Introduktion/Bakgrund: Trycksår är en av de större vårdskadorna vi har i Sverige. Trycksår är enlokaliserad skada på huden eller underliggande vävnad, oftast över benutskott. För att kunna förhindrauppkomsten så behövs det att sjuksköterskan känner till riskfaktorerna och vilka omvårdnadsåtgärder sombehövs då sjuksköterskan har ansvaret för att förhindra uppkomsten av trycksår. Patienter som lever medtrycksår upplever en känsla av hopplöshet, förtvivlan och hjälplöshet kopplat till sitt trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera omvårdnadsinterventioner vid trycksår eller risk förtrycksår. Metod: Litteraturstudien utformades ur Polit & Beck, (2021) nio steg. För att få fram artiklarna i resultatetanvändes databaserna Cinahl samt PubMed. I resultatet användes 12 artiklar varav 9 kvantitativa och 3kvalitativa.Resultat: Resultatet som framkom litteraturstudien gav tre teman där Riskbedömningar & bedömning avhud, avlastning av tryck & ändring av kroppspositionering samt bedömning av nutritionsstatus och atttillgodose födointag var omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskorna använde sig av för trycksår. Slutsats: Utfördes hud- och riskbedömningar det första dygnet så var det mindre sannolikt att patientenutvecklade ett trycksår. Sjuksköterskan mer sannolikt att införa vändningar eller tryckavlastandemadrass viden högre risk av trycksår. Nutritionen kom i andrahand enligt sjuksköterskorna då dietisten hade den primärarollen

Bakgrund: Övervikt är ett globalt ökande folkhälsoproblem som ligger till grund för flera allvarliga följdsjukdomar. Sjukdomen drabbar både individ och samhället genom ökade kostnader och ökad ohälsa. Sjuksköterskan har en central roll i att förebygga ohälsa med rekommendationer till omvårdnadsinterventioner. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner för viktnedgång hos patienter med övervikt. Metod: Litteraturstudien har sammanställt sju kvantitativa artiklar enligt Rosén (2023). Databaserna CINAHL och PubMed användes vid litteratursökningen. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Forsberg och Wengström (2016) granskningsmall. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade två huvudkategorier vilka var; Sjuksköterskans information och undervisning samt stöd. Information och undervisning som gavs var baserade på evidensbaserade råd om kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskans stöd omfattade både motiverande intervention samt stöd för egenhantering. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i form av information och undervisning samt stöd kan hjälpa överviktiga patienter till viktnedgång. Stödet kunde ges både enskilt och i grupp för individer. Evidensbaserade råd om kost och fysisk aktivitet utgjorde ytterligare omvårdnadsinterventioner som kan användas till viktnedgång.

Introduktion: Stroke är en sjukdom som kan komma plötsligt och innebära svåra förändringar i det vardagliga livet till följd av funktionsnedsättningar fysiskt, psykiskt och socialt. Inte sällan har det konsekvenser för hur det går att klara av att hantera vardagen och arbetslivet. Genom adekvata omvårdnadsinterventioner kan sjuksköterskan genom sitt kunnande förbättra utfallet för patienter som drabbats av stroke, avseende hälsa och livskvalité. Omvårdnadens primära målsättning är att för den enskilde individen skapa förutsättningar för att denne ska bibehålla autonomi, oberoende och hälsa samt delaktighet. Syfte: Att identifiera omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databaser som använts för sökning efter vetenskaplig forskning rörande syftet är CINAHL och PubMed. Antalet artiklar som svarade mot syftet var 14. Resultat: Genom granskning av 14 artiklar skapades två huvudteman Effekter på det dagliga livet och Patientundervisning förstärker egenvårdsförmågan. Båda huvudtemana är av betydelse för strokepatienternas återhämtning fysisk, psykiskt och socialt. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av strokedrabbade patienter, både i den akuta fasen och i eftervården. Oberoende och självkänsla hos strokedrabbade patienter är nedsatt i relation till att de har en försämrad autonomi och möjlighet till delaktighet. Genom olika omvårdnadsinterventioner ökar deras autonomi och möjlighet till delaktighet.

