Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmärksamhet som en bidragande faktor till vidmakthållande av insomni. I denna studie tillämpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmärksamhet skiljer individer med insomni från en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sådan selektiv uppmärksamhet i så fall är beskaffad. Även selektiv uppmärksamhet i relation till ångest och depression undersöktes. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmärksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av ångest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmärksamheten utgörs av svårigheter att avbryta fokus mot hot, snarare än en högre känslighet för upptäckande av hot. Dessa fynd innebär implikationer för terapeutisk behandling av insomni. / Cognitive models have suggested selective attention as a contributing factor of perpetuating insomnia. In this study the dot probe task was employed in an experiment in order to investigate whether the level of selective attention differentiates individuals with insomnia from a matched group of normal sleepers, and if any difference exist, the nature of such selective attention. Also, the relation of selective attention to anxiety and depression was investigated. The results show that the groups differ significantly on selective attention, and that neither anxiety nor depression can account for these differences. The results specifically show that the selective attention consists of difficulty in disengaging from threat rather than heightened vigilance to threat. These findings may implicate the clinical view on insomnia treatment.

Patienters upplevelser av behandling är ett outforskat område och kvalitativ metod kan vara användbart för att nå en fördjupad förståelse för subjektiva upplevelser och förändringsprocesser i psykologisk behandling. Samsjuklighet mellan social ångest och insomni är relativt vanligt och kan ha implikationer för behandlingsutfall, men behandling av samsjukliga tillstånd är tämligen outforskat. Kognitiv beteendeterapi för tillstånden var för sig har visat sig ha god effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter beskriver sina upplevelser av att ha gått i KBT för social ångest och insomni genom två behandlingssekvenser i följd, en för vardera tillstånd. Insamlad intervjudata från sju deltagare som genomgått behandling analyserades kvalitativt genom tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman: Innehållsrik behandling, Samarbete och stöd, Krävande, men värt det samt Förändring i mitt liv. Dessa sammanfattas i ett kärntema: Innehållsrik och tuff behandling med resultat som var mödan värt. Resultatet tyder på att behandlingarna upplevts som hjälpsamma och samtidigt utmanande. Att hitta nya hjälpsamma sätt att hantera sina besvär, att utveckla ett nytt förhållningssätt till sig själv och svårigheterna samt stöd och hjälp från psykologen upplevdes vara en bidragande orsak till förbättring. Kliniska rekommendationer diskuteras. Studien bidrar med kunskap om hur patienter upplever psykologisk behandling.

Personer som drabbats av depression återfaller/återinsjuknar ofta en eller flera gånger i livet. Forskning har visat att b la demografiska faktorer, residualsymtom och insomni är prediktorer för återfall. Syftet med studien var därför att undersöka betydelsen av demografiska faktorer, residualsymtom och insomni för nivån av depression 6-12 månader efter avslutad behandling på en psykiatrisk specialistmottagning. Urvalet var alla patienter som diagnosticerats med depression eller recidiverande depression och genomgått KBT-terapi under perioden 2008 – september 2013, och som hade uppföljningsdata vid sex eller tolv-månader, vilket sammanlagt var 111 patienter. Beroendevariabel var resultat på formuläret Patient Health Questionnaire (PHQ-9). Resultaten visade att patienter med residualsymtom inte försämrades signifikant mellan eftermätningen och uppföjningsmätningen, ett fynd som inte överensstämmer med forskning på området. Regressionsanalyser visade ingen signifikant påverkan av kön, ålder och utbildningsnivå på senare nivå av depression vid uppföljningsmätning. Däremot visade regressionsanalyser att sömnbesvär, mätt med formuläret Insomnia Severity Index (ISI), vid framför allt eftermätning hade ett samband med senare nivå av depression vid uppföljningsmätningen. Resultaten indikerade att kvarstående sömnbesvär då behandlingen avslutades predicerade senare nivå av depression. Slutsatsen är att ett tillägg av en sömnintervention för de patienter som har insomni då behandlingen avslutas kan minska sannolikheten för återfall i depression. Då många patienter saknade uppföljningsdata kunde inga säkra slutsatser dras.

No description available.

Sömnstörningar beror på störningar av de faktorer som normalt leder till sömn, där individen har svårigheter att somna och upplever då sömnlösa nätter. Sömnstörningar är vanligt förekommande i befolkningen och förekommer i olika former där insomni (sömnlöshet) är den typ som detta arbete har baserats på. Insomni är ett tillstånd som kan behandlas med både det växtbaserade läkemedlet Valeriana och det bensodiazepinliknande läkemedlet Zolpidem. Valeriana (vänderot) är en flerårig ört där dess jordstam används för produktion av läkemedel. Valeriana förekommer i olika beredningar, har använts vid behandling av insomningsbesvär under flera hundra år och verkar ha en lugnande/hypnotisk effekt. Valeriana säljs även receptfritt. Zolpidem ingår i gruppen hypnotika och är ett sömnmedel som har snabbverkande effekt. Läkemedlet verkar på liknande sätt som bensodiazepiner, där den kemiska strukturen skiljer dessa läkemedel åt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilket av dessa 2 läkemedel som mest effektivt förbättrar sömnen hos personer med insomni, genom att separat jämföra läkemedlen med placebo. Vidare bedöms om skillnader finns mellan läkemedlens biverkningar. Arbetet baserades på 6 relevanta studier som hittades genom sökning på databasen PubMed samt OneSearch via Linnéuniversitets bibliotek. Slutsatsen av examensarbetet är att Zolpidem mer effektivt förbättrar sömnen hos personer med sömnlöshet, när Zolpidem och Valeriana var sig har jämförts med placebo. Inga av läkemedlen hade några allvarliga biverkningar, läkemedlen hade också liknande biverkningar med undantag för enstaka sällsynta incidenter hos Zolpidem. Zolpidem hade en bibehållen effekt med tiden. Zolpidem rekommenderas för behandling av personer med sömnlöshet eftersom detta läkemedel behandlar symtomen mer effektivt. / Sleep disorders come from disruptions in factors that precedes sleep, where the individual has an inability to fall asleep and thus experiences sleepless nights.Sleep disorders are a common occurrence and come in different shapes where insomnia is the type this project will focus on. Insomnia is a condition that can be treated with both the herbal medicine Valerian and the drug Zolpidem that is similar to benzodiazepine.Valerian is a perennial herb where its earth stem is used in drug manufacturing. Valerian comes in different preparations, has been used in treatment of sleep difficulties during centuries and seems to have a hypnotic effect. Valerian is also a prescription free drug. Side effects due to the use of Valerian may be gastrointestinal symptoms such as nausea and abdominal pain. Overall side effects from use of this herbal are rare.Zolpidem is a hypnotic with a fast-acting effect. The drug works in similar ways to benzodiazepine but the chemical structure differs from benzodiazepine. Side effects that may occur include amnesia and sleep walking behavior. Increased anxiety, restlessness and mood swings are common side effects from use of Zolpidem.The purpose of this project is to investigate which of these two drugs are more effective at improving sleep in people with insomnia, by separately comparing the drugs to placebo. Further on assessments were made regarding the differences between the drugs side effects. This project is based on six relevant studies found through the database PubMed and OneSearch through the library of university of Linnaeus. Results of the studies showed that Valerian did not improve sleep compared to placebo in people with insomnia. Zolpidem, however, improved sleep in these people compared to placebo. No serious adverse events occurred with either of the drugs.This project concludes that Zolpidem is more effective at improving sleep in insomniacs, when Zolpidem and Valerian were individually compared to placebo. The drugs had similar adverse events, and none of them were serious. Zolpidem did however have a few rare incidents regarding adverse events. Zolpidem had a retained effect over time. Zolpidem is recommended for treating insomniacs since this drug has displayed greater efficacy in treating the symptoms.

