Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, samt testa om Maslows teori om behovshierarkin är applicerbar på sambandet. Vidare var ett ytterligare syfte att undersöka den “nordiska arbetsmarknadsmodell” som man internationellt sett talar om och undersöka om ländernas arbetsmarknadsmodeller faktiskt är så pass lika som man kan tro. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen låg Maslows teori om behovshierarki som indikerar att anställningstrygghet är en förutsättning för organisatoriskt engagemang, och således att sambandet kräver anställningstrygghet för att existera. Som grund för uppsatsen låg även tidigare forskning inom områdena anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang samt en redogörelse för de nordiska ländernas arbetsmarknader.Studien är en komparativ tvärsnittsundersökning som bygger på data från ISSP insamlat år 2015. Urvalet bestod av 3294 respondenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island som förvärvsarbetade vid datamaterialets insamlingstillfälle. Med hjälp av linjära regressionsanalyser testades uppsatsens hypoteser. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, vilket låg i linje med tidigare forskning inom området. Vidare fick även Maslows teori delvis stöd. Hans teori testades genom att dela upp urvalet i en grupp som ansåg sig vara anställningstrygga och en grupp som ansåg sig ha otrygga anställningar. Det positiva sambandet återfanns i den anställningstrygga gruppen, medan blandade tendenser återfanns i gruppen med otrygga anställningar. Vidare motbevisades den “nordiska arbetsmarknadsmodellen” och resultatet indikerade att det fanns skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader som också resulterade i skilda nivåer av upplevd anställningstrygghet och därigenom också organisatoriskt engagemang som följd av det positiva sambandet.

This essay aims to explore the migration from Kalmar and Karlskrona city parishes during the first half of the 20th century divided into three intervals 1915-1920, 1930-1935 and 1943-1948. As stated above the main part of the study aims to map the migration flows to and from Kalmar and Karlskrona and furthermore compare the empirical data to Swedish national statistics. To be able to correctly compare the data gathered the empirical data of the essay is divided into four variables; age, sex, professional or other titles and whether the individuals migrated alone or with family. A comparison between Kalmar, Karlskrona and national statistics will be made to investigate whether the two city parishes are able to act as representations of the national statistics or if the two city parishes have a different outcome than what the national statistical data presents. The results show that the migratory patterns differ both between Kalmar and Karlskrona and in the national statistics of migration in regard to the city parishes. With the usage of migration theories and perspectives such as the migration transition, secondary labor market theory and push- and pull perspective and concepts such as voluntary migration and chain migration the study was able to both analyze and understand the data provided from the city parishes archives