Introduktion/Bakgrund: Globalt är KOL den tredje största dödsorsaken och står för sex procent av alla dödsfall. I Sverige uppskattas 400 000–700 000 människor ha KOL. Det är vanligt att KOL leder till långa sjukhusvistelser och inläggningar till slutenvård, detta medför en stark nedsatt livskvalitet för patienten och en hög belastning på sjukvården. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och ansvarar för de omvårdnadsinterventioner som utförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att påverka inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudien baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. Litteraturstudien består av tio vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Bestående av nio kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet redovisade omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kunde utföra som påverkade inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Omvårdnadsinterventioner som framkom var utbildning, läkemedelshantering, uppföljning, samordning, specifik-omvårdnad, stöd och fysisk aktivitet. Resultatet visade att inläggningar kunde minskas i fem av studierna och i resterande fem kunde omvårdnadsinterventionerna inte påverka inläggningar till slutenvård. Slutsats: Eftersom omvårdnadsinterventionerna inte särredovisats i någon av artiklarna kunde dessa inte mätas enskilt på inläggningar. Sammanfattningsvis har inte någon specifik omvårdnadsintervention som påverkat inläggningar identifierats.

Introduktion/bakgrund: Majoriteten av personer med demenssjukdom upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) under sin sjukdomstid. Bland de vanligaste är hyperaktiva symtom där symtomen är komplexa och exempel är aggressivitet, irritabilitet eller upprepat motoriskt beteende. För att lindra hyperaktiva symtom med hjälp av omvårdnadsinterventioner behöver sjuksköterskor utgå ifrån patientens värderingar och upplevelser. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för hyperaktivitet vid demenssjukdom. Metod: I studien söktes data i databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. En systematisk litteraturstudie med kvalitativt induktivt förhållningssätt enligt Rosén (2017) gjordes och de kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallarna i Forsberg och Wengström (2016) användes. Det resulterade i sju artiklar varav en med kvantitativ metod och sex med kvalitativ metod. Resultat: Fem kategorier identifierades: avledning, reminiscens, musik, validering och reflekterande utrymmen. Avledning kunde muntra upp och orientera patienter med hyperaktiva symtom och reminiscens lindrade hyperaktiva symtom. Musik skapade en lugnande och familjär atmosfär. Validering hjälpte sjuksköterskorna att se världen från patientens perspektiv vilket lindrade hyperaktiva symtom och reflekterande utrymmen var fördelaktigt men tidskrävande för sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de olika omvårdnadsinterventionerna lindrade hyperaktiva symtom hos patienter med demenssjukdom. Litteraturstudien kan användas för att öka förståelse och kunskapen inom demenssjukvården och specifikt vid hanteringen av hyperaktiva symtom.

Introduktion/Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov. Det är sedan tidigare känt att sömnstörningar på sjukhus är vanligt förekommande och kan ha en negativ effekt på patienters hälsa. Sjuksköterskor arbetar patientnära därmed är det av betydelse att de har god kunskap kring sömn och vilka insatser som är effektiva och användbara i det dagliga mötet med dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner vid sömnstörning hos vuxna patienter på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie följde Polit och Becks (2021) nio steg. Cinahl och PubMed användes för att få fram relevanta artiklar, även manuella sökningar gjordes. Resultat: Litteratursökningen resulterade i tio artiklar som användes för att besvara syftet, sju av dessa var kvantitativa, två kvalitativa och en mixad metod. Flertal interventioner kunde identifieras, bland annat öronproppar och ögonmask. Interventionerna sammanställdes och redovisas genom olika rubriker; Miljöanpassning som intervention, Avslappning som intervention och Individanpassad planering som intervention. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnstörningar. Dessa kan enkelt implementeras av sjuksköterskan och kräver inte heller någon specialistutbildning.

Introduktion/bakgrund: Preoperativ ångest definieras som ett obehagligt tillstånd med oro och spänning inför operation. Upp till 80 procent av alla vuxna preoperativa patienter lider av preoperativ ångest. Preoperativ ångest har visat sig vara förknippat med intraoperativa komplikationer samt ökad postoperativ sjuklighet och mortalitet.Det är sjuksköterskans ansvar att tillämpa omvårdnadsinterventioner för att motverka preoperativ ångest. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner till patienter med preoperativ ångest. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017). Databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed användes vid litteratursökningen. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Forsberg och Wengström (2017) granskningsmallar. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod tio kvantitativa artiklar. I databearbetningen identifierades tre huvudkategorier och sex underkategorier av omvårdnadsinterventioner. Resultat: Litteraturstudiens resultat grundades på tio kvantitativa artiklar. Huvudkategorierna av omvårdnadsinterventionervar avslappning, bild och ljud samt information. Slutsats: Avslappningsövningar, bildspel utan musik eller i kombination med musik, självvald eller förutbestämd musik, naturljud, verbal information samt videoinformation är omvårdnadsinterventioner vilka sjuksköterskan kan tillämpa till patienter med det komplexa ohälsotillståndetpreoperativ ångest. Variationen av omvårdnadsinterventioner är gynnsamt då sjuksköterskan kan tillgodose sig dessa för kunskapsutveckling samt kunna anpassa omvårdnaden utifrån den enskilda individens behov. Vidare forskning om omvårdnadsinterventioner till patienter med preoperativ ångest behövs dock.

