I denna uppsats tar avstamp ifrån tidigare forskningsstudier om elevers missuppfattningar av komplexa tal samt även idéer om de möjligheter som integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen medför. Med detta som bakgrund redogörs för några historiskt viktiga bidrag och framsteg gällande de komplexa talens utveckling genom tiderna. Resan äger rum över en tidperiod på tre århundraden mellan 1500- och 1800-talet. I början av 1500-talet skapade förekomsten av komplexa tal problematik hos matematikerna, eftersom det saknades kunskaper om hur beräkningar med komplexa tal utförs. Cardan, Bombelli och Leibniz i första hand, och flera andra senare, tog initiativet att forska kring komplexa tal samt ge en tolkning av negativa tal under rottecknet. Den första som lyckades med att ge en tillfredställande förklaring till dessa tal var den norske lantmätare Caspar Wessel. Detta var ett första steg i komplexa talens utveckling. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om hur undervisning av komplexa tal kan göras mer engagerande och intressant genom att integrera matematikhistoriska skeende och historiska matematiker i undervisningen.

No description available.

Syftet med studien var att identifiera elevers begreppsbilder av procent för att bättre förstå hur eleverna resonerade om procent. Att lära sig använda och tolka procent är en viktig del av att kunna uttrycka sig, det gäller både elever och vuxna i samhället. Elever kommer i kontakt med begreppet procent och dess innehåll i skolan. Begreppet procent utvecklas i elevers tankar vilket påverkar elevers inlärning. Elevers begreppsbilder undersöktes utifrån det analytiska ramverket om begreppsbild. Metoden som användes var den kvalitativa forskningsmetoden där datainsamlingen genomfördes, dels med hjälp av ett test med sex uppgifter, dels en semistrukturerad intervju där testet användes som utgångspunkt för intervjun för att få fram mer detaljinformation om elevers resonemang när de löste uppgifterna. Forskningsurvalet genomfördes i form av ett bekvämlighetsurval. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en mångkulturell friskola i Stockholm. Den kvalitativa analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på åtta begreppsbilder om procent: andel, bitar av det hela, bråkform, decimalform, geometriskt mönster, proportionellt samband, symbol, metod. Årskurs 8 och årskurs 9 skiljer sig i tre begreppsbilder: såsom geometriskt mönster som endast fanns i årskurs 9, proportionellt samband som endast fanns i årskurs 8 samt symbol som dök upp endast i årskurs 9. Studien visade att elevers begreppsbilder om procent är breda som tolkning men inte är tillräckligt tydliga i kopplingen till definitionen. Procent betyder ”hundradel” men detta fanns inte i elevers begreppsbilder om procent som definition samtidigt som procent dök upp i definitionen av procenttecknet. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en friskola i Stockholm. Avslutningsvis konkretiseras i denna studie vikten av kunskapen om elevers begreppsbilder av procent som kommer att bidra till att lärare utvecklar sin lektionsplanering för att anpassa den till elevers behov.