No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet. Föräktenskapliga relationer förekom inom båda områdena, vilket undersökningen om kvinnorna var gravida vid vigseln visar. De föräktenskapliga förbindelserna synes dock inte ha varit någon ka¬tastrof så till vida kvinnan och mannen gifte sig. Analysen visar att olikheterna i sexu¬ell aktivitet och sedlighet mellan de båda områdena har sina förklaringar i sociala och ekonomiska aspekter, och kan även ses som kulturellt och etniskt betingade.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av att arbeta med temat sexualitet i familjeterapi. För att försöka besvara detta genomfördes intervjuer med fem legitimerade familjeterapeuter som hade erfarenheter av att arbeta med par. Frågeställningarna var; Förekommer temat sexualitet i de samtal familjeterapeuter har? Hur ser familjeterapeuter på sin roll när det gäller temat sexualitet i samtalen? Fem intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att temat sexualitet ofta kommer upp i familjeterapeuternas samtal främst när det gäller parsamtal där temat initierades av familjeterapeuterna oavsett vilket uppdrag som presenterades. Tema sexualitet kom även upp i individualsamtal men då mer sammankopplat med det problem man sökte för. Familjeterapeuterna ansåg att det är deras ansvar att ta upp temat sexualitet. För att våga detta krävdes att terapeuten var trygg med ämnet sexualitet. Faktorer som bidrog till denna trygghet var familjeterapeuternas inställning till och klargörande av sin egen sexualitet, kunskaper i ämnet sexualitet, handledning där sexualitet togs upp samt tillgång till forum där man kunde prata om sexualitet.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka klienters erfarenheter och tankar kring att samtala om sexualitet i terapirummet. I försöket att besvara detta genomfördes intervjuer med tre individer som samtliga hade erfarenhet av lång psykodynamisk terapi bakom sig och terapi vid flera tillfällen. Tre intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att ämnet sexualitet i terapirummet är ett svårt ämne och hinder och möjligheter i ämnet finns hos båda parter, ett tabuerat och känsligt ämne att samtala om, vilket inte togs upp av terapeuter naturligt enligt samtliga informanters utsagor. De menar att terapeutens normer och värderingar påverkar om ämnet sexualitet upplevs möjligt att tas upp i samtal och reflektera över av klienter. Även tid och förmåga hos terapeut att skapa tillit och trygghet i terapirummet som en betydande faktor. Klientens egen förmåga att knyta an, pröva sig fram kring vad som är möjligt att samtala om i ämnet med terapeuten, beskrivs som faktorer som påverkar även hur lång tid terapin pågår, styr över nivå och fördjupning av ämnet sexualitet. Det framkom även att klienter upplevde okunskap och oerfarenhet bland terapeuter i ämnet sexualitet och att det fanns en upplevelse av att undvika ämnet utifrån terapeutens tillkortakommanden. I studien avspeglas att trender och normer utvecklas och förändras i olika kontext och över tid, vilket kräver av terapeuter ett öppet, nyfiket förhållningssätt och ett eget driv att fördjupa och uppdatera sig i ämnet. Okunskap hos terapeuten kan göra att klienter anpassar sig vilket kan påverka klienters läkning och eventuellt förlänga lidande som berör området sexualitet.

Bakgrund: Studier visar att allt fler äldre, allt högre upp i åldrarna, är sexuellt aktiva. Det fysiologiska åldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte åldern. Den sexuella tillfredsställelsen kan påverka det upplevda hälsotillståndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn på omvårdnaden men studier visar att äldres sexualitet tenderar vara ett känsligt och svårt ämne, vilket kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet är att beskriva äldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård inkluderar samtal om sexualitet i omvårdnadsarbetet. Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par där minst en ur paret hade kommunal hemsjukvård. Resultat: I studien framkom att äldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fått ny innebörd i form av ökat behov av närhet, kroppsberöring och värme. Gemenskap och känslan av att vara älskad och omtyckt hade blivit viktigare vilket är tecken på att sexualitet är ett livslångt behov. Flera informanter uppskattade samtal med sjuksköterskan men påtalade vikten av att sjuksköterskan och den äldre hade en etablerad god kontakt och syftet med samtalet skulle vara väl motiverat. Dessutom skulle sjuksköterskan vara kunnig i ämnet. Informanterna menade att sjuksköterskan var den som kom den äldre närmast och därför var den som var lättast att samtala med i frågor som rörde samlivet. Slutsats: Studien har visat på äldres behov av samtal med sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård i frågor som rör sexualitet och samliv. Att sjuksköterskor inte initierar dessa samtal kan bero på bristande kunskaper i ett tabubelagt ämne som kan uppfattas förolämpande för den äldre.

Studien är en idrottspedagogisk intervjustudie baserad på idrottsutövande barn i syfte att undersökasynen på kön, genus och sexualitet i relation till lagidrotten. Frågeställningarna syftar till attundersöka hur närvarande könsrollerna är, hur kön och sexualitet värderas samt om idrotter hartillskriven könstillhörighet eller om de betraktas som neutrala. De semistrukturerade intervjuerna ärgjorda på sex enkönade fokusgrupper på flickor och pojkar i åldern 11 – 13 år i en fotbollsförening i enmellanstor stad i Sverige. Barnen producerar och reproducerar den heterosexuella mannen som norminom den idrottsliga kontexten även om de till viss del problematiserar och ifrågasätter den. Flickornaoch pojkarna är relativt samstämmiga i sina svar men flickorna tycks identifiera de problem som denaktuella normen medför. Barnen konstruerar kön enligt de stereotypa könsroller som råder ochtillskriver idrotter könstillhörigheter baserat på de önskvärda egenskaper som efterfrågas. Barnen, ochframförallt flickorna, tycks uppleva motstridiga känslor då de slits mellan att anse sig vara lika mycketvärda som det motsatta könet och uppfattningen om män som bättre fotbollsspelare.

Bakgrund: En tarmstomi är en öppning på magen för tarmen, från vilken avföring kommer ut och samlas upp i en påse. Den kan anläggas vid olika sjukdomstillstånd, för att tarmen ska avlastas eller för att en bit av den ska opereras bort. Förutom en förändring av kroppen och förlust av kontrollen över tarmen kan en tarmstomi innebära att livskvaliteten påverkas. Den kan ge upphov till problem med gaser och läckage och kan medföra livsstilsförändringar. Sexualiteten kan också påverkas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Resultatet på 10 kvalitativa, vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån en kvalitativ ansats. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier med sju, två och fyra underkategorier: Svårigheter- En förändrad kropp och försämrad självbild, Att vilja dölja, Att inte acceptera och kontrollbehov, Oro samt känslor av skam och orenhet, Sexualitet- och relationsproblem, Sociala och ekonomiska problem, Informationsbrist, materialproblem och dåligt anpassade toaletter. Ett förändrat liv- Ständig planering, Förändrat kostintag. Ett bra fungerande liv- Anpassning och acceptans, Anhörigas betydelse, Arbete och utbildning, Ökad livskvalitet och nya möjligheter. Konklusion: En stomi innebär en förändring av både kroppen och av livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att i möte med personer med stomi vara lyhörd för de olika upplevelser en stomi kan ge upphov till. Nyckelord:  Tarmstomi, upplevelse, kroppsbild, sexualitet

No description available.

No description available.