<p>I den inledande fasen till denna studie läste författarna en magisteruppsats ifrån Lunds Universitet. Uppsatsen behandlade just ämnet kvarboendeprincipen, men med perspektiv utifrån människans elementära behov. Författaren till uppsatsen presterade en mycket omfattande studie med tyngd i människans sociologiska och fysiologiska önskemål och behov i senare delen av livet. Under avsnittet ”Förslag till vidare forskning” föreslog författaren att det vore intressant att undersöka kommunerna och deras argument vad gäller kvarboendeprincipen och om det finns konkreta handlingsplaner i dessa argument. Studien tog då form och författarna intervjuade både kommunen och de större aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn i Göteborg. Det visade sig att den utvalda teoretiska referensramen delvis var densamma som kommunen använde sig av i sina rapporter och analyser. Detta bekräftade ämnets aktualitet samt författarnas osäkerhet - var problemområdet något att tillämpa i en kandidatuppsats? Jo, det var ett ämne innehållande mycket diskussioner och åsikter, vilket kändes som en bra ingrediens i startfasen av en uppsats. Efter bearbetning av analysdelen blev det tydligt att dialogen mellan kommunen och bygg- och fastighetsbolagen på marknaden inte fungerar fullt så effektivt som den skulle kunna göra. Uppfattningen om demografin och samhällsbehoven gick brett isär mellan de olika företagen. Framtidens begynnande problem var inte alla så upplysta som de kanske borde vara med tanke på kommunens och statistikens varningssignaler.</p>

I den inledande fasen till denna studie läste författarna en magisteruppsats ifrån Lunds Universitet. Uppsatsen behandlade just ämnet kvarboendeprincipen, men med perspektiv utifrån människans elementära behov. Författaren till uppsatsen presterade en mycket omfattande studie med tyngd i människans sociologiska och fysiologiska önskemål och behov i senare delen av livet. Under avsnittet ”Förslag till vidare forskning” föreslog författaren att det vore intressant att undersöka kommunerna och deras argument vad gäller kvarboendeprincipen och om det finns konkreta handlingsplaner i dessa argument. Studien tog då form och författarna intervjuade både kommunen och de större aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn i Göteborg. Det visade sig att den utvalda teoretiska referensramen delvis var densamma som kommunen använde sig av i sina rapporter och analyser. Detta bekräftade ämnets aktualitet samt författarnas osäkerhet - var problemområdet något att tillämpa i en kandidatuppsats? Jo, det var ett ämne innehållande mycket diskussioner och åsikter, vilket kändes som en bra ingrediens i startfasen av en uppsats. Efter bearbetning av analysdelen blev det tydligt att dialogen mellan kommunen och bygg- och fastighetsbolagen på marknaden inte fungerar fullt så effektivt som den skulle kunna göra. Uppfattningen om demografin och samhällsbehoven gick brett isär mellan de olika företagen. Framtidens begynnande problem var inte alla så upplysta som de kanske borde vara med tanke på kommunens och statistikens varningssignaler.

Sammanfattning  Bakgrund Malnutrition är vanligt förekommande bland äldre och speciellt hos sjuka äldre. Rekommendationerna kring hälsosamt kroppsmasseindex (BMI) är högre för äldre personer. Faktorer som påverkar matintaget hos äldre är aptit, sjukdom och måltidssituation.  Syfte Att studera olika aspekter av måltidssituationen på ett kommunalt äldreboende Dorotea kommun.  Metod En vägd kostregistrering på gruppnivå genomfördes under en femdagarsperiod. Maten som intogs energi- och näringsberäknades med hjälp av Dietist XP, jämförande statistik analyserades i SPSS. Halvstrukturerade intervjuer utfördes med personal. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Även måltidshantering och måltidssituation observerades.  Resultat Maten som vägdes intogs av 26 boende i den kvantitativa undersökningen. Intaget av protein, kostfiber och vitamin D låg signifikant lägre än rekommendationerna. Intaget av energi, kolhydrater, fett och kalcium nådde rekommendationerna. Personalen uppgav att utseende, smak och mängd på tallriken påverkade matintaget. Fokus låg på trivseln för de boende. För förbättrad måltidssituation föreslog intervjuad personal större avdelningsmatsal, förändrad måltidsordning för minskad nattfasta, fler tillfällen för önskemåltider samt mer matlagning från grunden.  Slutsats Intaget av protein, kostfiber och vitamin D var betydligt lägre än rekommenderat samtidigt som det totala intaget av energi, kolhydrater, fett och kalcium nådde rekommendationerna. Ett kostdataprogram skulle därför vara ett behjälpligt verktyg för att bättre kunna anpassa energi- och näringsinnehållet till de boendes behov. Utifrån personalens erfarenheter uppskattades måltiderna av äldreboendets bofasta. Måltidsmiljön på de undersökta avdelningarna kan förbättras med exempelvis en utbyggnad av matsal samt genom förbättrad belysning.

Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestämmelser och kvalitéer vid utformning av ett så kallat Trygghetsboende enligt svensk standard. Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrån de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten. Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrån de bestämmelser som sammanställts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de äldre generationerna.

Between 1999 and 2009, I followed three of my grandparents, all of whom suffered from dementia. Numerous times, when I visited them in their nursing homes, I was met by residents of the ward who were very unhappy. Through conversations at home with my family, I understood more and more that this was a commonly occurring problem at nursing homes. All too often it was solved with heavy medication, which made the residents tired and they slept more often. During my undergraduate education at Konstfack, I have reflected on whether I, as an interior designer and furniture designer, can have an influence on spaces and furniture so that dementia patients can experience greater calm and security. The idea is if that I perceive the environment as calm and secure, I will also be calm and secure. In my degree project, I want to study how interior design and furniture design can contribute to decreased agitation in people with dementia in nursing homes.

Mitt självständiga projekt har varit att genom sångteknisk träning, ensemblesångsträning och arrangering skapa en luciakonsert för trestämmig damkör. Denna framfördes på Nytorgsgårdens äldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasångerna i såväl redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under hösten. Med detta projekt ville jag utveckla mig själv som sångerska och få möjlighet att sjunga inför en publik. Jag ville även skaffa mig kontakter till ställen där jag kan sjunga i framtiden. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

Studien vill belysa det gemensamma rummet på ett äldreboende, utifrån de äldres perspektiv. Syftet är att synliggöra den äldres självbestämmande och dess resurser i det gemensamma rummet, samt rummets betydelse för den äldre individen utifrån hur makten ter sig mellan boende och boende, och mellan boende och personal. På det valda boendet gjordes observationer och semistrukturerade intervjuer med de äldre personerna. Den röda tråden igenom arbetet är de äldre personernas uppfattning om det gemensamma rummet utifrån deras självbestämmande. Det vill säga–hur tolkar den äldre sin livssituation i det gemensamma rummet på ett äldreboende.  Metod som används var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer vilket är en kvalitativ metod. Resultaten visar det gemensamma rummets betydelse för de boende på äldreboendet utifrån boendets utformning, inredning, trivsel, aktiviteter och användning av rummet. Resultatet visade på ett dolt maktperspektiv utifrån personalens och de äldres egna rutiner. Slutsats som kan dras utifrån intervjuer och observationer är att utvecklandet av ett hälsofrämjande arbetssätt där individens resurser och förutsättningar främjas för att eftersträva och tillgodose den äldre individens möjligheter för att känna platstillhörighet i rummet behöver utvecklas och förstärkas. / The study wants to highlight the common room in a nursing home, based on older people's perspective. The purpose is to expose the elderly to self-determination and its resources in the common room, and the room's significance for the older individual basis how power appears between elderly and elderly and between elderly and health professionals. On the chosen accommodation, observations and semi-structured interviews with older people. The thread running through the work is the older people's perception of the common room based on their self-determination. That is to say-how interprets the older their lives in the common room in a nursing home. Method used was participant observation and semi-structured interviews as a qualitative method. The results show the common room's importance to the residents of the retirement home outside the accommodation design, interior design, comfort, activities and use of the room. The results revealed a hidden power perspective based personnel and the elderly own routines. Conclusion that can be drawn from interviews and observations is that the development of a health promotion approach in which individual resources and conditions encouraged to pursue and meet the older individual's ability to feel the place belonging in the room needs to be developed and strengthened.

Jag heter Reza Mahmoodi, har ritat ett äldreboende med larm och servicetjänst blandat med några studentkorridorer.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad. Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics. Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden. Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter.   Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes.   Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder.   Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen. Få artiklar har undersökt samma icke-farmakologiska åtgärd och resultatet i litteraturstudien är därmed bristfällig i sitt vetenskapliga belägg. Fler studier behövs för de enskilda åtgärderna.