The health risks associated with sexual behaviour may be prevented by strengthening the individual's identity, self-esteem and the ability to handle relationships. Increase of the use of condoms among youth and young adults, 15 to 29 year olds, may reduce the spread of the most common sexually transmitted infection (STI); chlamydia. The project “love ambassadors” are situated at Mälardalen University and works according to “the peer-to-peer education”, which means that students educate other students. The theoretical perspective of this study is the “diffusion theory”, which involves the dissemination of knowledge and “Self-efficacy” which includes a self-belief of the individuals own ability to influence events that has effects on the individual's life. The purpose of this study was to investigate in which extent college students are testing for STI and HIV and furthermore, if there were gender differences. Moreover, the students were asked about if they considered any specific need for more knowledge about sexual health issues. The study was performed through a quantitative method, with a cross-sectional studydesign. Secondary data was used from a web-based survey, provided by the County council of Sörmland. Results revealed that the most sought knowledge among students regarding sexual health issues is about STI is infectious, and advises regarding relationships.   Keywords; college students, cross-sectional study, Love Ambassadors, self-efficacy, sexuality, STI. / De hälsorisker som kan förknippas med sexuellt beteende kan förebyggas genom att stärka individens identitet och självkänsla samt förmågan att hantera relationer till andra människor. Att öka kondomanvändningen bland unga och unga vuxna, 15 till 29 år, är ett sätt att minska smittspridningen av klamydia som är den vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionen (STI). Projektet Kärleksambassadörerna verkar på Mälardalens högskola och arbetar enligt metoden peer-to-peer education som innebär att studenter utbildar studenter. I denna studie beskrivs diffusionsteorin som handlar om spridningen av kunskap och self-efficacy som innebär tron på den egna förmågan att kunna påverka händelser som influerar individens liv. Syftet med denna studie var att undersöka utsträckning av testningen av STI och hiv bland högskolestudenter och om det fanns könsskillnader samt vilken kunskap om sexuell hälsa som efterfrågas. Som metod valdes en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundär data användes från en webbaserad enkätstudie som tillhandahölls från Landstinget Sörmland. Resultatet visar att den mest efterfrågade kunskapen gällande sexuell hälsa bland studenterna gäller smittvägar för STI och hur man får en relation att fungera bra.      Nyckelord: högskolestudenter, Kärleksambassadörerna, self-efficacy, sexualitet, STI, tvärsnittsstudie.

The aim of this essay was to investigate in what manner sexuality is and has been portrayed and represented in course books used in religious studies in Swedish upper secondary school. In order to study the progression of how Swedish education has portrayed sexuality, course books from the 1970s, the 1990s and 2013 were studied. Moreover, to get a deeper understanding of the subject, the curricula from each time period were also investigated. The method used was first and foremost a qualitative content analysis, but a quantitative approach was also used in some occasions. To get the result of this investigation four questions were asked: “In what way is sexuality portrayed in the curricula?”, “Where in the course books is sexuality discussed?”, “Which questions regarding sexuality are discussed?” and also “What types of sexualities are represented?”. The result of this essay demonstrates the fact that how sexuality is portrayed in Swedish course books for religious studies has changed since the 1970s. By discussing the results with the help of Ambjörnsson’s queer-theoretical analysis, it has become clear that Swedish education has gone from a rather heteronormative approach on portraying sexuality to a more including one. The subject of sexuality is more nuanced in the latest course book, and the subject has been given more space in the books.  However, what has remained the same is the fact that only a few of the chapters discussing different religions also discuss sexuality. In the course books from previous time periods sexuality was almost exclusively discussed in chapters about Islam and Christianity, and even though sexuality is discussed in a different manner that is still the case.

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.

