No description available.

No description available.

No description available.

Introduktion: Konfusion är ett vanligt tillstånd som ofta drabbar äldre vid akut sjukdom och orsakar lidande. Då den äldre patientgruppen ökar i samhället blir det mer vanligt att som sjuksköterska möta denna patientgrupp. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera konfusion och ge god omvårdnad. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera konfusion hos äldre patienter. Metod: Denna litteraturstudie har gjorts enligt Polit och Becks niostegsmodell (2012). Arbetet har utgått från 10 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har inhämtats från två databaser, Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet visar fyra kategorier Dokumentation, Kunskap, Bedömningsinstrument och Organisation vilket alla är faktorer som påverkar sjuksköterskans identifiering av konfusion Slutsats: Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos äldre patienter. Litteraturstudien visar att faktorer som kan påverka identifieringen kan vara brist i kunskap, användandet av bedömningsinstrument, dokumentationen eller att det inte finns tillräckligt med resurser. Identifieringen kan också påverkas av sjuksköterskornas uppfattning om det naturliga i ett åldrande.

No description available.

Äldre befolkningen ökar i Sverige och de har större risk att drabbas av sämre tandhälsa. Tandvårdsprofessionella måste vara medvetna om denna situation och att denna befolkningsgrupp behöver en särskild behandling i dagliga tandvårdsarbeten för en bättre oral hälsa. Syften med denna studie är att undersöka vad äldre patienter anser om tandvårdsgivares pedagogiska förmåga vid behandling av äldre individer. Metoden för denna studie har varit en kvalitativ forskningsstrategi med kvalitativa intervjuer för att undersöka äldre patienters uppfattningar kring vårdpedagogiska kunskaper hos tandvårdsgivare. Analysen av empirin utfördes utifrån fem teman. Den första tema är förståelse av äldre patienter inom tandvård. De fyra resterande teman är: kunskap, kommunikation, kompetens och erfarenhet samt patientundervisning. Resultat Tandvårdskunskaper ligger inom omvårdnadsområdet och pedagogik därför måste tandvårdsprofessionella känna till och utveckla flera discipliner inom det tvärvetenskapliga kunskapsfältet mellan munvård, pedagogik och organisation. Denna studie har visat att äldre uppfattar att det existerar pedagogisk brist vid behandling av äldre patienter inom tandvården. Om äldre patienters uppfattningar stämmer skulle det krävas mer pedagogisk patientundervisning inom äldre tandvården för att i sin tur förbättra munhälsan i denna grupp av patienter. Studien visar även att äldre patienters önskemål är att få en bättre undervisning av tandvårdsprofessionella, men äldre patienter önskar även att bli förstådda individuellt vid undervisningen och behandlings process.

Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

Bakgrund: Studier visar att allt fler äldre, allt högre upp i åldrarna, är sexuellt aktiva. Det fysiologiska åldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte åldern. Den sexuella tillfredsställelsen kan påverka det upplevda hälsotillståndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn på omvårdnaden men studier visar att äldres sexualitet tenderar vara ett känsligt och svårt ämne, vilket kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet är att beskriva äldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård inkluderar samtal om sexualitet i omvårdnadsarbetet. Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par där minst en ur paret hade kommunal hemsjukvård. Resultat: I studien framkom att äldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fått ny innebörd i form av ökat behov av närhet, kroppsberöring och värme. Gemenskap och känslan av att vara älskad och omtyckt hade blivit viktigare vilket är tecken på att sexualitet är ett livslångt behov. Flera informanter uppskattade samtal med sjuksköterskan men påtalade vikten av att sjuksköterskan och den äldre hade en etablerad god kontakt och syftet med samtalet skulle vara väl motiverat. Dessutom skulle sjuksköterskan vara kunnig i ämnet. Informanterna menade att sjuksköterskan var den som kom den äldre närmast och därför var den som var lättast att samtala med i frågor som rörde samlivet. Slutsats: Studien har visat på äldres behov av samtal med sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård i frågor som rör sexualitet och samliv. Att sjuksköterskor inte initierar dessa samtal kan bero på bristande kunskaper i ett tabubelagt ämne som kan uppfattas förolämpande för den äldre.

No description available.

Bakgrund: Att åldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. Känslor som kan uppkomma är ensamhet, oro och nedstämdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och på så vis på många sätt ge ett ökat välbefinnande hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vårdhundars påverkan på äldres hälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor från två olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två kategorier; ”Hälsofrämjande verkan” och ”motverkar ett hälsofrämjande”. Vårdhundens närvaro kan framkalla känslor av glädje och välbefinnande. Den har även en lugnande inverkan och kan ge en känsla av trygghet till äldre på äldreboenden. Motivationen till aktivitet ökar och en känsla av mening och sammanhang uppkommer. Dessutom ökar gemenskapen på boendena och minnen gör sig påminda och skapas. Däremot beskrivs även en motvilja mot hundar och avundsjuka hos en del äldre som inte får träffa hundarna. Slutsats: Vårdhundar kan ge äldre på boenden glädje och välbefinnande vilket i sin tur kan leda till en ökad hälsa