No description available.

<p>There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.</p><p>This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds?</p><p>To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist<strong> </strong>Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory.</p><p>The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.</p>

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector. This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds? To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory. The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.

No description available.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet. Intervjuer med fem pojkar på en gymnasieskola i Stockholm har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Genom teorier om kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital analyseras det empiriska material både ur mikro - och mesoperspektiv. I analysen används även teorier om maskuliniteter. Resultatet visar att den största anledningen till att pojkarna i studien klarat att vända sina dåliga skolresultat till det bättre, är byte av skolmiljö. Under året/åren på introduktionsprogrammet har de bemötts annorlunda än tidigare. På introduktionsprogrammet får de nya, positiva relationer med lärarna på skolan. Tillsammans med andra faktorer har detta lett till att pojkarna läser in grundskolebetygen tämligen snabbt och sedan har de gått vidare till olika yrkesprogram. Med största sannolikhet kommer dessa pojkar även att gå ut gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen.

No description available.

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region).   För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter.   Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna. Resultaten av analysen genererade tre narrativ för respektive organisation. Greenpeace narrativ fokuserade på storlek och struktur, framställa sig i en roll av att vara oskyldig och att framstå som sympatiska. Världsnaturfondens narrativ har fokus på social rättvisa och deltagande, användande av bilder för att skapa sympati och presentera positiva och negativa exempel. Med de här narrativen påverkar de allmänheten och beslutsfattare utan att behöva stå till svars för någon annan än sina medlemmar.

The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, när som helst. Trots att den psykisk ohälsan fortsätter att öka världen över, så förblir det ett av de mest undanskuffade områdena inom hälsoområdet. I dagens läge saknas det till viss del kunskap om hur den psykiska ohälsan fördelar sig på befolkningen, vem som blir drabbad och vem som blir skonad. Då tidigare forskning har lagt vikt på att undersöka hur hälsa, rent generellt, påverkas av avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital, så syftar därför denna studie till att kartlägga hur endast den psykiska ohälsan påverkas av avsaknaden av dessa kapitalformer.  Studiens data erhölls från Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe Wave 6, vilken genomfördes år 2015. Denna survey är en longitudinell panelstudie, vilken utförs i 19 olika länder där data samlas in främst genom personliga intervjuer samt med frågeformulär. Denna studie behandlar dock endast de individer som är bosatta i Sverige. För att besvara forskningsfrågorna presenteras först deskriptiv data över samtliga variabler, vilket följs upp av enkla samt multipla linjära regressionsanalyser (OLS).  Resultaten visar att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital. Det framkom även att det är avsaknaden av det sociala kapitalet som har störst påverkan på psykisk ohälsa samt att kvinnor påverkas i större utsträckning än män. Det går dock att argumentera för att psykisk ohälsa, likväl som samtliga kapitalformer, går att definiera och mäta på många olika sätt, varför det bör tas i beaktning vad gäller resultatdelen.