Introduktion: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov där den sovande personen är inaktiv vad gäller fysisk aktivitet och medvetandegrad. Omständigheter kan påverka den normala sömnen och därmed orsaka sömnstörningar. Livskvalitet är subjektivt upplevd och innefattar flera dimensioner som: fysisk funktion, känslomässigt välbefinnande samt social funktion. Sjuksköterskor har en betydande roll för patientens hälsa och välbefinnande genom att uppmärksamma patientens sömnproblem. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med sömnstörningar. Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid litteratursökningen. Litteratursökningen resulterade i 14 vetenskapliga artiklar. De genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck´s (2012) granskningsmallar. Resultat: Sex kategorier identifierades: Ständig trötthet, Minskad aktivitetsnivå och initiativförmåga, Kroppsliga symtom, Förändrade sociala relationer, Känslomässiga upplevelser och Koncentrations- och minnessvårigheter. Slutsats: Patienter med sömnstörningar upplevde en rad olika faktorer som påverkade livskvaliteten i så hög grad att de hade svårt att leva ett normalt fungerande liv.

Introduktion: Sömn är ett grundläggande behov men är ett bortprioriterat ämne. Läkningsprocessen och livskvalitet påverkas av sömnbrist. Sömnproblem kan behandlas med läkemedel som kan ge biverkningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för att främja sömn hos patienter på sjukhus och inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturstudie utifrån Polit och Beck (2012) nio-stegs-modell. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed där åtta artiklar valdes till resultatet. Det gjordes en manuell sökning och ytterligare två artiklar tillkom. Totalt var det tio artiklar efter kvalitetsgranskning som användes till litteraturstudiens resultat. Resultat: Fem teman framkom i resultatet: Att aktivera individen för god sömn, att införa kvällsrutiner för god sömn, att använda avslappning för god sömn, att använda samtal och planering för god sömn och att anpassa miljön för god sömn. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner som främjade sömn var kombination av promenader och styrketräning samt sällskapliga aktiviteter även kvällsrutiner som bland annat kvällsfika och personlig hygien var främjande. Sömn främjades även av avslappning vid sänggåendet genom fotbad, musik och att lyssna på ett avslappningsprogram. Låta individen vara delaktig i planering samt planering inom vårdteamet minskade onödiga störningar. Miljöanpassning genom att reducera ljus och ljud samt anpassning av temperatur främjade sömn.

<p>Det har aldrig tidigare gjorts några studier som kopplar ihop utseende med sömnbrist. Det är väl känt att sömndeprivation påverkar hälsa. Tanken att attraktivitet också skulle bli negativt påverkat kan baseras på studier som visar att ett friskt utseende och hudkvalitet har effekter på attraktivitet. Förmågan att avgöra om en person är trött utan signaler från beteenden har heller inte tidigare blivit undersökt. I den här studien fotograferades 23 deltagare vid ett baselinetillfälle och efter 36 timmars sömndeprivation. Dessa fotografier utvärderades av 65 uvärderare avseende attraktivitet, hälsa och trötthet. Vattenavdunstning från epidermis (transepidermal water loss, TEWL) mättes för att estimera hudens barriärfunktion. Attraktivitet, friskt utseende och trötthet var alla påverkade av sömndeprivation. Det fanns ingen effekt av sömndeprivation på hudens barriärfunktion.</p>

<p>Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov. Ett delsyfte har varit att undersöka om gymnasieeleverna har en hög datoranvändning. Även där har det fokuserats på hur många timmar de spenderar vid datorn efter skoltid och vad de själva anser om sitt beteende. Metod för undersökningen är kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät har delats ut till 89 gymnasieelever som alla har varit över 18 år. Av resultatet framgår att det finns ett samband mellan de elever som använder datorn mest frekvent också är de elever som har stora sömnproblem. Resultatet visar även på att eleverna själva är medvetna om sina sömnvanor och att deras sömn inte är tillfredställande. Det är ungefär lika många elever som sitter vid datorn mest frekvent som också anser att de är datorberoende. Ungefär lika många elever sover mindre än vad som anses vara normalt.</p>

