This paper aim to present a model for evaluating what we choose to call HTML-frameworks, a framework that contains a set of CSS layouts and occasionally JavaScript support, based on the characteristics of the software quality standard ISO/IEC 9126-1. The methods used to produce this model is based on a field study that involved making a web portal with the help of a HTML-framework, some relevant literature and an analysis of the framework based on the characteristics of the ISO/IEC 9126-1 standard. The result was a model based on twelve different characteristics; functionality, web browser compatibility, collaborative skills, user-friendliness, documentation, visuals, graphic layout, performance, activity, professional support, replaceability and license. This model should be viewed upon as a suggestion to what a model for choosing HTML-framework could look like, because we haven’t had the time to test it in a real situation, so further studies are needed, and we believe there could be improvements made in the objectivity of the assessments of the characteristics.

I dagens samhälle vill så väl företag som privatpersoner finnas på webben – det är en platform som de flesta förväntar sig hitta information på. För att minska på kostnaderna men samtidigt garantera såväl funktionalitet som säkerhet, så finns det webb-ramverk, ett slags bibliotek av funktioner för utvecklare att använda sig av. Företaget NTT Communications använder sig ofta av programmeringsspråket Python för utveckling av interna webb-applikationer. De är intresserade av att veta vilket webb-ramverk, för detta språk, som bäst möter de krav de ställer; snabb utveckling och modularitet. Till studien valdes två av de största webb-ramverken för Python; Django och Pyramid. Django är ett ”allt-inkluderat” ramverk medan man i Pyramid får göra val i form av databashanterare, templatespråk m.fl. Studien syftar till att ta fram vilket av dessa ramverk som bäst möter NTT:s krav där några utvalda delar från dessa ramverk har valts för att se på så väl funktionalitet, modularitet och komplexitet. De delar som undersöks är: dokumentation, community, url-dirigering, templatespråk och databashanterare. Studien har främst utförts genom undersökning av ramverkens dokumentation men även genom granskning av utomstående artiklar och tredjeparts-paket. Resultatet visar på att Django bäst lämpar sig för snabb utveckling där alla val redan är gjorda åt en men att det även är möjligt att modulera med ibland viss tappad funktionalitet. Pyramid visar istället på högre modularitet där ramverket är konstruerat för att moduleras men att detta medför en högre komplexitet. Båda ramverken visar på liknande funktionalitet. / In todays society, both companies and private individuals want to be seen on the web – it is a platform that everyone expects to find information on. To reduce the costs of development but at the same time guarantee both funtionality and security, there are web-frameworks, a sort of library of functions for developers to use. The company NTT Communications often use the programminglanguage Python for development of internal web-applications. They are interested in knowing which web-framework, for this language, that best meets their requirements; fast development and modularity. For this studie two of the biggest web-frameworks for Python were chosen; Django and Pyramid. Django is an ”all-included”-framework whilst in Pyramid you have to make choices in the form of databasehandler, templatelanguage and more. The study aims to see which of these frameworks that best meet NTT:s requirements where a specific set of parts from these frameworks have been chosen were focus lies on: funtionality, modularity and complexity. The parts that are examined are: documentation, community, url-dispatch, templatelanguage and databasehandler. The study has mainly been conducted through examination of the frameworks documentation, articles and thirdparty-packages. The result shows that Django is best suited for fast development where all choices already have been made for you, but also that there is possibility for modularity with sometimes some loss in functionality. Pyramid on the other hand shows a higher level of modularity were the framework is constructed to be moduled but that this entails a higher complexity. Both frameworks show similar functionality.