Introduktion: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom och en av de vanligaste lungsjukdomarna. KOL är den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen kräver olika typer av åtgärder och insatser från olika professioner inom primärvården. Syfte: Syftet var att beskriva vilka evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som distriktssköterskan kan utföra för att förbättra livskvaliteten hos patienter med KOL inom primärvården. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie, som utgår från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) riktlinjer. Elva kvantitativa och tre kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudkategorier av omvårdnadsinterventioner som utbildning, fysisk aktivitet, samtal om rökning och individuella behandlingsplaner som förbättrar livskvaliteten hos patienter med KOL. I de kvantitativa studierna ses att livskvaliteten minskar sex månader efter utförd intervention. Konklusion: Flera evidensbaserade omvårdnadsinterventioner har betydelse för livskvaliteten hos patienter med KOL. Det är av vikt att delta i ett utbildningsprogram. Dessa omvårdnadsinterventioner kan implementeras till distriktssköterskan i primärvården. Om patienter med KOL kan lära sig hantera sin sjukdom på ett bra sätt kan detta på sikt minska antalet besök och sjukhusinläggningar. / Introduction: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a complex and one of the most common lung disease. COPD is the fourth leading cause of death worldwide. The disease requires different types of actions and efforts from different professions in primary care. Aim: The aim of this study was to describe the evidence-based nursing interventions a district nurse can perform to improve the quality of life in patients with COPD in primary care. Method: The study was conducted as a systematic literature study, based on the Swedish Council for medical evaluation guidelines. Eleven quantitative and three qualitative studies were included in the results. Results: The result shows four main categories of nursing interventions such as education, physical activity, smoking cessation and individual treatment plans that improve the quality of life in patients with COPD. In the quantitative studies it was seen that the quality of life decreases six months after completion of the intervention. Conclusion: Several evidence-based nursing interventions are important for quality of life in patients with COPD. It is important to participate in a pulmonary rehabilitation program. These nursing interventions can be implemented at the district nurse in primary care. If patients with COPD can learn to manage their illness in a good way, this may ultimately reduce the number of visits and hospitalizations.

Introduktion: Alla patienter oavsett ålder och hälsohistoria, riskerar att utveckla trycksår i samband med kirurgiska ingrepp. Vårdskador sker dagligen i vården och patienter som genomgår kirurgi, har hög prevalens för tryckskador. Den vanligast förekommande skadan är trycksår och så många som var 7:e patient drabbas. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsinterventioner och dess evidens i samband med patientens perioperativa omvårdnad. Metod: En integrerad litteraturstudie valdes och genom databaserna CINAHL, PubMed och Cochrane söktes vetenskapliga studier. Sökningen genomfördes med sökord anpassade efter studiens syfte. Totalt 212 artiklar hittades, som efter urval och granskning resulterade i 16 artiklar. Fyra artiklar framtogs med manuella sökningar. Artiklarnas kvalitet granskades med granskningsmallar och artiklarnas evidens värderades utifrån samma modell som använts i EPUAP:s riktlinjer för trycksårsprevention. Resultat: Resultatet beskriver de evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som operationssjuksköterskan använder förebyggande mot trycksår i den perioperativa vården. Tio interventioner och dess evidens identifierades, vilka bildade tre teman; planera kroppens vård, lägga kroppen tillrätta och skydda kroppen. Konklusion: Operationssjuksköterskan planerar patientens vård, lägger tillrätta och skyddar patientens kropp, med syfte att minimera de yttre riskfaktorernas negativa inverkan och därmed minska risken för trycksår.

Introduktion: Flest människor dör av kardiovaskulära sjukdomar globalt sett och fysisk aktivitet är viktig för att förhindra insjuknande. Fysisk aktivitet hjälper till att minska risken för insjuknande eller återinsjuknande i kardiovaskulära sjukdomar och kan på så sätt minska kostnaderna för omvårdnad av dessa patienter. Främjande av fysisk aktivitet sker med omvårdnadsinterventioner baserat på olika aktiviteter och det är sjuksköterskans ansvar att tillhandahålla individuell anpassning. Syfte: Studien syftade till att beskriva omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan använder sig av för att öka fysisk aktivitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed samt kvalitetsgranskades med Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultatet utformades av valda artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Resultat: Omvårdnadsinterventionerna delades in i tre kategorier, träning, motivation och utbildning. Underkategorier framkom till beskrivna kategorier. Slutsats: Litteraturstudien visar att träning var den vanligaste interventionen och förekom som lärarledd träning och hemträning. Motivation utövades av sjuksköterskan genom personligt möte samt i kombination med träningsprogram. I resultatet framkommer även att utbildning är en intervention för ökad fysisk aktivitet som används för att utbilda patienter med kardiovaskulär sjukdom.

