Introduktion: Symtomen som en person med demens kan få är kognitiv svikt som kan bli påtagligare. Omvårdnadspersonalen som vårdar personer med demenssjukdom kan ställas inför stora utmaningar. Beroende på personalens attityd till tvångsåtgärder kan omvårdnadsinterventionerna som förebygger tvången variera. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadspersonals attityder till användandet av tvång och omvårdnadsinterventioner för att förebygga användandet av tvång hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar gjordes i CINAHL och PubMed med sökorden dementia och restraint. Sökningarna gav tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och resulterade i tre teman. Resultat: Teman som framkom i resultatet är: Omvårdnadspersonal använder tvång för att göra gott för personer med demenssjukdom men vill i grunden inte använda tvång, Omvårdnadspersonal använder tvång för att underlätta arbetet och Anpassa kommunikationssätt till personens behov. Slutsats: Litteraturstudien visade olika attityder och omvårdnadsinterventioner vid tvång. Centrala attityder var att sjuksköterskor och övrig personal inte vill använda tvång, det ska användas sparsamt och tvång kan användas trots begränsningar gentemot personer med demenssjukdom. Centrala omvårdandsinterventioner handlade om olika kommunikationssätt.

Introduktion: Sömn är ett grundläggande behov men är ett bortprioriterat ämne. Läkningsprocessen och livskvalitet påverkas av sömnbrist. Sömnproblem kan behandlas med läkemedel som kan ge biverkningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för att främja sömn hos patienter på sjukhus och inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturstudie utifrån Polit och Beck (2012) nio-stegs-modell. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed där åtta artiklar valdes till resultatet. Det gjordes en manuell sökning och ytterligare två artiklar tillkom. Totalt var det tio artiklar efter kvalitetsgranskning som användes till litteraturstudiens resultat. Resultat: Fem teman framkom i resultatet: Att aktivera individen för god sömn, att införa kvällsrutiner för god sömn, att använda avslappning för god sömn, att använda samtal och planering för god sömn och att anpassa miljön för god sömn. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner som främjade sömn var kombination av promenader och styrketräning samt sällskapliga aktiviteter även kvällsrutiner som bland annat kvällsfika och personlig hygien var främjande. Sömn främjades även av avslappning vid sänggåendet genom fotbad, musik och att lyssna på ett avslappningsprogram. Låta individen vara delaktig i planering samt planering inom vårdteamet minskade onödiga störningar. Miljöanpassning genom att reducera ljus och ljud samt anpassning av temperatur främjade sömn.

Introduktion: Palliativa patienter är en patientgrupp sjuksköterskan alltid kommer komma i kontakt med. Meningen med den palliativa omvårdnaden är att ge behandling så att patienten får ett värdigt avslut.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsintervention för patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) nio stegs modell. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning av artiklarna kvarstod 11 artiklar som alla var av kvalitativ ansats. Utifrån litteraturstudiens syfte framkom fem huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Resultatet som framkom var Sjuksköterskan som relationsskapare, Sjuksköterskan som stöd, Sjuksköterskan som samordnare, Sjuksköterskan som kommunikatör, Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. Slutsatsen som gjordes är att sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa goda relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsinterventioner intensivvårdssjuksköterskor kan vidta för att minska risken för sömnstörning hos patienten. Metoden var en litteraturöversikt enligt SBUs riktlinjer och data analyserades enligt Hsieh och Shannons (2005) beskrivning av konventionell innehållsanalys. Resultatet visade två huvudkategorier; Adderande omvårdnadsinterventioner vilket innefattade rogivande musik, öronproppar och ögonmasker, akupressur och aktivitet samt Reducerande omvårdnadsinterventioner vilket innefattar sänkning av ljudnivå, justering av ljud och ljus på Medicinsk apparatur, dämpning av ljusnivå och minskning av störande omvårdnad. Dessa omvårdnadsinterventioner är enkla, billiga att utföra och innebär liten risk för patienten.

Introduktion: Omvårdnad innebär att finnas till stöd för en annan person, att tillfredsställa grundläggande behov och att se individen med ett helhetsperspektiv. Ohälsotillstånd i form av trycksår påverkar individen i dennes vardag och skapar behov av omvårdnad. Trycksår är ofta förknippade med ett stort lidande för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner vid trycksår av typen fullhudsskada. Metod: Litteraturstudien utfördes med utgångspunkt i niostegsmodellen därefter granskades artiklarna som resultatet baserades på enligt en granskningsmodell. Resultat: De kategorier som framkommit är: Tryckreducerande interventioner, Omvårdnadsinterventioner gällande huden, Omvårdnadsinterventioner gällande kost och näring, Samverkan kring patienten samt Sårvårdsinterventioner.  Dessa kategorier speglar de omvårdnadsinterventioner som utförs vid trycksår av typen fullhudsskada. Slutsats: Att drabbas av trycksår påverkar både patienten och dess omgivning och skapar behov av omvårdnad. Viktiga omvårdnadsinterventioner för att hjälpa patienten är tryckreducerande åtgärder i form av madrass och lägesändring. En annan vanligt förekommande omvårdnadsintervention är observerande av huden i form av daglig vård och inspektion. Andra nämnda åtgärder innefattar nutrition, en samverkan kring patienten och sårvårdsinterventioner.

