Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur påverkas de anställdas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anställd gentemot varandra? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de anställda påverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet. Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebär att tjänster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar även de vanligaste motiven till att ledningen väljer att outsourca och vilka risker som företaget utsättas för när de väljer att lägga ut aktiviteter hos en extern leverantör. Teorin behandlar förändrade förutsättningar i organisationsstrukturen och hur dessa påverkar den anställde. För att kunna fastställa hur de anställda påverkas av att företaget outsourcat görs en djupdykning i det psykologiska kontraktet.  Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med ett fenomenlogiskt förhållningssätt. Sex fastighetsskötare, VD:n för företaget och två personer från administrationen intervjuades. Urvalet för de sex fastighetsskötarna baserades på antal år de arbetat som fastighetsskötare, 1-6 år eller 25-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analysen av textmaterialet gjordes genom meningskoncentrering. Slutsatsen. Ledningens huvudmotiv till att outsourca var för att minska kostnaderna och för att entreprenörerna har en bättre kunskap inom just sitt arbetsområde. Ytterligare motiv var att få en jämnare arbetsbelastning och fokusera på kärnkompetensen. Fastighetsskötarna påverkas genom att de förlorar helhetssynen över sitt område och ansvarar för någon annans arbete. Fastighetsskötaren förlorade inte sin kunskapsbas i med att företaget outsourcade och arbetet fortsatte att vara varierande, men vissa arbetsuppgifter hade blivit enklare. I fastställandet av skyldigheter utmärkte sig skillnaden mellan fastighetsskötarnas förväntningar och entreprenörernas utförande. Fastighetsskötarna är ansvariga för någon annans arbete och måste medla mellan kund och entreprenör, om kunden är missnöjd med entreprenörens utförande. Nyckelord outsourcing, psykologiskt kontrakt

This study explores employees subjective experience of their employment relation before and during an outsourcing process and has its starting point in the concept of the psychological contract. Eight employees, in the process of being outsourced, were interviewed. The focus was on ‘the employees’ individual experiences and stories about the subjective and perceived employment relationship. Data were analyzed using basic qualitative analysis. The results indicate that a perceived breach of the psychological contract had a profound negative impact on the employment relationship and caused profound negative attitudes and emotional reactions towards the employer. The importance of a well established and mutually formulated psychological contract for the parties involved in the employment relationship, and in an extended perspective for the organization as such, is discussed.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.</p><p>Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.</p><p>Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.</p>

<p>Människors motivation till en högre prestation är ett problemområde för många organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anställda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet är mer komplicerat och bättre kan förstås med begreppet ”psykologiskt kontrakt”, som godkänts av både individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebär att individen har en mängd förväntningar på organisationen, och att organisationen har en mängd förväntningar på individen. Det psykologiska kontraktets inverkan på organisationen och ledarskapet blir troligen mer viktig än någonsin när allt fler organisationer upplever att de befinner sig i en omvärld som är mer oförutsägbar än tidigare. Omfattande förändringar på det tekniska, politiska och sociala området äger rum i en snabbare takt. Det ligger i människans natur att försöka förstå och utforska sin omgivning. För att uppnå detta försöker vi ofta ständigt att ändra våra fokus, verktyg och modeller. De teorier som denna uppsats behandlar är valda för att ge en förklaringsgrund till hur goda psykologiska kontrakt kan skapas.</p>

<p>I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.</p>

No description available.

Människors motivation till en högre prestation är ett problemområde för många organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anställda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet är mer komplicerat och bättre kan förstås med begreppet ”psykologiskt kontrakt”, som godkänts av både individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebär att individen har en mängd förväntningar på organisationen, och att organisationen har en mängd förväntningar på individen. Det psykologiska kontraktets inverkan på organisationen och ledarskapet blir troligen mer viktig än någonsin när allt fler organisationer upplever att de befinner sig i en omvärld som är mer oförutsägbar än tidigare. Omfattande förändringar på det tekniska, politiska och sociala området äger rum i en snabbare takt. Det ligger i människans natur att försöka förstå och utforska sin omgivning. För att uppnå detta försöker vi ofta ständigt att ändra våra fokus, verktyg och modeller. De teorier som denna uppsats behandlar är valda för att ge en förklaringsgrund till hur goda psykologiska kontrakt kan skapas.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet. Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen. Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.