<p>Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem?</p><p>Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning.</p><p>Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda.</p><p>Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts.</p><p>Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.</p>

Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag. Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras. Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar. Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.

<p>Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag.</p><p>Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras.</p><p>Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar.</p><p>Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.</p>

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem? Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning. Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda. Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts. Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda. För att se hur facket arbetar för att förbättra anställningsvillkor och arbetssituationen för personer med tidsbegränsade anställningar inom vården genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex stycken förtroendevalda på olika sektioner i Stockholmsområdet hos fackförbundet Kommunal. Själva studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Respondenterna fick svara på olika frågor som ledde till beskrivningar av deras dagliga arbete och hur det fokuseras kring personer med tidsbegränsade anställningar inom vården. Till hjälp att analysera och tolka det funna resultatet har författarna utgått från teorier och tidigare studier angående fackets roll för de anställda, relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, samt ytterligare en teori som applicerats i syfte att bättre förstå processerna som utgör Kommunals arbete och försök att ändra strukturer på arbetsförhållanden för att påverka arbetsmarknaden i större skala. Resultatet visade att de arbetar med att representera medlemmar vid exempelvis överläggningar och möten mellan arbetstagare och arbetsgivare där problem eller konflikter har uppstått rörande arbetsförhållanden och anställningsformer, samt att informera om sin verksamhet till både medlemmar och icke-medlemmar. Det har dock upplevts som att informationsflödet på vissa punkter är bristande samt att Kommunal riskerar att inte verka för de som har tidsbegränsade anställningar inom vården på grund av det värvningsförhavande de har.

Sedan Försvarsmakten för ett antal år sedan började bemanna sina örlogsfartyg med tidsbegränsat anställda gruppbefäl och sjömän har personalomsättningen i denna kategori varit oväntat hög. I denna uppsats undersöks drivkrafterna att stanna kvar i sin anställning hos teknisk personal med en förhållandevis lång anställningstid inom personalkategorin. Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom meningskodning och meningskoncentrering. Analysen visade att de intervjuade gruppbefälen och sjömännen upplevde att de var en del av ett bra arbetslag med bra närmsta befäl. Positivt var också möjlighet till utveckling och att få ta ansvar. Samtidigt var de kritiska till anställningsformen och menade att det borde införas någon typ av incitament för att uppmuntra längre anställningstider. Dessutom upplevde de intervjuade att förbandet de var anställda av ansåg att det var mer önskvärt att de vidareutbildade sig genom en officersutbildning än att fortsätta som gruppbefäl eller sjömän.

Den centrala delen med detta arbete har varit att fastställa gällande svensk rätt rörande visstids- anställningar och undersöka om svensk rätt är förenlig med visstidsdirektivet. Syftet har vidare varit att beskriva hur lagstiftaren har reglerat möjligheten att gå från en tidsbegränsad anställ- ning till en tillsvidareanställning. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod har bl.a. förarbeten, rättspraxis och litteratur analyserats. Resultatet av arbetet visar att det tillåtna anställningsfor- merna enligt LAS är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning. För att ingå anställningsavtal om vikariat och säsongsanställning krävs bl.a. objektiv grund vilket inte krävs för allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning och vikariat övergår till en tillsvida- reanställning om anställningstiden överstigit två år under en femårsperiod. Allmän visstidsan- ställning kan även övergå till tillsvidareanställning om tiden överstigit två år under en obestämd period, förutsatt att anställningen förnyas inom sex månader. I arbetet har även undersökts hur bestämmelser i LAS förhåller sig till visstidsdirektivet. Slutligen har en jämförelse mellan Norge och Danmark gjorts för att se hur sysselsättningsgrad respektive anställningar kan se ut i dessa länder.

Despite the fact that there is no temporary employment in the act of employment protection is it a common form of employment. It’s mainly young adults who receive this form of employment and the employed enter work irregularity when needed. Working in elderly care is associated with many work-related risk for damaging the health. The aim of the study was to explore how temporary employees in home care service experience their psychosocial work environment and how it affects their health. A qualitative method was applied and semi-structured interviews were used to collect data. Seven temporary employees in home care service in a municipality in Sörmland were interviewed. The data was analyzes using a manifest content analysis.  The results showed that the participants think it’s an insecure form of employment where they can’t plan their life or know how much income they will have at the end of the month. They noticed the differences between the regular staff and the temporary employees in the workplace in several ways, e.g. temporary employees do not get the same access to information. The possibility to be able to say no to work was perceived as a positive factor. Although the temporary employees experienced negative aspects of the psychosocial work environment their health did not seem to be affected. Keywords: demand-control-support model, effort-reward model, limited-time employment, public health, psychosocial work environment, temporary employment

<p>Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.</p>

The purpose of this study was to investigate how temporary employment affects a work place and its employees and also, from a gender perspective, investigate how individuals relate to their insecure work situation. To achieve the purpose of the study, a qualitative approach was used, and the study is based on interviews with eight employees at a department store for consumer electronics. In order to understand and analyze the employees’ stories Guy Standing’s theory about the precariat and Raewyn Connell and Yvonne Hirdmans’ gender-theories were applied. The results of the study have shown that the current working conditions generate a high degree of insecurity and lack of control amongst the employees when it comes to future employment, work hours and income, which also affect the employees’ current and future personal life. The insecurity at the work place does furthermore cause high competition, disloyalty and absence of empathy amongst the workers, which weakens and challenges the norms that regulate human behavior. By, for example, stealing each other’s customers, the employees take measures to secure their position in the work place. Regarding the gender perspective the results have shown that both individuals who identify themselves as male and female feel insecure due to the work situation, but there are different, gender specified, ways to handle the insecurity. The individuals that identify themselves as male tend to handle the situation by for example highlight themselves and their work performance in order to maintain the superior position in the gender system, while it is characterizing for the femininity to be excessively self-critical.