Uppsatsen syftar till att undersöka hur personal på socialterapeutiska LSS-elevhem förhållersig till rådande diskurser för genus och sexualitet. Materialet består av tre djupintervjuer medpersonal från socialterapeutiska LSS-elevhem. Informanterna har i intervjuerna utgått från trescenarier på temana sex, sexualitet och genus. Undersökningen har gjorts med endiskursanalytisk ingång och genom ett crip- och queerteoretiskt perspektiv. Resultatet avundersökningen visar på att det finns en utbredd heteronormativ syn i elevhemmen samt enokunskap om samkönat sex, identitetsuttryck och genuskonstruktioner.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhåller sig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården. Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talar samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuterna ofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigt och att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togs bland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samt sexuell identitet.

Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för många innehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet med projektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts av klienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, som hade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom att anonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter, 65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala om ämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare. Trettiotre procent av klienterna hade ej berört den sexuella delen av relationen i samtalen och alla utom 7 klienter ville inte ha gjort det. En tredjedel av klienterna instämde helt/delvis i att den sexuella delen är en ”fredad zon” som fungerar tillfredställande oberoende av problem i relationen. En slutsats av undersökningen är att familjerådgivaren på ett respektfullt sätt väver in frågor om den sexuella delen av relationen i början av kontakten för att sätta ribban för vad man kan samtala om då eller senare. En annan slutsats är att familjerådgivaren delar med sig mer av sina kunskaper, professionella erfarenheter av vanliga konflikter par kan få inom området till de klienter som önskar det och fördjupar samtalet om den sexuella delen av relationen med de som uttrycker behov av det.

Bakgrund: Sexualitet är ett komplext begrepp och kan förändras vid sjukdom. Hysterektomi innebär ett borttagande av livmodern vilket kan innebära fysiologiska och psykologiska förändringar för kvinnan. Tidigare forskning tyder på att sexualitet är tabubelagt och att sjuksköterskor tenderar att inte ta upp ämnet sexualitet med patienten. Syfte: Att beskriva kvinnans uppfattning av sin sexualitet vid hysterektomi samt vilken information och vilket stöd kvinnan önskar från sjuksköterskan.Metod: Tretton artiklar, fyra med kvalitativ och nio med kvantitativ ansats, valdes ut via sökningar i databaserna PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades och värderades utifrån granskningsmallar och de artiklar som hade medel eller hög nivå användes i studien. Efter genomgång av alla artiklar hittades områden som sammanställdes till ett resultat.Resultat: Sexualitet och identitet är två faktorer som kan förändras vid hysterektomi, såsom sexuallust, orgasm, smärta vid samlag och förlust av kvinnlighet. Artiklarna pekade på ingen förändring, förbättring eller försämring av sexualiteten efter operation. Kvinnorna uttryckte att sexualitet var ett ämne som inte tas upp av vårdpersonal och de vill ha mer information om eventuell påverkan på sexualitet, fysiologi och vad ingreppet innebär.Slutsats:. Uppfattningen kring sexualitet och identitet vid hysterektomi är individuell. Kvinnorna vill ha mer information från sjuksköterskan om hysterektomi och att sjuksköterskan ska ta upp ämnet till diskussion.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke är ett tillstånd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna påverkar inte bara den strokedrabbade utan även dess partner. Syfte: Att belysa hur parets liv förändras efter att en av dem har insjuknat i stroke. Frågeställningar: Vilka emotionella förändringar upplever paret? Vilka sociala förändringar upplever paret? Hur påverkas parets sexualliv?  Metod: Metoden vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med inspiration från Friberg (2012) Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar och sex kategorier. Kategorierna var känsloyttringar, ökad börda, behov av stöd, nedsatta kroppsfunktioner, dagliga aktiviteter och förändrad intimitet. Resultatet visade att den strokedrabbade och partnern fick förändrade roller i relationen efter en stroke. Det skedde en omfördelning av sysslor, partnern fick ökat ansvar vilket kunde upplevas som övermäktigt och svårhanterat. Parrelationen och sexuallivet påverkades efter stroken och det var viktigt att paret fann en acceptans i den nya livssituationen. Slutsats: Vår studie visar att både den strokedrabbade och partnern upplever emotionella och sociala förändringar samt fick ett förändrat sexualliv efter en stroke. För att motverka att paret får en försämrad relation efter stroken är det viktigt att vården ser paret ur ett helhetsperspektiv och vid behov erbjuder ett fortlöpande stöd.

