No description available.

Den centrala delen med detta arbete har varit att fastställa gällande svensk rätt rörande visstids- anställningar och undersöka om svensk rätt är förenlig med visstidsdirektivet. Syftet har vidare varit att beskriva hur lagstiftaren har reglerat möjligheten att gå från en tidsbegränsad anställ- ning till en tillsvidareanställning. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod har bl.a. förarbeten, rättspraxis och litteratur analyserats. Resultatet av arbetet visar att det tillåtna anställningsfor- merna enligt LAS är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning. För att ingå anställningsavtal om vikariat och säsongsanställning krävs bl.a. objektiv grund vilket inte krävs för allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning och vikariat övergår till en tillsvida- reanställning om anställningstiden överstigit två år under en femårsperiod. Allmän visstidsan- ställning kan även övergå till tillsvidareanställning om tiden överstigit två år under en obestämd period, förutsatt att anställningen förnyas inom sex månader. I arbetet har även undersökts hur bestämmelser i LAS förhåller sig till visstidsdirektivet. Slutligen har en jämförelse mellan Norge och Danmark gjorts för att se hur sysselsättningsgrad respektive anställningar kan se ut i dessa länder.

Tidsbegränsade anställningar har ökat i Sverige sedan 90-talet och fortsätter ännu att öka. Dessa anställningar diskuteras flitigt i media och den negativa påverkan på de anställda är mest framträdande. De som i högst utsträckning är tidsbegränsat anställda är unga personer i åldrarna 16–24 år, där hälften har den typen av anställning. Pajala är en kommun i Norrbotten som varit väldigt aktuell i media i och med gruvan som startade och sen kort därefter gick i konkurs. Enligt statistik från SCB har Pajala en markant högre ungdomsarbetslöshet än i riket och länet med 15 procent mot rikets 8 procent. Föreliggande studie har utförts i Pajala kommun med syftet att undersöka vad unga Pajalabor har för upplevelser av otrygga anställningar och vilka strategier som används för att hantera situationen. Samt hur detta påverkas av den varierande tillgången på arbete som kommunen erfarit. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor i åldrarna 20–31 år. I analysen av materialet har Standings teori om prekariatet och Jahodas deprivationsteori används. Resultatet av studien visar att otrygghet och oro är centralt i respondenternas upplevelser framförallt oro för sin ekonomi. Även stress över att alltid behöva vara tillgänglig och hur anställningen gör det svårt att planera återkommer. Respondenterna har även upplevt bristande arbetsmiljö, kompetensutveckling och möjligheter att utvecklas i arbetet. De strategier som främst används för att hantera situationen är att anpassa sin livsstil efter den varierande inkomsten samt att planera för hur de ska hantera en eventuell uppsägning. Samtliga respondenter har påverkats på ett eller annat sätt av arbetsmarknaden i kommunen och turerna med gruvan. Resultatet visar även på ett upplevt tvång att studera för att komma ur de otrygga anställningarna, annars får man nöja sig med det man får eller flytta. / Precarious employment has increased in Sweden since the 90's and continues to increase. These jobs are widely discussed in the media and the negative impact on employees is most prominent. Those who to a large extent are temporary employees are young people aged 16-24, where half have this type of employment. Pajala is a municipality in the north of Sweden that has been very relevant in the media, with the mine that started and soon became bankrupt. According to statistics from SCB, Pajala has a significantly higher youth unemployment than in the country and the county with 15 percent against the country's 8 percent. This study has been conducted in Pajala municipality with the purpose of investigating how young residents in Pajala has experienced insecure employment and what strategies are used to handle the situation. And how this is affected by the varied supply of work that the municipality has experienced. Seven semi- structured interviews have been conducted with women between the ages of 20 and 31 years. In the analysis of the material, Standing's theory of precariat and Jahoda's deprivation theory has been used. The result of the study shows that insecurity and concern are central to the respondents' experiences, especially concern for their finances. Also stress about always having to be available and how the job makes it difficult to plan returns. The respondents have also experienced insufficient work environment, skills development and opportunities to develop at work. The strategies used primarily to deal with the situation are to adjust their lifestyles according to the varying income and to plan how to deal with a possible termination. All respondents have been affected in one way or another by the labor market in the municipality and the bankruptcy of the mine. The result also shows an experienced compulsion to study to get out of the precarious jobs, otherwise you will have to settle for what you get or move.