverkar svenska bilbranschens utveckling och på vilka sätt kan bilåterförsäljare anpassa verksamheten efter framtidens förändringar? Bakgrund och problemområde: Bilen fyller en viktig funktion i många människors liv. Den förenklar vardagen och är individens väg till total frihet och mobilitet. Men, idag finns såpass mycket bilar att resultatet inte alltid är total frihet. Trafik och miljöproblem ökar parallellt med urbaniseringen. Samtidigt är innovationstakten hög och bilar är nu såpass miljövänliga och teknologiskt avancerade att bilen inte är en produkt av det förflutna, utan för framtiden. Frågan blir då vilka som kommer ha en bil, och hur de kommer köpa och använda sin bil. Yngre generationer växer upp med andra värderingar och hur bilåterförsäljare ska anpassa sin verksamhet efter dessa är en komplex, men central utmaning att förstå och lösa. Det pågående paradigmskiftet kräver att aktörer som Din Bil arbetar proaktivt för att möta framtiden. Syfte: Studien har både teoretiska och praktiska syften. Det teoretiska syftet är att identifiera och beskriva de faktorer som kommer påverka den svenska bilbranschen. Dessa ligger till grund för det praktiska syftet att ge rekommendationer till hur Din Bil kan anpassa sin verksamhet och försäljning. Det praktiska syftet inkluderar även att ge förslag till hur Din Bils bilhall ska anpassas och utformas. Dessutom har studien i syfte att skapa underlag för fortsatta studier inom svensk utveckling av bilförsäljning. Metod: Problemområdet är relativt outforskat och studien har därför tagit utgångspunkt i verkligheten genom en induktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen är vidare explorativ i sitt sätt att anta en osäker framtid, men beskrivande av faktorer och samband. Slutsats och implikationer: I studien dras slutsatsen att det finns fem starka faktorer som i en komplex kombination kommer påverka den svenska bilbranschens utveckling. De teoretiska implikationerna beskriver vad som händer med utvecklingen av urbanisering, miljö, generationsskiftet, erbjudandet, och bilen som produkt. De praktiska implikationerna redogör för hur Din Bil proaktivt kan anpassa sin verksamhet efter dessa. Centrala förslag presenteras kring betydelsen av kundrelationen, digitala och teknologiska inslag, marknadsföring och bilhallens utformning.

Lithic artifacts are used in the understanding of human history. In order to do so, analyses and categorizations are made of the artifacts with the use of several methods and terminology. In this thesis, the minimum analytical nodule analysis (MANA) is used as method to analyze assemblages of lithic artifacts from 16 archaeological sites in Sweden. The sites date to Middle Mesolithic (c. 6800–5500 BC) and Late Mesolithic (c. 5500–3900 BC). The aim is to try to understand activities at the sites, and the theory of social organization is used. The results of the study indicate that it is possible to divide the sites into three types based on activity scenarios. In addition to this, the words ‘mobility’ and ‘sedentism’ are problematized in an attempt to understand how mobility and sedentism can be interpreted, both in the light of previous research and based on the results of this study. / Litiska artefakter används i förståelsen av människans historia. För att göra det, görs analyser och kategoriseringar av materialet med användning av flertalet metoder och terminologi. I den här uppsatsen, används minimum analytical nodule analysis (MANA) som metod för att analysera samlingar av litiska artefakter från 16 arkeologiska platser (eng. sites) i Sverige. Platserna är daterade till mellanmesolitikum (ca 6800–5500 f.Kr.) och senmesolitikum (ca 5500–3900 f.Kr.). Syftet är att försöka förstå aktiviteter på platserna, och teorin om social organisation används. Studiens resultat indikerar att det är möjligt att dela in platserna i tre typer baserat på aktivitetsscenarion. Därtill, problematiseras orden ’mobilitet’ och ’sedentism’ i ett försök att förstå hur mobilitet och sedentism kan tolkas, både i ljuset av tidigare forskning och baserat på resultaten av den här studien.

<p>Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.</p>

<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund. Tidigare forskning visar bland annat att individualiseringen och kravet på flexibilitet leder till ökade svårigheter att både förvärva och behålla en anställning. Undersökningens resultat och analys genomfördes på 6 respondenter som alla tagit examen från Mälardalens högskola under hösten 2004. Studiens resultat präglas av de val som respondenterna gjort, både före, under och efter utbildningstiden. Alla respondenter i studien har arbete men några anser att de är överkvalificerade för de tjänster de nu har. De upplevde sig också vara osäkra i sina anställningar men hade en hög mobil vilja under förutsättning att flytt eller pendling leder till en anställning. Gemensamt för alla var dock att de anser att de i och med sin unga ålder saknar erfarenhet vilket ökar svårigheterna på arbetsmarknaden. Respondenterna hade i flera fall haft en stor hjälp av det nätverk som de förvärvat på sina arbetsplatser då de sökte andra jobb. I diskussionen resoneras kring undersökningens resultat som bland annat rörde respondenternas mobila vilja, hur olika val påverkat arbetslivet och etableringsprocessen, betydelsen av det personliga nätverket och attityder till den egna åldern.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. </p><p>Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.</p>

<p>Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara.</p><p>Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet.</p><p>Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.</p>

<p>Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ”early adopters”. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT – och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning. Vi studerar hur de använder det sociala mediet Facebook i kombination med produkten iPhone, och analyserar det resultat vi får fram från intervjuer och observationer mot den teoretiska modellen Theory of Consumption Values. Denna modell används för att reda ut olika typer av upplevda värden hos vår nämnda intressegrupp, såsom; funktionella värden, sociala värden, emotionella värden, epistemiska värden samt situationsberoende värden. Genom att göra en resultatanalys kommer vi fram till att de främsta värden som vår intressegrupp ser med det kombinerade användandet av Facebook och iPhone handlar om tillgänglighet och information. Vi ser också hur det sociala nätverkandet är fokuserat på den personliga framtoningen, dvs. det personliga varumärkets betydelse för dessa människor, samt att kunskap om ny teknik och trender är mycket viktigt för dessa i deras arbete.</p> / <p>This thesis analyzes mobile social networking, with the use of smartphones. The purpose is to illustrate what subjective user values there are for the user type known as "early adopters". We look deeper into how society is changing due to how technology is advancing, and what consequences these changes bring us. Furthermore, we study a specific group of people, professionally engaged within the IT and Media business and therefore progressive in adopting new technologies. We study their use of the social network Facebook combined with Apple’s iPhone, and analyze the result of interview research and observations, using the theoretical model Theory of Consumption Values. This model is used to clarify different types of user-experienced values, such as functional values, social values, emotional values, epistemic values and conditional values. By analyzing the result, we find that the prime values among our participants concern availability and information. Distinguishing how social networking among our participants focuses on personal approach, the value of the personal trademark, and how knowledge and accessibility with new technologies and trends come to be extremely important within their profession.</p>

Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet