Unemployment in Gävleborgs län is the highest in Sweden and at the same time, the level of education in the county is the lowest. Low mental health is also noteworthy among the county's residents. The purpose of this qualitative study was to explore the county’s future labor market. The study results also show how different phenomena on the labor market such as precarious employment, work incarceration and digitization can affect the county's residents from a psychological perspective. The result shows that the county suffers from a structural unemployment and that the county is facing a structural change. This is a result from the workforce incapability to adapt to digitization and globalization, which puts great demands and desirability on the workforce to be flexible. The county, as well as the rest of Sweden has high immigration which leads to great challenges in managing integration of the new arrivals. The result of the study shows both challenges, opportunities and changes in the future labor market of Gävleborgs län.

Tidsbegränsade anställningar har ökat i Sverige sedan 90-talet och fortsätter ännu att öka. Dessa anställningar diskuteras flitigt i media och den negativa påverkan på de anställda är mest framträdande. De som i högst utsträckning är tidsbegränsat anställda är unga personer i åldrarna 16–24 år, där hälften har den typen av anställning. Pajala är en kommun i Norrbotten som varit väldigt aktuell i media i och med gruvan som startade och sen kort därefter gick i konkurs. Enligt statistik från SCB har Pajala en markant högre ungdomsarbetslöshet än i riket och länet med 15 procent mot rikets 8 procent. Föreliggande studie har utförts i Pajala kommun med syftet att undersöka vad unga Pajalabor har för upplevelser av otrygga anställningar och vilka strategier som används för att hantera situationen. Samt hur detta påverkas av den varierande tillgången på arbete som kommunen erfarit. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor i åldrarna 20–31 år. I analysen av materialet har Standings teori om prekariatet och Jahodas deprivationsteori används. Resultatet av studien visar att otrygghet och oro är centralt i respondenternas upplevelser framförallt oro för sin ekonomi. Även stress över att alltid behöva vara tillgänglig och hur anställningen gör det svårt att planera återkommer. Respondenterna har även upplevt bristande arbetsmiljö, kompetensutveckling och möjligheter att utvecklas i arbetet. De strategier som främst används för att hantera situationen är att anpassa sin livsstil efter den varierande inkomsten samt att planera för hur de ska hantera en eventuell uppsägning. Samtliga respondenter har påverkats på ett eller annat sätt av arbetsmarknaden i kommunen och turerna med gruvan. Resultatet visar även på ett upplevt tvång att studera för att komma ur de otrygga anställningarna, annars får man nöja sig med det man får eller flytta. / Precarious employment has increased in Sweden since the 90's and continues to increase. These jobs are widely discussed in the media and the negative impact on employees is most prominent. Those who to a large extent are temporary employees are young people aged 16-24, where half have this type of employment. Pajala is a municipality in the north of Sweden that has been very relevant in the media, with the mine that started and soon became bankrupt. According to statistics from SCB, Pajala has a significantly higher youth unemployment than in the country and the county with 15 percent against the country's 8 percent. This study has been conducted in Pajala municipality with the purpose of investigating how young residents in Pajala has experienced insecure employment and what strategies are used to handle the situation. And how this is affected by the varied supply of work that the municipality has experienced. Seven semi- structured interviews have been conducted with women between the ages of 20 and 31 years. In the analysis of the material, Standing's theory of precariat and Jahoda's deprivation theory has been used. The result of the study shows that insecurity and concern are central to the respondents' experiences, especially concern for their finances. Also stress about always having to be available and how the job makes it difficult to plan returns. The respondents have also experienced insufficient work environment, skills development and opportunities to develop at work. The strategies used primarily to deal with the situation are to adjust their lifestyles according to the varying income and to plan how to deal with a possible termination. All respondents have been affected in one way or another by the labor market in the municipality and the bankruptcy of the mine. The result also shows an experienced compulsion to study to get out of the precarious jobs, otherwise you will have to settle for what you get or move.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, samt testa om Maslows teori om behovshierarkin är applicerbar på sambandet. Vidare var ett ytterligare syfte att undersöka den “nordiska arbetsmarknadsmodell” som man internationellt sett talar om och undersöka om ländernas arbetsmarknadsmodeller faktiskt är så pass lika som man kan tro. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen låg Maslows teori om behovshierarki som indikerar att anställningstrygghet är en förutsättning för organisatoriskt engagemang, och således att sambandet kräver anställningstrygghet för att existera. Som grund för uppsatsen låg även tidigare forskning inom områdena anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang samt en redogörelse för de nordiska ländernas arbetsmarknader.Studien är en komparativ tvärsnittsundersökning som bygger på data från ISSP insamlat år 2015. Urvalet bestod av 3294 respondenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island som förvärvsarbetade vid datamaterialets insamlingstillfälle. Med hjälp av linjära regressionsanalyser testades uppsatsens hypoteser. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, vilket låg i linje med tidigare forskning inom området. Vidare fick även Maslows teori delvis stöd. Hans teori testades genom att dela upp urvalet i en grupp som ansåg sig vara anställningstrygga och en grupp som ansåg sig ha otrygga anställningar. Det positiva sambandet återfanns i den anställningstrygga gruppen, medan blandade tendenser återfanns i gruppen med otrygga anställningar. Vidare motbevisades den “nordiska arbetsmarknadsmodellen” och resultatet indikerade att det fanns skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader som också resulterade i skilda nivåer av upplevd anställningstrygghet och därigenom också organisatoriskt engagemang som följd av det positiva sambandet.