#Metoo-uppropen blev starten till att diskussioner och samtal kring sexuella kränkningar och trakasserier tog fart i flera länder. Här i Sverige visar flera yrkesgrupper och även skolan på utbredda problem inom området. Samtidigt som flera krav har kommit på att det ska finnas handlingsplaner för förebyggande arbete, att jämställdhetsarbete från tidig ålder ska ske och nolltolerans mot skolpersonal som ser, men inte ingriper så har det dock funnits krav, i form av ämnesplaner (Lgy 11), på att själva undervisningen ska lyfta innehållet kring det budskap hashtagen förmedlar. Denna undersökning visar på hur en sådan undervisning i naturkunskap kan se ut i en gymnasieklass. Tidigare forskning har främst tagit fäste på vilka följemeningar som läraren förmedlar i klassrummet. Denna undersökning utförs genom en analys av gymnasieelevers enskilt skrivna arbeten inom naturkunskapens sexualitet och relationer. För analysarbetet har sju olika definierade processer använts för att synliggöra om den binära synen på kön och heteronormativiteten återskapas respektive kritiseras. De tre processer som gav tydligast resultat var Dikotomisering av kön vilken innebär att texterna håller isär och skiljer på man och kvinna och beskriver en binär syn på kön. De flesta texterna visar denna process. Skulle texterna inte skilja könen åt, skulle heller ingen ojämlikhet finnas mellan dem. Samtidigt visar undersökningen att en dikotomisering kan vara nödvändig att göra. När texterna exempelvis tar upp mens och mensvärk eller beskriver historiskt vad som varit norm när det gäller sexualitet behöver ett isärhållande göras för att kunna beskriva det som texten vill förmedla. Den andra processen som kan ses i texterna är Differentiering av sexualiteter som bygger på en förväntan att en person beskrivs som man eller kvinna vilket leder till att olika sorters sexualiteter kan definieras till exempel heterosexualitet. Begrepp som homo-, bi- eller transsexuella kan annars inte användas, vilket flera av texterna dock gör. Positionernas hierarki, den tredje processen, förekommer inte alls i texterna. Processen definieras som att det finns en hierarkisk skillnad mellan sexualiteter vilket kan visa sig i exempelvis i klassrumsdiskussioner om någon gör sig rolig över en sexualitet som inte tillhör normen. Analysen visar att den binära synen på kön och heteronormativiteten både kritiseras och återskapas i undervisningen. Användandet av processerna gav en normmedvetenhet och en djupare förståelse för vilken makt normerna kan ha över elever i ett klassrum. Undersökningen kunde följaktligen också bidra till en förbättring av den undervisning som genomfördes.

Background: In 2022 the Swedish National Agency for Education revised their sex education curriculum. The revised course, now called ”Sexualitet, samtycke och relationer” (SSR), aims to highlight the importance of consent and further include aspects such as honour-related violence alongside the traditional course content. SSR is mainly taught through subject integration, that is through integrating aspects of the curriculum in subject teaching. The extent of the integration is in part regulated by the National Agency. In the core curriculum of the subject Religious Education, it is for instance explicitly stated that gender and sexuality are to be taught within the understanding of religion. In the revised sex education curriculum, the National Agency also presents that it is appropriate to include education about honour-related violence and sexual consent within the framework of Religious Education. However, little is known about how the revision actually has affected the educational content. Aim: The purpose of this study was to investigate whether Swedish religious education teachers in secondary schools have altered their teaching after the National Agency for Education’s revision of the sex education curriculum. Method: Religious education teachers in Swedish high schools aswell as secondary schools were recruited to participate in this interview-based study. The teachers were interviewed in a semi-structured method and the interviews were subsequently transcribed and analysed using sentence concentration. Finally, the findings were sorted into three categories – implemented changes, educational content and external factors. Results: A total of seven teachers were interviewed in this study. As for implemented changes, a majority of the interview subjects had not altered their teaching after the introduction of SSR. The most heavily emphasised external factor was the lack of time to properly adress the content in curriculum alongside the regular subject teaching. Conclusion: The absence of changes in the educational content may partly be explained by a lack of educational tools on the teachers’ part, such as competence development in the issues that SSR tackle. The policies regulating the implementation could also be a contributing factor, seeing as they have the potential to be unclear in their openness.