Uppsatsen handlar om daglig pendlings påverkan på socialt kapital. Syftet har varit att utforska hur människor själva upplever att deras sociala liv och relationer, och således deras sociala kapital, påverkas av att de pendlar. Detta har gjorts med hjälp av teoretiska perspektiv om socialt kapital, vilket har resulterat i följande frågeställningar: Hur upplever studiedeltagarna att pendling påverkar deras sociala relationer? Hur förhåller sig studiedeltagarna till de sociala konsekvenserna av pendling? Tidigare kvantitativ forskning visar ett samband mellan pendling och minskat socialt kapital. För att undersöka huruvida och hur människor själva upplever detta samband och för att försöka förstå de bakomliggande mekanismerna för detta samband, bygger studien på tio intervjuer med pendlare. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och är således inriktad på den mening som studiedeltagarna själva tillskriver pendlingen i sina liv. I analysen framkom att pendlingen typiskt ses som och fungerar som ett ramverk som formar och styr vardagen och det sociala livet. Pendlingen upplevs kraftigt begränsa möjligheten till spontanitet och flexibilitet i relation till sociala sammanhang. Den trötthet som pendlingen skapar medför en bundenhet till hemmet i bemärkelsen att återhämtning i många fall prioriteras framför sociala aktiviteter. Deltagande i sociala sammanhang upplevs ibland, på grund av det ramverk som pendlingen utgör, som ”projekt”. Till följd av den förlust av spontanitet och flexibilitet samt den trötthet och bundenhet till hemmet som pendlingen skapar tycks studiedeltagarnas sociala liv vara mer inriktat på upprätthållandet av sammanbindande (”bonding”) socialt kapital än skapandet av överbryggande (”bridging”) socialt kapital. Nära sociala relationer som ger emotionellt stöd prioriteras således framför andra delar av det sociala nätverket. I materialet framkommer resan, själva pendlingen, som en stund som studiedeltagarna aktivt försöker använda sig av, bland annat i syfte att minimera pendlingens inverkan på fritidens sociala liv.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs – att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2006, på uppdrag av Försvarsmakten (FM), bedrivit forskning inom SI syftandes till att undersöka hur SI kan stödja utvecklingen av FM ledningsfunktion. Uppsatsen har fått sin inspiration från forskningen som FOI genomfört mellan 2006-2013.Betraktelsen görs utifrån ramverket ledningssystem och dess beståndsdelar såsom organisation, personal, metod, och teknik. Därmed hur SI påverkar FMV inom ledningssystemets delar. Uppsatsen använder sig av en teoristyrd enfallstudie som kompletteras med en analys. Fallstudien skapar empirin för uppsatsen vilket därefter jämförs med teorin genom en analysmodell. Resultatet från uppsatsen är att ett införande av SI på FMV påverkar hela FMVs ledningssystem med tyngdpunkt på det organisatoriska ansvarsförhållandet mellan myndigheterna FM och FMV. Det styrs av att behovet av militär domänkunskap kommer att öka, jämfört med idag, då ontologier utvecklas och vidmakthålls. SI har emellertid ett flertal positiva egenskaper så det är dags för FMV och FM att överväga konsekvenserna och sikta på en framtida utveckling inom SI. / This thesis is based on the fundamentals of military technology – how technology affects military activities. It does so by investigating how elements of Semantic Interoperability (SI) affect the military context, by examining the work of an organization, which is used to working with traditional exchanges of information between computer systems, and how that work would be affected if the first step of SI – the development of application ontologies – were introduced. The organization in question is the Swedish Defence Materiel Administration (FMV), which has long experience of the development and maintenance of information exchange interfaces based on dedicated formats and protocols.Since 2006 the Swedish Defence Research Agency (FOI) has, on behalf of the Swedish Armed Forces (SAF), conducted SI research focused on investigating how SI could support the development of SAF command and control functions. The essay has been inspired by this research and the reports produced by FOI during the period 2006-2013.The analysis is based on a command and control system and its constituent elements, such as organization, personnel, methodology, and technology, in order to identify how SI affects FMV within these areas. The essay uses a theory-driven one-case study complemented with a theoretical analysis. The study produces empirical data, which is then compared with SI theory using an analytical model.The results show that the introduction of SI in FMV would affect the entire FMV command and control system, particularly the organizational responsibility relationship between SAF and FMV. This is governed by the fact that the need for military domain knowledge will increase with the development and maintenance of ontologies when compared to today’s traditional development. However, SI has several positive attributes; so it is time for FMV and SAF to consider the consequences and aim for development of SI in the future.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.

Sammanfattning   Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2016-05-25 Författare: Marcus Rex, Alexandra Valhed och Daniella Pavkovic Handledare: Hana Hulthén Titel: Ett ramverk över förutsättningar inom Supplier Quality Development-program - en fallstudie Bakgrund: För att förbättra sina leverantörers kapacitet och skicklighet kan företag använda sig av olika leverantörsutvecklingsprogram byggda på långsiktiga relationer baserade på lojalitet och tillit. Ett viktigt område inom dessa program är leverantörernas kvalitet. Företag som inte säkerställer kvalitetsnivåerna riskerar att bli mindre framgångsrika i sin leverantörsutveckling. Det har hänt mycket inom kvalitetsområdet inom det senaste decenniet, marknadens kunskaper har ökat och allt högre krav från kunder ställs. Supplier quality development-program är ett strategiskt kvalitetsutvecklingsprogram inom leverantörsutveckling, där syftet är att förbättra kvalitet och effektivitet hos befintliga leverantörer och möta den förändrade marknadssituationen. Syfte: Syftet med denna studie är att exemplifiera förutsättningar för ett supplier quality development-program genom att utveckla ett föreslaget ramverk. Metod: Forskningsdesignen för studien är en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod. Personal på kvalitet- och miljöavdelningen på projektföretaget har intervjuats i ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer för att samla in empirisk data till studien. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval där första kontakt tagits med Head of Supply Chain Management på företaget. Slutsats: Kommunikation med ömsesidigt engagemang, måttlig frekvens samt tillit och lojalitet, regelbundna och noggranna kvalitetsmätningar, tillgänglighet av nödvändiga resurser, långsiktiga och hållbara relationer, utbildning, intern och extern strategi samt en aktiv ledning åtminstone inledningsvis är de förutsättningar som belyses i ramverket som slutsatsen mynnar ut i.

