• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 400
  • 17
  • Tagged with
  • 418
  • 163
  • 75
  • 64
  • 62
  • 62
  • 61
  • 50
  • 49
  • 45
  • 44
  • 43
  • 39
  • 37
  • 34
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Självständig eller Styrd? : En undersökning om dotterbolags upplevelse av autonomi

Jonsson, Sofia, Sundin, Sofie January 2016 (has links)
Syftet med detta arbete är att förse moderbolag med förståelse gällande dotterbolags upplevelse av autonomi och hur det påverkar dotterbolagens arbete. Frågeställningar som arbetet besvarar är: 1. Vad har dotterbolag för upplevelse av autonomi? 2. Hur påverkar dotterbolags upplevelse av autonomi deras arbete med kundmöte?  Metod: För att besvara arbetets frågeställning genomfördes 15 intervjuer, 3 personliga och 12 individuella intervjuer online. Resultatet från dessa intervjuer analyserades tillsammans med tidigare forskning för att komma fram till en slutsats.  Slutsats: Dotterbolags upplevelse av autonomi påverkar deras vardagliga arbete vid kundmöte. Upplevelsen av låg autonomi medför att dotterbolagen delvis löser problem och tar inte egna beslut. De som upplever låg/medel autonomi löser inte problem och tar inte heller egna beslut. Dotterbolag som upplever medel autonomi och hög autonomi löser problem och tar egna beslut. En ytterligare slutsats utifrån denna undersökning är att nivån av kunskap inte påverkas av den grad av autonomi som dotterbolaget upplever.
2

Autonomi : på vems villkor

Berg, Mia, Storm, Anette January 2009 (has links)
<p>Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi.</p><p> </p><p>Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi. Vidare anser habiliteringspersonalen inte att de har de personalresurser som behövs för att kunna tillgodose en god autonomi för kunden när det är en blandning av olika diagnoser i grupperna där vissa kunder kräver mer personalresurser än andra. Det maktövertag som habiliteringspersonalen har gentemot kunderna säger de sig vara väl medvetna om och kan förhålla sig till i sina beslut. Vi ser dock i våra resultat att habiliteringspersonalen utövar makt och påverkar kunderna omedvetet, vilket de i vissa fall blev medvetna om under våra intervjuer. Samhällets oskrivna regler gör även de att vi omedvetet kategoriserar människor så snart vi möts.</p><p> </p><p>Den slutsats vi har dragit är att det är mycket svårt att göra upp generella regler utifrån den vision som autonomiprincipen innebär. Arbetssättet måste formas individuellt för varje kund och kräver habiliteringspersonal som hela tiden är lyhörd för kundens önskningar. Arbetsgivarens möjlighet att påverka och hjälpa habiliteringspersonalen till att medvetet förhålla sig till den professionella makten gentemot kundernas autonomi är att föra en ständig diskussion i ämnet.<strong></strong></p>
3

Autonomi : på vems villkor

Berg, Mia, Storm, Anette January 2009 (has links)
Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi.   Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi. Vidare anser habiliteringspersonalen inte att de har de personalresurser som behövs för att kunna tillgodose en god autonomi för kunden när det är en blandning av olika diagnoser i grupperna där vissa kunder kräver mer personalresurser än andra. Det maktövertag som habiliteringspersonalen har gentemot kunderna säger de sig vara väl medvetna om och kan förhålla sig till i sina beslut. Vi ser dock i våra resultat att habiliteringspersonalen utövar makt och påverkar kunderna omedvetet, vilket de i vissa fall blev medvetna om under våra intervjuer. Samhällets oskrivna regler gör även de att vi omedvetet kategoriserar människor så snart vi möts.   Den slutsats vi har dragit är att det är mycket svårt att göra upp generella regler utifrån den vision som autonomiprincipen innebär. Arbetssättet måste formas individuellt för varje kund och kräver habiliteringspersonal som hela tiden är lyhörd för kundens önskningar. Arbetsgivarens möjlighet att påverka och hjälpa habiliteringspersonalen till att medvetet förhålla sig till den professionella makten gentemot kundernas autonomi är att föra en ständig diskussion i ämnet.
4

En longitudinell studie av motivationens betydelse vid en nedläggning

Meyer, Anna, Stjernberg, Mina January 2013 (has links)
Omställningen vid en organisationsförändring anses ofta ha ennegativ effekt på de anställda. Forskning kring nedläggningar hardock funnit ett motsägelsefullt fenomen som yttrar sig genom ökadproduktivitet, en nedläggningseffekt. Syftet med studien var attstudera hur de anställdas motivation påverkas och förändras under ennedläggning, samt se hur detta kan relateras till Organizationalcitizenship behavior, målengagemang och arbetstillfredsställelse.Studien var av longitudinell design och genomfördes på en fabrikunder nedläggning. Enkäter besvarades av 140 stycken anställda påfabriken. Resultatet visade att en nedläggningseffekt med störstasannolikhet ägt rum och att motivationen ökat. Ett signifikantsamband erhölls mellan motivationsvariablerna (autonomi och goalefficacy) och arbetstillfredsställelse, där autonomi var av störst vikt.Resultaten åskådliggör Self determination theorys betydelse förmotivation men har inte någon uppenbar koppling till Cognitiveevaluation theory. Studien belyser fördelarna med att applicerakunskapen kring nedläggningseffekten och dess samband medmotivation, på levande organisationer.
5