Titel: Kvinnors upplevelse av självbild och sexualitet efter mastektomi till följd av bröstcancer - en litteraturstudie. Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancern bland kvinnor och är en sjukdom som ökar i incidens samtidigt som dödligheten sjunker. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingsformerna vilket innebär att fler och fler kvinnor kommer att leva i efterdyningarna av den. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av självbild och sexualitet efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Åtta vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till en litteraturstudie av kvalitativ ansats. Sökningen efter artiklar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysens resultat delades in i två domäner; Förändrad självbild och Förändrad sexualitet. Resultatet visar att efter ingreppet kan kvinnor uppleva förändringar såsom negativa känslor kring fysiskt utseende, känsla av femininitet och förändringar i sexlivet. Konklusion: Kvinnor som genomgått mastektomi är i behov av information och stöd för att kunna hantera förändringar rörande självbild och sexualitet. För att ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om vilka konsekvenser ingreppet kan ha för kvinnan. Nyckelord: Självbild, sexualitet, mastektomi, bröstcancer. / Title: Women’s experiences of self-image and sexuality after mastectomy due to breast cancer - a literature study. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women and is an illness which incidence is increasing while the mortality is decreasing. Mastectomy is one of the most frequently used forms of treatment which means that a greater number of women will be living in the aftermaths of it. Aim: To describe women’s experiences of self-image and sexuality after mastectomy due to breast cancer. Method: Eight scientific articles were examined, analyzed and compiled into a literature study with a qualitative approach. The search for articles was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis were compiled into two domains; Altered self-image and Altered sexuality. The results show that after the procedure women can experience changes such as negative feelings regarding physical appearance, sense of femininity and changes in sex life. Conclusion: Women who have undergone mastectomy are in need of information and support to cope with changes to their self-image and sexuality. To provide good care health nurses need knowledge of what implications the procedure can have for the woman. Keywords: Self-image, sexuality, mastectomy, breastcancer.

SLUTSATS: För  att  nå  min  egen,  djupaste,  svarta  spegel  hade  jag  behövt  ”möta  mitt  eget  mörker”, som Soran Ismail beskriver det i Absolut Svensk… Gjorde jag det? Njae… Jag hade gärna utforskat mina fördomsfulla sidor mer, för att se var jag själv står på  skalan  mellan  Tes och  Antites.  Soran  gjorde i avsnitt 1 ett vetenskapligt  fördomstest, där reaktioner registrerades för att ta reda på fördomar en ”inte vet om att den har”. Någon liknande miljö eller metod (vetenskaplig, existentiell eller psykoanalytisk)  möttes  jag  inte  av  under  kursen  där  jag  kunde  ta  mitt  fördomsprojekt  så  mycket  längre,  däremot  synliggjordes  en  undangömd identitet  hos  mig  själv  som  jag  har  haft  fördomar  kring,  baserat  på  ett  internaliserat  förtryck.  I  min  vilsenhet  kunde  jag  orientera  mig  mot  att  börja utforska detta ämne parallellt i samband med självreflektionen.   Jag  vill  alltså hävda  att  desorientering,  att  gå  vilse,  är  startpunkten  för  självreflektion.  Och  att  självreflektion  i  samband  med  kommunikation  och kunskap är det som krävs för att krossa fördomar. Konst bör därför sträva efter att inleda en process av självreflektion, för att det betraktande  subjektet  ska  kunna  spegla  sig  i  sin  egen  svartaste  spegel  – där  fördomen existerar inom en. / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

