Introduktion/Bakgrund: Trycksår är en av de större vårdskadorna vi har i Sverige. Trycksår är enlokaliserad skada på huden eller underliggande vävnad, oftast över benutskott. För att kunna förhindrauppkomsten så behövs det att sjuksköterskan känner till riskfaktorerna och vilka omvårdnadsåtgärder sombehövs då sjuksköterskan har ansvaret för att förhindra uppkomsten av trycksår. Patienter som lever medtrycksår upplever en känsla av hopplöshet, förtvivlan och hjälplöshet kopplat till sitt trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera omvårdnadsinterventioner vid trycksår eller risk förtrycksår. Metod: Litteraturstudien utformades ur Polit & Beck, (2021) nio steg. För att få fram artiklarna i resultatetanvändes databaserna Cinahl samt PubMed. I resultatet användes 12 artiklar varav 9 kvantitativa och 3kvalitativa.Resultat: Resultatet som framkom litteraturstudien gav tre teman där Riskbedömningar & bedömning avhud, avlastning av tryck & ändring av kroppspositionering samt bedömning av nutritionsstatus och atttillgodose födointag var omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskorna använde sig av för trycksår. Slutsats: Utfördes hud- och riskbedömningar det första dygnet så var det mindre sannolikt att patientenutvecklade ett trycksår. Sjuksköterskan mer sannolikt att införa vändningar eller tryckavlastandemadrass viden högre risk av trycksår. Nutritionen kom i andrahand enligt sjuksköterskorna då dietisten hade den primärarollen

Bakgrund: Patientsäkerhet syftar till att skydda patienterna från att drabbas av en vårdskada. Patientsäkerhetsarbete är en viktig del i sjuksköterskornas arbete där de har ett ansvar i att bedriva en säker vård. Tidigare forskning visar att patienterna inte alltid involveras i deras vård och att detta kan ha negativa följder för patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patientsäkert. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Det framkom två teman i resultatet: Hinder i vårdmiljön och Att utmanas i sitt professionella ansvar som sjuksköterska. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att deras förutsättningar för att kunna ge en patientsäker vård påverkades av brister i den kliniska vårdmiljön. Bristfällig kommunikation och svårigheter med att involvera patienterna kunde också upplevas som ett hinder för att vårda patientsäkert. Slutsats: Hinder i den kliniska vårdmiljön såsom tidsbrist och resursbrist påverkade sjuksköterskornas patientsäkerhetsarbete. Patienternas delaktighet var främst sjuksköterskornas ansvar. Kommunikationen mellan patienterna, sjuksköterskorna och andra professioner var en viktig faktor till att upprätthålla en patientsäker vård.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns variation i vad värdighet innebär, begreppet varierar av olika anledningar och kan förstås och betyda olika för människor. Tidigare forskning visar även att flertal äldre patienter är missnöjda med sin vård och anser bland annat att relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna är en viktig del i deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att bevara värdighet hos patienter. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades: 1. Utmaningar i sjuksköterskornas vård. 2. Skapa en vårdrelation mellan sjuksköterskorna och de äldre patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att genom att visa medkänsla och skapa en god kommunikation mellan sjuksköterskorna och patienterna bevarades de äldre patienternas värdighet under vårdandet, samt att sjuksköterskorna följde lagar och riktlinjer.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienterna som har en obotlig sjukdom och när en kurativ vård inte går att tillämpa. Patienternas lidande ska lindras och en god hälsa ska främjas i den mån det är möjligt. Anhöriga kan vara viktiga individer för patienterna som vårdas i ett palliativt skede. Patienterna och deras anhöriga upplever att det finns brister i kommunikationen med sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår ifrån en beskrivande syntes. Under analysprocessen har tio vårdvetenskapliga artiklar granskats. Resultat: Utifrån analysen skapades två teman; Möjliggöra till palliativ vård och Hinder i palliativ vård. Sjuksköterskornas upplevelser presenteras utifrån fyra subteman; Att skapa en relation genom kommunikation, Att stärkas i professionen, Att sakna inre resurser och Att sakna yttre resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen hade en central roll för att kunna etablera en god relation till patienterna, deras anhöriga och sina medarbetare. Brist på tid och otillräckligt med kunskap kan skapa problem för sjuksköterskorna när de ska tillhandhålla palliativ vård till patienter. Sjuksköterskorna upplevde att de inte alltid kunde mäta sig med patienternas förväntningar och tillgodose deras behov. / Background: Palliative care is given to patients who have an incurable disease and when curative care cannot be applied. Patients' suffering should be alleviated, and good health should be promoted as far as possible. Relatives can be important individuals for patients who are in a palliative care phase. Patients and their relatives are experience shortcomings in communication with nurses. Aim: The aim of the study was to describe the nurses experience of caring for patients in a palliative care. Method: A qualitative literature study based on a description synthesis. During the analysis process, ten care science articles have been reviewed. Results: Based on the analyzes, two themes were created; Enable palliative care and Obstacles in palliative care. The nurses experience are presented based on four subthemes: To create a relationship by communication, To be strengthened in the profession, To lack internal resources and To lack external resources. Conclusion: The nurses experienced that communication had a central role to establish a good relationship with patients, their relatives, and coworkers. Lack of time and insufficient knowledge can cause problems for nurses when giving palliative care to patients. The nurses felt like they couldn’t live up to the patients expectations and needs.

Background: Within palliative care at the end of life, the meeting with nurses has great significance for the patient's relatives. However, there are divided opinions about how nurses and the patient's relatives experience the meeting with each other. Nurses have high demands on themselves regarding their competence and ability to create meaningful relationships. The meeting between the patient's relatives and nurses can be decisive for the relatives and influence and change their entire image of healthcare. Aim: To describe nurses' experiences of meeting the patient's relatives during end-of-life care. Method: A literature study with a qualitative approach. Eleven caring science articles with a qualitative method were analyzed. Result: The first theme that emerged through the analysis was Being limited with two associated subthemes eperiences of inadequacy and lack of education. The second theme that emerged in the analysis was being available with good communication and commitment as sub-themes. Conclusion: The nurses described both positive and negative experiences of meeting the patient's relatives during end-of-life care. Through good communication and commitment, the nurses were able to meet the needs of the relatives. It emerged that there was a lack of educational opportunities in the treatment of relatives, which resulted in a feeling of inadequacy. The nurses' skills and knowledge need to be expanded in order to achieve a meaningful and rewarding meeting with relatives.  Keywords: End of life care, Experiences, Meeting, Nurses, Relatives, Qualitative literature study.