<p>Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.</p>

No description available.

No description available.

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.

Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other’s. Whilst saving an old house from decaying the enthusiastic economic association called Gula Huset combines arts, culture, work, games and society in a creative project denying all standards. By working in a way that has similarities to cultural planning they make the most of their village. As the demographics change to the better more and more functions are built into the society.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

No description available.

Uppsatsen handlar om daglig pendlings påverkan på socialt kapital. Syftet har varit att utforska hur människor själva upplever att deras sociala liv och relationer, och således deras sociala kapital, påverkas av att de pendlar. Detta har gjorts med hjälp av teoretiska perspektiv om socialt kapital, vilket har resulterat i följande frågeställningar: Hur upplever studiedeltagarna att pendling påverkar deras sociala relationer? Hur förhåller sig studiedeltagarna till de sociala konsekvenserna av pendling? Tidigare kvantitativ forskning visar ett samband mellan pendling och minskat socialt kapital. För att undersöka huruvida och hur människor själva upplever detta samband och för att försöka förstå de bakomliggande mekanismerna för detta samband, bygger studien på tio intervjuer med pendlare. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och är således inriktad på den mening som studiedeltagarna själva tillskriver pendlingen i sina liv. I analysen framkom att pendlingen typiskt ses som och fungerar som ett ramverk som formar och styr vardagen och det sociala livet. Pendlingen upplevs kraftigt begränsa möjligheten till spontanitet och flexibilitet i relation till sociala sammanhang. Den trötthet som pendlingen skapar medför en bundenhet till hemmet i bemärkelsen att återhämtning i många fall prioriteras framför sociala aktiviteter. Deltagande i sociala sammanhang upplevs ibland, på grund av det ramverk som pendlingen utgör, som ”projekt”. Till följd av den förlust av spontanitet och flexibilitet samt den trötthet och bundenhet till hemmet som pendlingen skapar tycks studiedeltagarnas sociala liv vara mer inriktat på upprätthållandet av sammanbindande (”bonding”) socialt kapital än skapandet av överbryggande (”bridging”) socialt kapital. Nära sociala relationer som ger emotionellt stöd prioriteras således framför andra delar av det sociala nätverket. I materialet framkommer resan, själva pendlingen, som en stund som studiedeltagarna aktivt försöker använda sig av, bland annat i syfte att minimera pendlingens inverkan på fritidens sociala liv.

Studien undersöker hur utrikes födda män lyckats finna ett arbete och deras intryck av den svenska arbetsmarknaden. Studien frågar sig hur de sökt och funnit sina jobb, vad deras intryck är av de tjänstemän de mött, vilka förbättringar de kan tänka sig utifrån deras egna erfarenheter samt hur de ser på framtiden. Empirin består av fyra intervjuer med fyra olika män från Asien och Mellanöstern. Resultaten visar att informell rekrytering spelat stor roll, men att ingen av de högskoleutbildade informanterna lyckats få ett tillfredsställande arbete inom sitt utbildningsområde. Deras strategi för att få ett bättre arbete är att vidareutbilda sig i Sverige.

<p><p>Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet.</p></p>