<p>Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem?</p><p>Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning.</p><p>Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda.</p><p>Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts.</p><p>Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.</p>

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem? Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning. Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda. Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts. Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.

Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Denna studie undersöker hur individer påverkas av att arbeta under osäkra anställningsförhållanden. Genom att genomföra sju kvalitativa intervjuer med personer anställda på olika osäkra eller tidsbegränsade anställningar, samt med en tillsvidareanställd och en chef på ett företag med visstidsanställda, syftar studien till att skapa en djupare förståelse för hur osäkra arbetsförhållanden påverkar människors välbefinnande och vardag. Resultaten visar att respondenterna upplevde både positiva och negativa effekter av de osäkra anställningsformerna. Å ena sidan uttrycker många hur de känner en oro för sin arbetssituation, men upplever samtidigt en viss trygghet på respektive arbetsplats. Dock är drömmen om en fast anställning gemensam för alla respondenter. Osäkerheten och oron bidrar bland annat till stress, ekonomisk otrygghet och svårigheter att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid för respondenterna. Å andra sidan uppskattar vissa av respondenterna flexibiliteten, trivs med sina kollegor och den gemenskap som finns på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis visar studien att osäkra anställningsförhållanden påverkar individen på olika sätt, både positivt och negativt, vilket skapar en djupare förståelse för konsekvenserna av dessa arbetsförhållanden. / This study examines how individuals are affected by working under precarious employment conditions. By conducting seven qualitative interviews with individuals employed in various insecure or temporary positions, as well as with a permanent employee and a manager at a company employing fixed-term workers, the study aims to gain a deeper understanding of how insecure working conditions impact people's well-being and everyday lives. The results reveal that respondents experienced both positive and negative effects of insecure employment arrangements. On one hand, many express concerns about their work situation but also find a certain sense of security within their respective workplaces. However, the desire for permanent employment is a common thread among all respondents. The uncertainty and anxiety contribute to stress, financial insecurity, and difficulties in maintaining a work-life balance for the participants. On the other hand, some respondents appreciate the flexibility, enjoy their colleagues' company, and value the sense of community in their workplace. In summary, the study demonstrates that insecure employment conditions affect individuals in different ways, both positively and negatively, providing a deeper understanding of the consequences of such employment arrangements.