Ett griddsystems prestanda beror till stor del på hur det hanterar data som ska bearbetas. I stora griddsystem finns det delsystem och till och med dedikerade relämaskiner för att hantera all data. Det spelar ingen roll hur mycket beräkningskraft som finns till förfogande om det som beräkningen ska utföras på inte finns tillgängligt. För att undersöka mindre icke dedikerade system implementerar det här examensarbetet ett nytt griddsystem och integrerar tre olika buffringstekniker i det. Dessa tekniker används i ett mycket litet griddsystem med begränsad hårdvara för att utvärdera hur de påverkar processhastigheten. Även om förhoppningen finns att öka prestandan är detta inget som kunde påvisas i den specifika hårdvarumiljö där utvärderingen gjordes. Trots detta kan positiva effekter ses som bör undersökas vidare.

<p>Syftet med detta arbete var att genom prestandatester undersöka den förbättring i läs- och skrivhastighet samt medelaccesstid som kan uppnås då data placeras på de yttre sektionerna av hårddiskens skivor, jämfört med om data placeras över hela hårddiskskivornas yta. En hårddisk har högre överföringshastighet i den yttersta sektionen av hårddisken och lägre överföringshastighet i den innersta sektionen. Arbetet analyserade den påverkan på prestanda som ovan nämnda dataplacering har på en enskild hårddisk och olika RAID-konfigurationer. Rapporten är intressant då det är lättare att med informationen som presenteras i rapporten, planera hårddiskkonfigurationer som leder till optimerad prestanda. En experimentell metod användes för att utreda prestandaskillnaderna. Prestandatesterna utfördes i programmet HD Tune Pro, vilket har en short stroke-funktion som gör det möjligt att begränsa testerna till endast en del i början av hårddiskens lagringsutrymme. Prestandatesterna utfördes tre gånger vardera för att få ett mer trovärdigt resultat. En märkbar prestandaförbättring blev resultatet av testerna av hårddiskkonfigurationerna då short stroke-funktionen var aktiverad, i jämförelse med då short stroke inte var aktiverat. En praktisk tillämpning av lagring på de yttre sektionerna av hårddiskskivorna, är att skapa en partition som tar upp en del av hårddiskskivornas yttre lagringsyta. Denna tillämpning rekommenderas för personer med hemdatorer som vill uppnå optimerad hårddiskprestanda genom planering av partitionering. Företag som använder RAID-konfigurationer, bör också ha planering av partitionering i åtanke. Ett förslag till vidare behandling av området är att genomföra prestandatester, vars resultat jämförs med prestandavärden för hårddiskar som är konstruerade för hög prestanda.</p><p> <strong>Nyckelord</strong>: hårddisk, partition, prestanda, RAID, sektioner, short stroke</p>

Dagens enkortsdatorer skiljer sig mycket i hårdvara. Prestandamässigt skiljer sig dessutom datorerna åt beroende på vilket operativsystem som används samt vilket programmeringsspråk och bibliotek som används för I/O kommunikation. Vi har testat Raspberry Pi 3 och Intel Galileo Gen 2 med operativsystemen Linux och Windows 10 IoT Core. Program för att mäta tidsåtgång vid digitala läsningar, digitala skrivningar, analoga läsningar, uppstart och skrivning till SD-kort har utvecklats. Resultaten från dessa visar stora skillnader mellan systemen och vilket som lämpar sig bäst beroende på tillämpning. Operativsystem, programmeringsspråk och bibliotek har valts med tanke på en övergång från Arduino-system som arbetar i realtid. Tester har därför också utförts på enkortsdatorn Arduino Mega 2560 för att ge en uppfattning om vad en sådan övergång skulle innebära. / The single-board computers of today differ greatly in hardware. Performance-wise the computers also differ depending on what operating system and what programming language with certain libraries that are being used for I/O communication. We have tested Raspberry Pi 3 and Intel Galileo Gen 2 with the operating systems Linux and Windows 10 IoT Core. Programs to measure the time it takes to perform the actions of digital writing, digital reading, analog reading, booting the system and writing to an SD-card have been developed. The results show big difference between the systems and what system to use for what purpose. Operating systems, programming languages and libraries have been chosen with consideration for a transfer from Arduino systems operating in real-time. Tests have also been conducted on the singleboard computer Arduino Mega 2560 to provide an understanding on what such a transfer would entail.

Som underlag för den här rapporten använder vi oss av vårtspel Go Supernova. Det är skrivet i Java med hjälp avramverket LibGDX. Vi har undersökt hur man kan optimeraspelet för att kunna hantera så många objekt som möjligt menändå hålla ett bra spelflöde utan att förstöra den vision vihade när vi skapade spelet från första början. Vi har kommitfram till att ljusmotorn box2dlights använder sig av mycketprocessorkraft och användningen av den behövde justeras föratt tillfredsställa våra krav. Vi kommer även att tala omdesignval av spelets interna delar som gjorde att vi kundeundvika prestandaförluster.