Bakgrund: Lungcancer är den mest dödliga cancerformen oavsett kön, femårsöverlevnaden är 24% för män och 17% för kvinnor. Symtombördan är hög för patienterna vilket bidrar till att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Palliativ vård kan bidra till förbättringar för vårdkvalitet, livskvalitet och överlevnad. Sjuksköterskan har en viktig roll och kan genom ökad kunskap inom ämnet resultera i en bättre vård för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården som kan förbättra livskvaliteten hos patienter med lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som innefattade tio artiklar genomförda med kvantitativ design. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade att patienterna kunde uppleva både fysiska och psykiska symtom som försämrade deras livskvalitet. Resultatet utgick från två huvudteman: Undervisning om hantering av symtom och sjuksköterskan som vägledare. Slutsats: Med stöd av sjuksköterskan och egenvårdsinterventioner upplevde patienterna att de blev mer självständiga vilket bidrog till en förbättrad livskvalitet.

Introduktion/Bakgrund: I Sverige diagnostiseras cirka 20 000 människor årligen med traumatisk skallskada. Skadorna kan vara svåra och kräva en intensiv rehabiliteringsprocess. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i patientens rehabilitering och ansvarar för de omvårdnadsinterventioner som utförs. Rehabiliteringens kvalitet är avgörande för patientens återhämtning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i rehabiliteringsarbetet för patienter med traumatisk skallskada. Metod: En litteraturstudie grundad på Polit och Beck (2016) nio steg. Litteraturstudien består av tio vetenskapliga artiklar utifrån databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Fyra kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner som framkom resulterades i två huvudkategorier och sju underkategorier. Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för TBI patientens fysiska behov, omvårdnadsinterventioner för andning och cirkulation, omvårdnadsinterventioner vid nutrition, omvårdnadsinterventioner vid personlig hygien, omvårdnadsinterventioner vid sömnbesvär, omvårdandsinterventioner vid smärta. Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för TBI patientens psykiska behov, sjuksköterskans emotionella stöd till patienten, omvårdnadsinterventioner för att främja delaktighet hos patienten. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventionerna visade sig ha en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att sjuksköterskans var betydelsefull för TBI patienterna under rehabiliteringsprocessen.

Introduktion: Palliativ vård innebär att skapa bästa möjliga livskvalitet och minska lidande vid en obotlig sjukdom. Smärta, ångest, fatigue och dyspné är vanligt förekommande symtom för patienter med en cancersjukdom. Patienter med cancer utgör en stor del av de som är i behov av palliativ vård.  Syftet med litteraturstudien var att identifiera sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för att lindra symtom hos patienter med cancer i ett palliativt skede.  Metod: En litteraturstudie valdes och Polit & Becks (2021) modell med nio steg följdes. Databaserna CINAHL och PsycInfo valdes för att söka fram artiklar. En kvalitetsgranskning gjordes där det kvarstod totalt 13 artiklar, där fyra var av kvantitativ metod och nio artiklar var av kvalitativ metod. Resultat gav tre teman där undervisning, samtal och stöd visade sig vara betydande omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården för att lindra symtom. Slutsats: Sammanfattningsvis framkom tre teman i litteraturstudien: undervisning som lindrar, samtal som lindrar och stöd som lindrar. Litteraturstudiens teman beskriver betydande omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda för att lindra vanligt förekommande symtom som smärta, ångest., fatigue och dyspné hos patienter med cancer i ett palliativt skede.

Introduktion/Bakgrund: Sömn är viktigt för människans psykiska och fysiska hälsa. Under sjukhusvistelse är det många patienter som upplever svårigheter att sova. Detta behandlas ofta med läkemedel som riskerar att ge biverkningar. Sjuksköterskor ansvarar för att ge omvårdnad där främjandet av god sömn ingår. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskor kan använda för att främja god sömn hos patienter under sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att följa Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar utfördes i CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Artiklar som motsvarade syftet kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar enligt Polit och Beck (2017). Totalt 15 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades i studien. Bearbetning och analys av data utfördes med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem teman; “Att kommunicera och informera”, “Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur”, “Ge möjlighet till avslappning och lugn”, “Klustra omvårdnadsinterventioner” samt “Skilja mellan dag och natt”. Slutsats: Det finns en mängd olika omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kan använda för att främja sömn. Dessa sträcker sig från åtgärder av psykosocial karaktär till åtgärder som syftar till att minska fysiskt obehag och att begränsa inverkan av miljöfaktorer.  Vissa är inriktade på den enskilde patienten medan andra berör miljön på avdelningen i sin helhet.