<p>This study investigated the efficacy of a multicomponent cognitive–behavioral intervention of insomnia, CBT-I, for patients suffering from an anxiety disorder and/or a major depressive episode together with comorbid insomnia. In particular, the aim of the study was to evaluate whether anxiety and depressive symptoms declined as a function of</p><p>treatment for insomnia. After rigorous diagnostic procedures, 8 patients were treated in a multiple baseline design. Patients experienced clinically significant reductions in insomnia-, (57 %) depressive- (75 %) and anxiety symptoms (40 %). A three week follow-up measurement</p><p>demonstrated retained effects. These findings suggest that CBT-I is a feasible treatment for comorbid insomnia. It also provides partial support for insomnia as a possible causal agent of depression and anxiety. Further, a schematic model of transdiagnostic processes common to insomnia, anxiety and depression, is presented. More research is warranted to render better treatment for patients with anxiety</p><p>and/or depression and comorbid insomnia.</p> / <p>Denna studie undersökte effekten av en Kognitiv- Beteende Terapeutisk behandling mot insomni, KBT-I, för patienter som lider av ångeststörning och/eller egentlig depression samt komorbid insomni. Studiens syfte var framförallt att utvärdera om ångestsymtom och depressiva symtom reducerades som en följd av behandlingen mot insomni. En minutiös diagnostisk procedur tillämpades, varefter 8 patienter inkluderades i en multipel-baslinjes design. Deltagarna erhöll kliniskt signifikanta förbättringar på insomni-, (57 %) depressions- (75 %) och ångestsymtom</p><p>(40 %). Resultaten kvarhölls vid uppföljning tre veckor efter avslutad behandling. Resultaten tyder på att KBT-I är en tillämpbar behandling för patienter med komorbid insomni. Resultaten bidrar även med visst stöd för en kausal länk från insomni över till depression och ångest. Vidare</p><p>presenteras en teoretisk modell över transdiagnostiska processer som förekommer vid insomni, ångest och depression. Ytterligare forskning behövs för att åstadkomma effektivare behandling för patienter med ångest och/eller depression och komorbid insomni.</p>

<p><em>Vårt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrängd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fånga upp oro vid insomni används idag två frågeformulär, PSAS-C och APSQ. Deltagare från en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara på de två formulären. Båda skalorna visade på en god begreppsvaliditet och intern samstämmighet.</em><strong> </strong><em>Faktoranalyser, korrelationer och jämförelser av medelvärden visar att båda frågeformulären har goda psykometriska egenskaper och kan vara till stor nytta som mätinstrument för att fånga upp oro vid insomni.</em></p>

This study investigated the efficacy of a multicomponent cognitive–behavioral intervention of insomnia, CBT-I, for patients suffering from an anxiety disorder and/or a major depressive episode together with comorbid insomnia. In particular, the aim of the study was to evaluate whether anxiety and depressive symptoms declined as a function of treatment for insomnia. After rigorous diagnostic procedures, 8 patients were treated in a multiple baseline design. Patients experienced clinically significant reductions in insomnia-, (57 %) depressive- (75 %) and anxiety symptoms (40 %). A three week follow-up measurement demonstrated retained effects. These findings suggest that CBT-I is a feasible treatment for comorbid insomnia. It also provides partial support for insomnia as a possible causal agent of depression and anxiety. Further, a schematic model of transdiagnostic processes common to insomnia, anxiety and depression, is presented. More research is warranted to render better treatment for patients with anxiety and/or depression and comorbid insomnia. / Denna studie undersökte effekten av en Kognitiv- Beteende Terapeutisk behandling mot insomni, KBT-I, för patienter som lider av ångeststörning och/eller egentlig depression samt komorbid insomni. Studiens syfte var framförallt att utvärdera om ångestsymtom och depressiva symtom reducerades som en följd av behandlingen mot insomni. En minutiös diagnostisk procedur tillämpades, varefter 8 patienter inkluderades i en multipel-baslinjes design. Deltagarna erhöll kliniskt signifikanta förbättringar på insomni-, (57 %) depressions- (75 %) och ångestsymtom (40 %). Resultaten kvarhölls vid uppföljning tre veckor efter avslutad behandling. Resultaten tyder på att KBT-I är en tillämpbar behandling för patienter med komorbid insomni. Resultaten bidrar även med visst stöd för en kausal länk från insomni över till depression och ångest. Vidare presenteras en teoretisk modell över transdiagnostiska processer som förekommer vid insomni, ångest och depression. Ytterligare forskning behövs för att åstadkomma effektivare behandling för patienter med ångest och/eller depression och komorbid insomni.

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet. Slutsatsen är att KBT-I har god effekt för personer med samsjuklig insomni och depressiva symptom.