I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer. Då affärssystemet är starkt kopplat till processerna finns det ett värde att hämta genom att analysera relationen process och affärssystem. Därför skapar vi i denna uppsats ett ramverk som analyserar kopplingen mellan affärssystem och processer. Ett ramverk som förhoppningsvis kan vara till nytta för organisationer vid arbetet med processförbättring, men även resultera i ett bidrag till informatikämnet. För att kunna skapa ett ramverk har vi använt oss av modeller från andra områden främstinom marknadsföring. Vi identifierar olika teman från dessa modeller som vi ser som viktiga vid skapandet av ett ramverk. Vi gör samtidigt en särskiljning mellan ramverk och metodologi. Detta leder till framtagandet och byggandet av vårt egna ramverk. Ramverkets hållbarhet och validitet testas empiriskt hos Landstinget i Östergötland. Resultatet av studien visar på att det i organisationer kan finnas ett behov av ett ramverk för analys inför processförbättring och verksamhetsförbättring. Vi visar därför på hur vårt ramverk kan uppfylla behovet genom att fokusera på processerna och systemet vid effektivisering av verksamheten. Således visar vårt ramverk goda tendenser för att ligga till grund vid processförbättring och effektivisering.

<p>Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.</p><p>Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.</p><p>Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna.</p>

Uppsatsen är dels en skriftlig dokumentation av en konstnärlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material.

I denna studie undersöktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, både de mest använda ramverken samt några nya uppstickare som har växt mycket de senaste åren. För att skala upp en hemsida till många användare är det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, därför är det viktigt att välja rätt ramverk. Så hur ska en webbutvecklare då välja ramverk för att kunna uppnå en bra prestanda? Det är allmänt känt att användare lämnar sidor när responstiden ökar. Prestandan försämras snabbt när dynamiskt innehåll hanteras, vilket medför ökade hårdvarukostnader för att kunna hantera prestanda problemen. För att lösa detta så bidrar denna undersökning med riktlinjer för valet av rätt ramverk. Genom att prestandatester utfördes på tio utvalda ramverk, och där efter listades de snabbaste ramverken blev det ett resultat som visar på det ramverk som presterar bäst. Det utfördes även en observation av installationens utförande för att få reda på problematik som kan uppstå när respektive ramverk installeras. Det noterades även hur bra respektive ramverks manual hjälpte till för att guida installationen och att lösa problem som uppstod under installationen och konfigurationen av ramverken.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen. Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer. Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna.

No description available.

Syftet med studien är att utforska hur sånglärare genom konkretisering kan främja elevers förmåga till vokal improvisation i sin undervisning. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där totalt tre elever deltog i en 40 minuter lång sånglektion. Efter varje lektion genomfördes en semistrukturerad intervju för att undersöka hur de upplevde lektionen. Lektionerna bestod av tre övningar med utgångspunkt från låten Centerpiece, där eleverna sjöng utifrån olika ramverk som succesivt löstes upp. I resultatet framgår det att samtliga elever fann ramverk som ett pedagogiskt och stöttande verktyg. Ramverken skapade konkreta förhållningssätt för hur eleverna skulle hantera övningarna och närma sig improvisation, och skapade en stadig progression som resulterade i att eleverna kände att de började behärska improvisation med självsäkerhet. Eleverna fann att miljön spelade stor roll för lektionens resultat. Elever upplevde att de vågade improvisera och att de upplevde att de gjorde bra ifrån sig på grund av stämningen i rummet. Undersökningen visar att läraren har mycket kontroll över miljön och kan forma en trygg stämning som främjar elevers förmåga till improvisation. Den trygga stämningen kännetecknades av kritikfri återkoppling, uppmuntran och beröm, flexibilitet och anpassning samt elevkontakt och lekfullhet.