Bakgrund: Sexualitet räknas till människans grundläggande rättigheter genom hela livet och påverkas av bland annat biologiska, psykologiska, etiska och religiösa faktorer. Sexualitet förknippas ofta inte med äldre människor och ses ofta som tabu. Det finns idag inga riktlinjer om hur sexualitet ska bemötas på permanenta boenden för äldre och sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet inför att tala om ämnet.  Syfte: Syftet var att utforska vilka faktorer som påverkar äldres sexualitet på permanenta boenden.  Metod: Systematisk litteraturstudie, inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet visade att bemötandet och hanteringen av sexualitet på permanenta boenden har betydelse för äldres sexuella yttring. En stöttande omgivning kan främja sexualiteten och intimiteten bland vårdtagarna, medan negativa handlingar som skvaller, bestraffningar och övervakningar resulterar i återhållsamhet. Faktorer som boendets fysiska miljö och ohälsa, exempelvis erektionsproblem och vaginaltorrhet, kan fungera som hinder för vårdtagarnas sexualitet. Även oskrivna regler som normer, religiösa och kulturella synsätt har en inverkan på sexualiteten och kan till exempel hindra icke-heterosexuella personer att uttrycka sin sexualitet.  Slutsats: Äldres sexualitet på permanenta boenden betraktas ofta som tabu och är något vårdpersonal inte talar om, men det förekommer att vårdgivare stöttar vårdtagarnas sexualitet. Resultatet visade att andra personers värderingar och stereotyper samt boendets fysiska utformning påverkar hur och om äldre väljer att uttrycka sig sexuellt. Sjuksköterskor bör ha utbildning i att bemöta sexualitet då detta kan underlätta skapandet av en stöttande miljö, vilket i sin tur kan leda till ökad livskvalitet hos vårdtagaren.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt. I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

Bakgrund: Varje människa har rätt att bli behandlade lika, oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer känner ofta att de visar sig själva på ett mer blottande sätt när de är i kontakt med hälso- och sjukvården. Därför undviker de att söka hjälp för sina problem av rädsla för att bli diskriminerade. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters bemötande av hbtq-personer inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt där tio artiklar valdes ut. Resultat: Resultatet visade att en tillåtande attityd, nyfikenhet, inadekvat utbildning och osäkerhet vid omvårdnad av hbtq-personer var faktorer som påverkade sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters behandling av hbtq-personer. Diskussion: Fler hindrade än främjande faktorer påvisades vilket kan vara ett tecken på att det behövs mer arbete med attityderna kring omvårdnaden av hbtq-personer. Mer utbildning inom ämnet behöver inkluderas under sjuksköterskeutbildningen och vidare ute på arbetsplatserna. Mer utbildning kan ge en mer tillåtande och nyfiken attityd vilket kan resultera i mindre osäkerhet i att bemöta hbtq-personer.

<p>Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet. Detta beror främst på att de har en bristande utbildning och kunskap om ämnet. Visserligen finns goda undantag från detta men de psykologerna är just undantag. Detta väcker tankar om att sexologi måste införas på psykologutbildningen för att kunna garantera såväl ungdomar som vuxna patienter en god psykiatrisk vård där alla aspekter av livet bemöts på ett professionellt och respektfullt sätt.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Erektil dysfunktion (ED) definieras som nedsatt erektionsförmåga. En källa till bekräftelse är att utrycka sig sexuellt och att kunna tillfredställa kvinnor sexuellt är förenat med stolthet för många män. Kvinnor söker hjälp för bristande lust medan männen söker för erektions- eller andra funktionsstörningar. Sjukdomar,<em> </em>läkemedel och psykiska orsaker kan ge upphov till ED, oftast samverkar flera faktorer. <strong>Syfte:</strong> Litteraturstudiens syfte var att belysa mäns kunskap om och upplevelse av att drabbas av ED. <strong>Metod:</strong> Artiklar söktes via PubMed och Cinahl, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes och sammanställdes. Tretton artiklar analyserades efter inspiration av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Män drabbade av ED upplevde att problemet inverkat på sexuallivet, självförtroendet och manligheten men inte i relationen till sin partner. Männen hade liten kunskap om riskfaktorer och efterfrågade mera information. Mer än hälften av männen med ED ansåg att gensvaret från vårdens var otillfredsställande<strong>. Diskussion: </strong>Mer resurser efterfrågas för att hjälpa män och par med ED, sannolikt skulle deras livskvalitet och livet i helhet förbättras, då detta är nära sammankopplat med tillfredställelsen i sexuallivet, parförhållandet och familjelivet. <strong>Slutsats:</strong> Begränsad specificerad hjälp finns för män och ämnet känns många gånger genant därför är det sjuksköterskans skyldighet att lyfta sexualitet i samtal och anamnesupptagning.</p>