Värna hälsa – respektera autonomi : en litteraturöversikt om faktorer som påverkar autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer

Bergenström, Eva, Jorild, Karin January 2018 (has links)
Bakgrund    Personer med intellektuell funktionsnedsättning förekommer i hela vårdkedjan och har ofta större vårdbehov än övriga befolkningen, men har historiskt blivit exkluderade inom hälso- och sjukvården. Det finns föreställningar om att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte förmår vara delaktiga i sin vård eller fatta egna beslut rörande sin hälsa. Autonomi är ett centralt begrepp inom omvårdnad där sjuksköterskan har ett ansvar att främja och underlätta autonomi för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dock finns indikationer på att konsensus saknas bland sjuksköterskor gällande innebörden av autonomi och hur den ska respekteras.   Syfte Syftet var att belysa faktorer som kan påverka autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer.   Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Femton vetenskapliga artiklar inhämtades, vilka efter kvalitetsgranskning och analys inkluderades i resultatet.   Resultat För att förstå behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning behövde omvårdnadspersonalen besitta kunskap om flertalet kommunikationsstrategier. Brist på information om den egna hälsan medförde svårigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att fatta autonoma beslut. Samtidigt upplevdes omgivande faktorer såsom tidsbrist påverka vårdrelationen och utvecklingen av autonomi negativt. Omvårdnadspersonal upplevde också en konflikt mellan att vårda och att respektera autonomi. Brist på kunskap, men också fördomar och negativa attityder gentemot personer med intellektuell funktionsnedsättning, medförde att de inte gjordes delaktiga i sin vård eller uppmuntrades ta egna beslut.    Slutsats Autonomi bör betraktas som något som utvecklas i relation till andra människor. Omvårdnadspersonal behöver utökade kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning för att omvårdnaden ska förbättras och autonomin främjas.
6

AI-maskinernas autonomi –hot eller möjlighet? : Vilka etiska konsekvenser får relationenmellan AI-maskinen och människan? / The Autonomy of AI Machines – Threat or Opportunity? : Which ethical consequences arises from the relation between AI and Man?

Linder, Louise January 2019 (has links)
As we are living in an era of increased development of Artificial Intelligence (AI), newethical dilemmas arise. Some countries, states, technicians, developers of AI and researchersin different faculties have already observed that AI could get out of control and affectsocieties and human beings in a disastrous way. This thesis casts some light on the importanceof investigating one key concept in AI, “Autonomy”, and how different understandings of thedefinition have no effects on the ethical consequences. Immanuel Kant’s Moral Philosophyand Martha C. Nussbaums model of how to create capabilities for humans is the ethicaltheories used to evaluate different views on the concept autonomy. The first perspective onautonomy that is evaluated is Paula Boddington’s view that a definition of autonomy is notneeded but ethical codes for AI should be developed instead. The second view that isevaluated is the confusion about autonomy in machines and humans, and different ways ofunderstanding functional autonomy. This thesis argues for the importance of defining theconcept of autonomy for the benefit of mankind in working together for a benevolent AI. Aquestion that arises from what Kant calls “the Divine Spark” that all humans have and thatmake her worthy of respects; is it possible to put the “Divine Spark” into an AI?
7

Vem styr lärares arbete : Lärares autonomi ur ett kontrollperspektiv

Olason Rick, Sigrid January 2016 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka lärares uppfattningar om autonomi i sin yrkesroll. Valet av ämne grundar sig i ett personligt intresse för lärares arbetssituation och den ständigt pågående debatten kring lärare och skolan i stort.  Examensarbetet är en pilotstudie till projektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som ämnar jämföra hur lärare i olika nationella kontexter uppfattar sin professionella autonomi. Pilotstudien bidrar till utvecklingen av intervjufrågor till projektets förstudie, denna ska i sin tur säkerställa att de enkäter som kommer att användas i studien innehåller rätt frågor. Undersökningen ämnar teckna en bild av lärares uppfattningar om autonomi ur ett kontrollperspektiv baserat på Richard M. Ingersolls forskning om makt och ansvarskyldighet i amerikanska skolor. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan kommunala och fristående skolor och vad dessa isåfall är beroende av samt hur de kan förklaras. Uppsatsen ger en översikt av internationell och svensk forskning rörande lärares yrkesautonomi samt en översättning av olika engelska begrepp inom området. Genom att ställa två skolor med olika driftssätt mot varandra visar studien på hur organisatoriska skillnader påverkar lärares autonomiutövande.  Resultatet visar att lärare måste förhålla sig till olika aktörer och strukturer i utövandet av sin yrkesautonomi. Studien indikerar att en välfungerande skola kännetecknas av en decentraliserad platt organisation där verksamheten i huvudsak styrs genom subtila kontrollmetoder. Kollegiet och lärarna  har stor möjlighet att utnyttja sin yrkesautonomi och har inflytande över beslut rörande stödåtgärder för elever. Slutligen görs en ansats till att presentera en möjlig grund för utvecklandet av en teori över relationen mellan skolverksamhet och lärarautonomi ur ett kontrollperspektiv. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany
8