Bakgrund Affordanser är ett kraftfullt verktyg för utvärdering och redesign av artefakter, mer specifikt informationssystem. Affordanser innefattar att identifiera vilka handlingsmöjligheter som informationssystem tillhandahåller för användarna. Dock är affordanskonceptet som sådant brett och i dagsläget finns det endas t begränsade affordansbaserade ramverk att tillämpa för design av informationssystem. Där med finns det ett behov att utveckla ett ramverk som specificerar affordanskonceptet för att kunna utvärdera och redesign a informations system. Ramverket bör samtidigt vara brett för att täcka upp för alla potentiella handlingsmöjligheter. Syfte Syftet med studien är att utforma ett affordansbaserat ramverk för utvärdering och redesign av informationssystem, som sedan testas genom en fall studie. Metod Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med ett konstruktivistiskt perspektiv och en deduktiv ansats. Datainsamlingsmetoder innefattar intervjuer, observationer, samt loggbok. Metoden innefattas också av välgrundad metodutveckling samt en kriteriebaserad utvärderingsstrategi. Teori Teorikapitlet bygger på litteraturstudier av informationssystem, designvetenskap och affordanser. Resultat Det slutgiltiga resultatet bekräftar att affordanser är ett värdefullt verktyg vid utvärdering och redesign av informationssystem. Ramverket som sådant visade sig vara brett vilket resulterade i ett mer specificerat ramverk med riktlinjer för framtida studier.

Syftet med denna uppsats är att visa hur folklore och medeltid revitaliseras i samtida populärkultur. Detta undersöks med hjälp av en genomgång och analys av dataspelet The Witcher 3: Wild Hunt tillsammans med ett urval av mediematerial från dess marknadsföring. Analysen utförs med utgångspunkt i Erving Goffmans begrepp ramverk och nycklar och relateras till uppfattningar om autenticitet, nostalgi, historiebruk och Michael Dylan Foster och Jeffrey Tolberts begrepp folkloresque. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion om hur folklore och medeltid samverkar med varandra och presenteras i dataspelet som medium.

<p><p>Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar på vad elever lär sig genom deras förväntningar på vad testet ska innehålla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov påverkar lärares undervisning vilket indirekt också bör inverka på vad elever lär sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som använder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter får sämre matematikkunskaper. Genom att som lärare förse eleven med uppgifter som kräver ett kreativt resonemang, i vilka det inte är möjligt för eleven att använda ett imitativt resonemang, bör en sådan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete är att med ett klassificeringsverktyg tidigare använt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende på vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krävs för att lösa dem. Klassificeringen av uppgifterna visar att endast 9% är möjliga att lösa med ett imitativt resonemang medan resten av uppgifterna kräver ett kreativt resonemang. Några egenskaper typiska för uppgifterna i PISA jämfört med uppgifter i läroboken Matte Direkt har också noterats. Dessa egenskaper har även omformulerats till konkreta tips riktade till lärare vilka önskar konstruera uppgifter som kräver ett matematiskt kreativt resonemang.</p></p>

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar på vad elever lär sig genom deras förväntningar på vad testet ska innehålla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov påverkar lärares undervisning vilket indirekt också bör inverka på vad elever lär sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som använder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter får sämre matematikkunskaper. Genom att som lärare förse eleven med uppgifter som kräver ett kreativt resonemang, i vilka det inte är möjligt för eleven att använda ett imitativt resonemang, bör en sådan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete är att med ett klassificeringsverktyg tidigare använt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende på vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krävs för att lösa dem. Klassificeringen av uppgifterna visar att endast 9% är möjliga att lösa med ett imitativt resonemang medan resten av uppgifterna kräver ett kreativt resonemang. Några egenskaper typiska för uppgifterna i PISA jämfört med uppgifter i läroboken Matte Direkt har också noterats. Dessa egenskaper har även omformulerats till konkreta tips riktade till lärare vilka önskar konstruera uppgifter som kräver ett matematiskt kreativt resonemang.