Under de senaste åren har gamification blivit alltmer förekommande i företags-sammanhang. Grundidén bakom gamification är att använda spel-element i icke-spel kontexter, med avsikt att motivera och engagera anställda. Dagens arbetsplats har genom åren genomgått en omfattande förändring, och i dagens organisationer förväntas anställda vara kreativa och använda sina entreprenöriska egenskaper för att bidra till organisationens företagsmål och affärsnytta. Enligt undersökningar speglar detta tyvärr inte dagens verklighet. Det rapporteras att så lite som 13% av alla anställda är engagerade i sitt arbete, och så mycket som 24% är aktivt likgiltiga till deras arbete. Det är alarmerande siffror som företag har försökt att motverka med hjälp av gamification, men det är få som lyckas. Denna studie presenterar genom en kvalitativ metod, begränsningar och möjligheter vid tillämpningen av gamification i företagssammanhang, och vilka faktorer som är avgörande för framgång. Studien syftar även på att undersöka hur organisationer kan gå tillväga för att hålla anställda motiverade på lång sikt. Vi kunde urskilja att det finns fyra huvudområden som utmärkte sig som bidragande faktorer: spelar types, spelarresan, motivation och utvärdering. Detta resulterade i att vi kunde urskilja vilka faktorer som främjar användarmål och vilka som främjar verksamhetsmål. Båda dessa aspekter ska bidra till att lösa organisatoriska problem och gynna företagsmål. För att lyckas med gamification måste man kunna motivera de anställda, men även bidra till affärsnytta. Vi identifierade att utvärderingsaspekten är en avgörande faktor för lyckad gamification och att bristen av forskning kring detta område kan utgöra en anledning till varför vissa misslyckas. Utifrån dessa framgångsfaktorer presenterar vi därefter ett ramverk, Enterprise Gamification Evaluation Framework, vars syfte är att fungera som ett stöd för implementation av gamification.

Examensarbetet utfördes på Calmon. Ett Ramverket för instrumenten:DA/AD - Modul, datalogger, klimatkammare och nätaggregat skapades medhjälp av programmet Matlab. Arbetet utfördes med hjälp av programmeringi syfte att kunna genomföra mätningar på föremål i klimatkammaren.Kommandon för styrning av instrumenten implementerades. För att vägledaanvändaren utvecklades en specifikation och ett exempelprogram.

Bakgrund och Problemdiskussion: De senaste årens företagsskandaler har bidragit till ökade krav på företags interna kontroll. När intern kontroll beskrivs används nästan alltid COSO:s ramverk som referenspunkt. Detta tog studien till en början utgångspunkt i och tanken var då att kartlägga i vilken utsträckning detta ramverk var utbrett bland svenska medelstora företag, men framförallt vad detta kunde bero på. Resultatet av studien visade att företag inte har implementerat ramverket, varpå nya frågeställningar dök upp kring vad som då kan förklara att kontrollaktiviteterna ser ut som de gör bland dessa företag. Syfte: Syftet med studien har varit att utreda om företag använder sig av de kontrollaktiviteter som också är omnämnda i COSO:s ramverk, trots att ramverket inte är implementerat, och vad det beror på att företag använder sig av lika eller olika aktiviteter. Studien syftar då till att undersöka om de organisatoriska faktorerna kan förklara vilka kontrollaktiviteter som används, eller om den motsägande institutionella teorin ger en bättre förklaring. Teori: Den teoretiska delen av studien innehåller en bakgrund om kontrollaktiviteter och intern kontroll, contingency teorin och institutionell teori. Delar av dessa teorier operationaliseras till hypoteser. Metod: En kvantitativ studie genomfördes genom en enkätundersökning, underbyggd av teoretiska referenspunkter som studien hade i den inledande fasen. Ett antal hypoteser testades genom deskriptiva analyser, men främst genom bivariata analyser för att studera eventuella samband. Resultat och Slutsats: COSO:s ramverk är inte utbrett bland svenska medelstora företag men kontrollaktiviteterna som ingår i ramverket används i väldigt stor utsträckning. Oavsett om dessa kontrollaktiviteter kommer från COSO:s ramverk eller om de existerat sedan tidigare, tyder resultatet av studien på att dessa ii institutionaliserats bland svenska medelstora företag. Studiens hypoteser, som ponerade att organisatoriska faktorer kan förklara vilka kontrollaktiviteter företag har, förkastades till stor del.