<p>Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som kan främja vuxna patienters sömn. Resultatet visade att det finns omvårdnads-åtgärder som kan utföras av en allmänsjuksköterska såsom ryggmassage, taktil beröring, tillhandahålla avslappnings- eller musikband, individanpassa läkemedelstider och skapa förut-sättningar för middagsvila. Fördjupad kunskap om hur sömn påverkar människors fysiska och psykiska hälsa bör inkluderas i sjuksköterskeprogrammet. Fler studier, avseende omvårdnads-åtgärder och dess tillämpning, föreslås för att främja patienters sömn.</p>

Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som kan främja vuxna patienters sömn. Resultatet visade att det finns omvårdnads-åtgärder som kan utföras av en allmänsjuksköterska såsom ryggmassage, taktil beröring, tillhandahålla avslappnings- eller musikband, individanpassa läkemedelstider och skapa förut-sättningar för middagsvila. Fördjupad kunskap om hur sömn påverkar människors fysiska och psykiska hälsa bör inkluderas i sjuksköterskeprogrammet. Fler studier, avseende omvårdnads-åtgärder och dess tillämpning, föreslås för att främja patienters sömn.

Det har aldrig tidigare gjorts några studier som kopplar ihop utseende med sömnbrist. Det är väl känt att sömndeprivation påverkar hälsa. Tanken att attraktivitet också skulle bli negativt påverkat kan baseras på studier som visar att ett friskt utseende och hudkvalitet har effekter på attraktivitet. Förmågan att avgöra om en person är trött utan signaler från beteenden har heller inte tidigare blivit undersökt. I den här studien fotograferades 23 deltagare vid ett baselinetillfälle och efter 36 timmars sömndeprivation. Dessa fotografier utvärderades av 65 uvärderare avseende attraktivitet, hälsa och trötthet. Vattenavdunstning från epidermis (transepidermal water loss, TEWL) mättes för att estimera hudens barriärfunktion. Attraktivitet, friskt utseende och trötthet var alla påverkade av sömndeprivation. Det fanns ingen effekt av sömndeprivation på hudens barriärfunktion.

Examensarbete (15 hp)

En tredjedel av våra liv består av sömn. Under sömnen sker återuppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmåga att sova och det finns flertalet diagnoser på sömntörningar. En av de största gruppen är insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvårigheter. Metoden har varit litteraturstudier genom databassökningar i CINAHL och Pubmed, vilket kompletterats med manuella sökningar. Resultatet baserades på 12 kvalitetsgranskade artiklar, två kvalitativa och 10 kvantitativa. Det framkom att stöd till patienter med sömnproblem var "skapande av medvetenhet" och "strategier för vila". Att skapa medvetenhet om sömnens betydelse och eventuella sömnproblem var viktigt både för patienten och sjuksköterskan. Strategier hittades som kan hjälpa patienten att komma till ro inför natten och därmed ha en bra förutsättning för att kunna somna. Vissa studier visade att insomningstiden förkortades och andra att patienterna upplevde ökad sömnkvalitet samt mindre antal uppvaknanden nattetid. Det finns en rad olika faktorer som kan störa och påverka sömnen så som ljud, ljus och smärta hos patienten. Från genomgång av artiklar framkom omvårdnadsstrategier som sjuksköterskan kan vidta utöver sömnmedikament så vårdpersonal och anhöriga i omvårdnadskedjan blir mer delaktiga i sömnproblematiken.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov. Ett delsyfte har varit att undersöka om gymnasieeleverna har en hög datoranvändning. Även där har det fokuserats på hur många timmar de spenderar vid datorn efter skoltid och vad de själva anser om sitt beteende. Metod för undersökningen är kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät har delats ut till 89 gymnasieelever som alla har varit över 18 år. Av resultatet framgår att det finns ett samband mellan de elever som använder datorn mest frekvent också är de elever som har stora sömnproblem. Resultatet visar även på att eleverna själva är medvetna om sina sömnvanor och att deras sömn inte är tillfredställande. Det är ungefär lika många elever som sitter vid datorn mest frekvent som också anser att de är datorberoende. Ungefär lika många elever sover mindre än vad som anses vara normalt.