Vår tids vagabonder : En kvalitativ studie om hur osäkra anställningsvillkor påverkar journalisters arbetsprestation

Franzén, Gustav January 2016 (has links)
Vår tids vagabonder — en kvalitativ studie om hur osäkra anställningsvillkor påverkar journalisters arbetsprestation
Gustav Franzén
Journalistiska grunder C, C-uppsats Höstterminen 2016
11 665
Journalistik, vikariat, konvergens, autonomi, professionalisering. Mediebranschen har de senaste åren sett en utveckling som gått till att färre journalister väntas göra mer i form av en multikompetens som ersatt tidigare mer specifika yrkesroller. Samtidigt har andelen fasta anställningar minskat, och ersatts av vikariat både i form av inhopp- och heltidsvikariat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna utveckling påverkar arbetsprestationen för de journalister som inte är fast anställda på redaktioner i Sverige, enligt journalisternas egna subjektiva upplevelser. Metoden för att undersöka detta har varit strukturerade djupintervjuer med sju olika verksamma journalister med olika yrkesroller. Resultaten som framkom från undersökningen var att respondenterna upplevde kortsiktighet, stress och en ökad motivation som effekter relaterade till deras anställningsform och arbetsprestation. Huruvida effekterna var att betrakta som positiva eller negativa varierade från individ till individ. Respondenterna uppvisade inget mönster som tydde på att någon av de återkommande effekterna hade en nödvändigtvis positiv eller negativ inverkan på deras arbetsprestation. Ingen av respondenterna var ensidigt positivt eller negativt inställd till sin anställningsform, men samtliga uppgav att de trivdes bra med både sin anställningsform och på sin arbetsplats i allmänhet.
9

Prokrastinering i relation till deadlines på arbetsplatsen

Mirsoyan, Meri January 2015 (has links)
Prokrastinering är ett problematiskt beteende som tidigare forskning har visat kunna inhiberas genom närliggande deadlines. Satt i arbetspsykologiskt perspektiv var föreliggande studiens syfte att undersöka hur prokrastinering och autonomi påverkas av närliggande av deadlines på arbetsplatsen. Ett e-självskattningsformulär skickades ut till två avdelningar på en myndighet varav ena arbetade med närliggande deadlines och den andra utan. Totalt deltog 71 anställda i enkätundersökningen och en jämförelse av gruppernas medelvärden kunde inte påvisa en signifikant skillnad i arbetsprokrastinering mellan grupperna. Anställda som arbetade med närliggande deadlines upplevde emellertid signifikant högre grad av autonomi. Vikten av alternativa sätt att mäta prokrastinering på arbetsplatsen diskuteras. Studier av organisatoriska risker för prokrastinering såväl som följder av beteendet förespråkas för framtida forskning.
10

Patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder : En litteraturöversikt

Sigvardsson, Eva, Andersson, Marie January 2013 (has links)
Bakgrund: Att drabbas av en allvarlig psykisk störning påverkar hela människan och gör att individen hamnar i en utsatt position. Samhället har ett ansvar och en skyldighet att skydda människor när de på grund av psykisk sjukdom är farliga för sig själva eller för andra. Ibland måste därför vård kunna ges, även om det är mot individens vilja. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin. Metod: Litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Resultat: Beskrivs utifrån fyra teman. Negativa upplevelser av tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, där det som framför allt var påfrestande var det fysiska tvånget. Positiva erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder: En avskildhet som kunde ge ro, stöd och en trygghet. Vikten av information och möjlighet att kunna behålla sin autonomi. Hur patienter inom psykiatrisk tvångsvård upplever personalen: Patienterna upplevde att de var underställda personalen som var inkompetenta och sällan hade tid för patienten. Andra beskrev personalen som ett stöd och en resurs. God omvårdnad, empati och närhet kunde kompensera för negativa upplevelser. Diskussion och slutsats: Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur tvångsvård och tvångsåtgärder upplevs. Ytterligare forskning är nödvändig.

Page generated in 0.4382 seconds