No description available.

<p>Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser. Terapeuternas beteende, psykoedukation, avdramatisering av sömnen och sömnstörningen samt registreringar i sömndagboken är några av de faktorer som har upplevts som hjälpande. Att grupperna upplevts som för stora, heterogena samt att det varit tidsbrist under sessionerna är faktorer som har upplevts som försvårande.</p>

Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser. Terapeuternas beteende, psykoedukation, avdramatisering av sömnen och sömnstörningen samt registreringar i sömndagboken är några av de faktorer som har upplevts som hjälpande. Att grupperna upplevts som för stora, heterogena samt att det varit tidsbrist under sessionerna är faktorer som har upplevts som försvårande.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter.   Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes.   Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder.   Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen. Få artiklar har undersökt samma icke-farmakologiska åtgärd och resultatet i litteraturstudien är därmed bristfällig i sitt vetenskapliga belägg. Fler studier behövs för de enskilda åtgärderna.

Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården. / Humans spend a third of life sleeping. The nightly sleep is vital for the development of energy and recovery. Insomnia is associated with reduced quality of life and is ranked as one of the most common reasons that adults seek contact with a physician. Many adults are prescribed hypnotics associated with hospitalization and then renew prescriptions, without the need for follow-up. Drug sensitivity increases with age, and therefore a non-pharmacological treatment should be a priority. The purpose of this study is to elucidate the effect of acupuncture, cognitive behavioral therapy and light therapy as a treatment for adults with insomnia. When categorizing the results four themes appear: time in bed, sleep quality and sleep efficiency, nighttime awakenings, total sleep time and sleep latency. The result shows that acupuncture and cognitive behavioral therapy proved to be effective in insomnia. Light therapy showed improvement in the subjective data but not on objective data. Further research is required to raise awareness among nurses in healthcare. Therefore, it is important to highlight the effects of non-pharmacological measures and how they can be applied in healthcare.

<p>Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.</p>

<p>Insomni är ett stort folkhälsoproblem där Kognitiv beteendeterapi</p><p>(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling också i form av</p><p>självhjälp. Föreliggande studie hade till syfte att undersöka hur hållbara resultaten av en behandling med en självhjälpsbok är över tid och om ett terapeutstöd 15 minuter i veckan via telefon gav någon skillnad för behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,</p><p>kontrollerad studie där 130 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna</p><p>för sömnsvårigheter. Betingelserna var behandling med stöd,</p><p>behandling utan stöd och kontrollgrupp på väntelista. Efter 6 veckors</p><p>behandling visade resultaten utifrån insomninns svårighetsgrad,</p><p>sömnrelaterade beteenden och sömndagboksmått att båda</p><p>behandlingsgrupperna signifikant förbättrats och att</p><p>behandlingsgruppen med stöd förbättrats mest. Vid 3 månaders</p><p>uppföljning var resultaten stabila. Slutsatsen är att</p><p>sjävhjälpsbehandling med KBT i biblioterapiformat förefaller ha en</p><p>god effekt vid insomni. En effekt som förstärks av tillgång till ett</p><p>begänsat terapeutstöd.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.</p>

<p>Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.</p>

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.