Introduktion och bakgrund: Dyspné definieras som en subjektiv obehaglig upplevelse vid andning och är ett vanligt förekommande flerdimensionellt symtom som orsakar många sjukhusinläggningar årligen. Symtomet kan ha flera olika orsaker, exempelvis akut sjukdom eller försämring av befintlig kronisk sjukdom. Sjuksköterskan har genom sitt ansvarsområde en skyldighet att försöka lindra symtomet. Syfte: Att beskriva omvårdnadsinterventioner för patienter med dyspné inom slutenvården. Metod: Arbetet är utformat utifrån Roséns (2017) process för en litteraturstudie. Data samlades in från databaserna CINAHL och PubMed. Sökord valdes för att besvara syftet. En urvalsprocess genomfördes som innefattade en relevansbedömning. Denna innefattade granskning av titel och abstract samt fulltextläsning i relation till syftet. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsbergs och Wengströms (2015) granskningsmallar vilket gav 11 artiklar. Resultat: Under dataanalysen formulerades fem rubriker av omvårdnadsinterventioner. Dessa rubriker var träning och rehabilitering, andningsövningar, kognitiva beteendemässiga interventioner, musikterapi samt fläktterapi. Under varje rubrik beskrevs identifierade omvårdnadsinterventioner. Slutsats: Omvårdnadsinterventionerna under de fem rubrikerna har bevisats vara effektiva för att lindra dyspné. Samtliga interventioner kan användas som ett verktyg för sjuksköterskan att symtomlindra patienter med dyspné. Fortsatt forskning behövs för att klargöra under vilka omständigheter omvårdnadsinterventionerna har effekt eller ej.

Introduktion/Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort både i Sverige och internationellt. Palliativ vård benämns som en lindrande och stödjande vård som syftar till att bibehålla en god livskvalitet hos patienter med progressiv obotlig sjukdom. Sjuksköterskor har en viktig roll i att erbjuda adekvat omvårdnad i samband med palliativ vård. Syfte: Att belysa omvårdnadsinterventioners påverkan på patienters livskvalitet vid palliativ vård på vårdavdelning Metod: Litteraturstudien utfördes systematiskt med Roséns (2017) granskningsprocess. Resultatet baseras på sju vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserat på Forsberg och Wengströms (2016) kvalitetgranskningsmall. Resultatet bearbetades med en induktiv dataanalys. Resultat: En kombination av flera omvårdnadsinterventioner resulterade i en ökad livskvalitet. Enskilda omvårdnadsinterventioner som samtal och information, musikintervention och omvårdnadsplanering gav inte en ökad livskvalitet. Dock ökade det emotionella och fysiska måendet delvis. Slutsats: En kombination av omvårdnadsinterventioner som kompletteras av en god personcentrerad omvårdnadsplanering påvisades ge en ökad livskvalitet hos palliativa patienter. Fortsatt forskning kring sjuksköterskans förståelse av begreppet livskvalitet efterfrågas. Även vidare forskning kring hur en kombination av omvårdnadsinterventioner påverkar palliativa patienters livskvalitet efterfrågas.

Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat:  Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning.  Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan orsaka lidande för patienten. Graden av smärta kan påverkas av vilken typ av kirurgi som genomförs. Obehandlad smärta kan öka risken för att drabbas av negativa konsekvenser. Sjuksköterskor har då ett viktigt ansvar i bedömningen av smärtan och därefter kunna anpassa relevanta åtgärder. Behandlingen kan då bestå av omvårdnadsinterventioner eller läkemedel enskilt eller i kombination med varandra. Syfte Att sammanställa vilka omvårdnadsinterventioner som kan användas som komplement till smärtstillande läkemedelsbehandling vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudie med induktiv databearbetning enligt Rosén (2017) som grundas på sju artiklar från två databaser och en beskrivande analys. Resultat: Fyra olika omvårdnadsinterventioner identifierades som kunde ge smärtlindrande effekt och användas som komplement till läkemedel i den postoperativa fasen. Vilket var Musik, TENS, fotmassage och lavendel-aromterapi. Slutsats: För att lindra postoperativ smärta kan musik, TENS, fotmassage och lavendel-aromaterapi användas som komplementär behandling till läkemedel. Den mest föredragna metoden vid musiksessioner är med hörlurar men det finns ingen skillnad i dess effekt beroende på hur den spelas upp. TENS ses ytterligare vara en effektiv metod och en frekvens på 85-100hz anses vara föredraget för att lindra smärta. Sjuksköterskor kan tillämpa fotmassage hos patienter som genomgått operation och tio minuter ger tillräckligt effekt för att uppnå smärtlindring. Inhalering eller inandning av lavendelaromer kan också användas som tilläggsmetod till farmakologisk behandling.

Det är beskrivet att ångest är en känsla som är vanligt förekommande för många patienter som ska genomgå en operation. Denna ångest orsakar ett lidande för patienten och ökar risken för användandet av anestesiläkemedel som i sin tur kan resultera i större läkemedelsbiverkningar. Det är anestesisjuksköterskans ansvar att utifrån evidensbaserad vård arbeta för att lindra och tillgodose alla patienters olika behov. Därför är det av vikt att anestesisjuksköterskan känner till olika omvårdnadsinterventioner som finns och vilka effekter de har på patienters preoperativa ångest. Syftet var att undersöka omvårdnadsinterventioners effekt på patienters preoperativ ångest. Metod en litteraturöversikt med kvantitativ metod där 13 artiklar inkluderats, som analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherry´s (2016) modell. Resultatet visade fyra olika omvårdnadsinterventioner patientundervisning, musik, aromaterapi och massage som utförts på olika sätt, där alla studier visar på en signifikant sänkning av ångestnivåerna hos deltagarna. Slutsats utifrån resultatet behöver anestesisjuksköterskan arbeta utifrån ett holistiskt arbetssätt där patienten ses som en helhet och utifrån varje patient bedöma vad patienten behöver för omvårdnadsintervention. Det finns en rad olika omvårdnadsinterventioner med dokumenterad god effekt som anestesisjuksköterskan kan välja mellan för att anpassa vården efter patientens behov.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.