BakgrundVår erfarenhet är att barns sexualitet är ett ämne som sällan diskuteras i förskolans verksamhet. Det är ett ämne som påverkas av det kulturella och sociala sammanhanget. Studier visar att barn undersöker och är nyfikna på sin egen och andra barns kroppar. Nyfikenheten visar barn genom olika beteenden i leken. Vuxna kan möta dessa beteenden utifrån sina egna föreställningar och erfarenheter om vad barns sexualitet är. Hur vi bemöter och förhåller oss till barns sexuella beteenden ligger till grund för detta arbete.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra hur åtta pedagoger och två specialpedagoger beskriver sitt förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan. Därigenom kan vi få en uppfattning av hur förhållningssättet till barns sexualitet ser ut i förskolans verksamhet.MetodVi har valt att använda oss av två metoder i vår studie. Vi har intervjuat två specialpedagoger. Vi har också använt oss av metoden selfreport, en slags skriftlig intervju i berättarform, där pedagoger i förskolan berättar om sitt förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan.ResultatI vår studie framkom att pedagogerna är medvetna om att barns sexualitet finns synligt i förskolans verksamhet och att barns undersökande av kroppen ses som en naturlig del i barnets utveckling. Det framkom även att det inte är enkelt att tala om barns sexualitet och att det kan uppstå olika dilemman kring barns sexuella lekar. Olika erfarenheter och okunskapen i ämnet gör pedagoger osäkra i hur de ska förhålla sig till barns sexualitet. En problematik är att pedagoger av olika anledningar inte prata om barns sexualitet med varandra och därför inte når fram till ett gemensamt förhållningsätt. Det har framkommit att samhället påverkar pedagogers förhållningsätt, bland annat finns en försiktighet till barn och deras användning av internet på förskolor.

Bakgrund: Ungefär 25 000 individer i Sverige lever med någon form av stomi. Stomin innebär en fysisk förändring på kroppen och det i sin tur påverkar upplevelsen av livskvalitet, kroppsbild och sexualitet. Sjuksköterskans stödjande roll blir speciellt viktigt då sexualitet kan upplevas som en privat angelägenhet och blir därför inte spontant adresserad av varken patient eller sjuksköterska och därmed ett åsidosatt ämne. Syfte: Att belysa hur individer med en permanent intestinal stomi upplever sin sexualitet. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar, hämtade ur databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline och DOAJ. Artiklarna valdes ut efter kritisk granskning, därefter översattes, analyserades och sammanställdes i teman och underteman. Resultat: Resultatet utmynnade i sex teman. Att alltid ha en påse som hänger med som beskrev hur stomins fysiska närvaro påverkade. Stomin som en källa till rädsla som beskrev rädslor för lukt, läckage och ljud under intima stunder samt en partners reaktion. Upplevelsen av förluster till följd av stomin som beskrev de förluster som individen upplevde påverkade sexualiteten. Att hantera stomins påverkan på sexualiteten som beskrev tillvägagångssätt för att hantera upplevelsen av sexualiteten i relation till stomin. Behov av stöd beskrev vikten av stöd för att kunna hantera sexualiteten i relation till stomin. När upplevelsen av sexualitet förbättras av stomin, som beskrev positiva upplevelser till följd av att grundsjukdomen botats. Diskussion: Resultatet diskuterades och problematiserades utifrån konsensusbegreppet människa, Virginia Henderssons omvårdnadsteori Grundprinciper för patientvårdande verksamheter och vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Vid en gynekologisk cancerdiagnos kan sexualiteten påverkas. I vilken utsträckning påverkan sker och hur den ser ut skiljer sig från fall till fall, tydligt är att påverkan är såväl psykologisk som fysisk. Syfte: Var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av hur sexualiteten kan påverkas i samband med en gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Beck niostegsmodell. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalet skedde med hjälp av tidigare valda kriterier. 10 stycken artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till analys där tre kategorier identifierades. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två kategorier med tillhörande underkategorier, Självbild - Förändras kroppsbild, Att vara kvinnlig, Samliv - Närhet till sin partner, Sexuell aktivitet. Slutsats: Författarna kom fram till att sexualiteten alltid påverkas, den behöver dock inte alltid vara negativ. Tydliga likheter kan ses i svaren mellan deltagarna i de olika studierna.