No description available.

No description available.

Diabetessjukdomar blir ett allt större problem i dagens samhälle och prevalensen förväntas öka ytterligare. Med sjukdomen följer risken för komplikationer vilka är vanligt förekommande hos diabetespatienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur omvårdnadsinterventioner kan inverka på patienters egenvård inriktat mot att minska risken för senkomplikationer vid Diabetes Mellitus. Metoden som användes var en litteraturstudie. Artiklarna till studien söktes i databaserna CINAHL och PubMed, varefter dessa genomgick en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultatet baserades på 11 kvantitativa studier och presenterades i fyra kategorier varav en har tre underkategorier. Dessa kategorier representerade olika egenvårdsaspekter med betydelse för utvecklingen av senkomplikationer som påverkades av omvårdnadsinterventioner som fokuserade på utbildning och stöd samt motiverande samtal. Kategorierna var ”Blodglukosnivå och egenkontroll av blodglukos”, ”Livsstilsrelaterade egenvårdsförändringar”, med underkategorierna ”Kost”, ”Motion” och ”Fotvård”, ”Följsamhet till läkemedelsbehandling” samt ”Självförtroende till att kunna förändras”. Interventionerna medförde framför allt en positiv förändring i deltagarnas utförande av egenvård. Slutsatsen som drogs utifrån litteraturstudiens resultat var att utbildningsinterventioner och motiverande samtal som var utformade utifrån patienternas individuella behov kan hjälpa patienter att klara av egenvården i vardagen och långsiktigt minska risken för komplikationer.

Introduktion/Bakgrund: Varje år får cirka 300 barn i Sverige en cancerdiagnos, vilket är en förhållandevis liten del av totalt 1,6 miljoner barn. Överlevnaden är hög, och 80% av de drabbade barnen blir botade. Behandlingstiden är dock krävande såväl fysiskt som psykiskt och ställer stora krav på barnet, familjen och de sjuksköterskor som vårdar dem. Barnet genomgår medicinska procedurer som kan medföra obehag. En strävan i omvårdanden är att vinna barnets förtroende och att kunna genomföra procedurer utan tvång. Sjuksköterskan behöver verktyg för att främja familjecentrerad vård med barnets bästa i fokus.  Syfte: Att belysa omvårdnadsinterventioner för barn med cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie som genomfördes genom att granska och analysera vetenskapliga artiklar inom området. 11 artiklar valdes ut och redovisas i resultatet. Resultat: De omvårdnadsinterventioner som framkom i bearbetningen av data kunde samlas i tre områden. Dessa var leken som intervention, kommunikativ omvårdnadsintervention, samt avledning som omvårdnadsintervention.  Slutsats: Leken som omvårdnadsintervention är ett användbart fenomen.  Avledning är ett framgångsrikt sätt att kunna genomföra medicinska procedurer med barnets bästa i fokus. Sjuksköterskan har en betydande roll i att framföra information till familjerna och det kan med fördel göras både verbalt, genom video och skriftligen.

Introduktion/bakgrund: Globalt drabbar kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 329 miljoner människor. I Sverige uppskattas 400 000 – 700 000 människor leva med sjukdomen. Prevalensen förutspås att öka på grund av exponering för riskfaktorer och en ökad livslängd. Dyspné är det vanligaste och mest problematiska symtomet för individer med KOL och påverkar flertalet dimensioner av deras liv. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i vården av patienter med KOL. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid dyspné hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2016) niostegsmodell. Insamling av artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt elva artiklar, tio kvantitativa och en mixed method, återstod efter kvalitetsgranskning Databearbetning: Med en induktiv ansats granskades och diskuterades artiklarnas innehåll vilket resulterade i fyra huvudrubriker. Resultat: Resultatet visade omvårdnadsinterventioner en sjuksköterska kan tillämpa för dyspné hos patienter med KOL. Huvudrubrikerna var omvårdnadsinterventioner med inriktning på sjuksköterskans roll som konsult, omvårdnadsinterventioner med inriktning på utbildning, omvårdnadsinterventioner med inriktning på fysisk aktivitet och komplementär omvårdnadsinterventioner. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner som en sjuksköterska utförde för dyspné hos patienter med KOL påvisade förbättrad upplevelse av dyspné, livskvalitet och andra symtom.