Vår tids vagabonder — en kvalitativ studie om hur osäkra anställningsvillkor påverkar journalisters arbetsprestation
Gustav Franzén
Journalistiska grunder C, C-uppsats Höstterminen 2016
11 665
Journalistik, vikariat, konvergens, autonomi, professionalisering. Mediebranschen har de senaste åren sett en utveckling som gått till att färre journalister väntas göra mer i form av en multikompetens som ersatt tidigare mer specifika yrkesroller. Samtidigt har andelen fasta anställningar minskat, och ersatts av vikariat både i form av inhopp- och heltidsvikariat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna utveckling påverkar arbetsprestationen för de journalister som inte är fast anställda på redaktioner i Sverige, enligt journalisternas egna subjektiva upplevelser. Metoden för att undersöka detta har varit strukturerade djupintervjuer med sju olika verksamma journalister med olika yrkesroller. Resultaten som framkom från undersökningen var att respondenterna upplevde kortsiktighet, stress och en ökad motivation som effekter relaterade till deras anställningsform och arbetsprestation. Huruvida effekterna var att betrakta som positiva eller negativa varierade från individ till individ. Respondenterna uppvisade inget mönster som tydde på att någon av de återkommande effekterna hade en nödvändigtvis positiv eller negativ inverkan på deras arbetsprestation. Ingen av respondenterna var ensidigt positivt eller negativt inställd till sin anställningsform, men samtliga uppgav att de trivdes bra med både sin anställningsform och på sin arbetsplats i allmänhet.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns några skillnader i arbetsmotivation mellan tillsvidareanställda och vikarier inom äldreomsorgen. Tanken var att ta reda på om personal med olika anställningsformer upplever sin arbetssituation på olika sätt och om detta i så fall påverkar deras arbetsmotivation. Data samlades in via en enkätundersökning som skickades ut till anställda inom äldreomsorgen i en mindre kommun i Dalarna. Antalet svarande blev 41 personer varav 26 med tillsvidareanställning och 15 med vikariat. Respondenterna fick uppskatta hur väl olika påståenden passade in på deras arbetssituation. Svaren analyserades med hjälp av medelvärdesanalyser och oberoende t-tester i IBM SPSS statistics. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader i arbetsmotivation mellan tillsvidareanställda och vikarier. För framtida studier rekommenderas en undersökning med större underlag för att kunna få ett reliabelt resultat. Studiens slutsats blir att det är viktigt att även de med tillfällig eller osäker anställning får känna en känsla av samhörighet och att balansen mellan krav, kontroll och stöd fungerar för alla oavsett anställningsform.

Den centrala delen med detta arbete har varit att fastställa gällande svensk rätt rörande visstids- anställningar och undersöka om svensk rätt är förenlig med visstidsdirektivet. Syftet har vidare varit att beskriva hur lagstiftaren har reglerat möjligheten att gå från en tidsbegränsad anställ- ning till en tillsvidareanställning. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod har bl.a. förarbeten, rättspraxis och litteratur analyserats. Resultatet av arbetet visar att det tillåtna anställningsfor- merna enligt LAS är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning. För att ingå anställningsavtal om vikariat och säsongsanställning krävs bl.a. objektiv grund vilket inte krävs för allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning och vikariat övergår till en tillsvida- reanställning om anställningstiden överstigit två år under en femårsperiod. Allmän visstidsan- ställning kan även övergå till tillsvidareanställning om tiden överstigit två år under en obestämd period, förutsatt att anställningen förnyas inom sex månader. I arbetet har även undersökts hur bestämmelser i LAS förhåller sig till visstidsdirektivet. Slutligen har en jämförelse mellan Norge och Danmark gjorts för att se hur sysselsättningsgrad respektive anställningar kan se ut i dessa länder.