Syftet med detta arbete var att genom prestandatester undersöka den förbättring i läs- och skrivhastighet samt medelaccesstid som kan uppnås då data placeras på de yttre sektionerna av hårddiskens skivor, jämfört med om data placeras över hela hårddiskskivornas yta. En hårddisk har högre överföringshastighet i den yttersta sektionen av hårddisken och lägre överföringshastighet i den innersta sektionen. Arbetet analyserade den påverkan på prestanda som ovan nämnda dataplacering har på en enskild hårddisk och olika RAID-konfigurationer. Rapporten är intressant då det är lättare att med informationen som presenteras i rapporten, planera hårddiskkonfigurationer som leder till optimerad prestanda. En experimentell metod användes för att utreda prestandaskillnaderna. Prestandatesterna utfördes i programmet HD Tune Pro, vilket har en short stroke-funktion som gör det möjligt att begränsa testerna till endast en del i början av hårddiskens lagringsutrymme. Prestandatesterna utfördes tre gånger vardera för att få ett mer trovärdigt resultat. En märkbar prestandaförbättring blev resultatet av testerna av hårddiskkonfigurationerna då short stroke-funktionen var aktiverad, i jämförelse med då short stroke inte var aktiverat. En praktisk tillämpning av lagring på de yttre sektionerna av hårddiskskivorna, är att skapa en partition som tar upp en del av hårddiskskivornas yttre lagringsyta. Denna tillämpning rekommenderas för personer med hemdatorer som vill uppnå optimerad hårddiskprestanda genom planering av partitionering. Företag som använder RAID-konfigurationer, bör också ha planering av partitionering i åtanke. Ett förslag till vidare behandling av området är att genomföra prestandatester, vars resultat jämförs med prestandavärden för hårddiskar som är konstruerade för hög prestanda.  Nyckelord: hårddisk, partition, prestanda, RAID, sektioner, short stroke

Den här rapporten avser undersöka effekterna olika representationsmetoder av samma data har på det API som genererar datan, samt klienten som tar emot och bearbetar den. För syftet har formaten JSON och XML valts. För att analysera påverkan på API:et och klienten utvecklades ett API för att testerna skulle ge realistiska resultat. En enkel klien-themsida i JavaScript utvecklades vars uppgift var att begära data från API:et som sedan bearbetades till JSON- eller XML-objekt beroende på vilket test som kördes. Testerna sep-arerades i två scenarion, där datamängden för de två scenarierna var stor respektive liten, representerat som JSON eller XML. Klienten loggade den tid det tog från att programmet startades till att samtliga svar hade bearbetats. API-servern mätte den tid det tog från att servern mottog klientens förfrågan till att ett svar var redo att returneras. Servern mätte också systemets CPU- och minnesanvändning. Studien visade att JSON-formaterad data överlag resulterade i en mer effektiv operation. I samtliga testfall var bearbetningstiden för både klient och API-server lägre för JSON-formaterad data. Däremot visade testerna också att XML-formaterad data förbrukade en marginellt mindre andel av systemets resurser vid bearbetning av små datamängder. För samma testfall var dock bearbetningstiden av den JSON-formaterade datan fortfarande lägre. / This paper aims to analyze the effects different data representation techniques have on the API generating the data, and the client receiving and processing it. For this purpose, the formats JSON and XML was chosen. In order to analyze the effects, an API was developed in order to generate realistic results. A simple client JavaScript website was created which requested the API for data in which it processed its response to a JSON- or XML-object depending on which test was conducted. The tests were separated in two sce-narios, where the used dataset was large or small respectively, represented in either JSON orXML. The client logged the time it took from the test’s beginning until all responses had been processed. The API-server measured the time it took from receiving the request until it was returned, as well as the system’s CPU- and virtual-memory usage. The study found that JSON-formatted data overall resulted in a more efficient opera-tion. In all test cases the processing time for both the client and server were smaller for the JSON-formatted data. However, for small datasets, the study showed that the XML-formatted data used a marginally smaller portion of the system’s resources, although the JSON-formatted data was still processed quicker.

I denna studie undersöktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, både de mest använda ramverken samt några nya uppstickare som har växt mycket de senaste åren. För att skala upp en hemsida till många användare är det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, därför är det viktigt att välja rätt ramverk. Så hur ska en webbutvecklare då välja ramverk för att kunna uppnå en bra prestanda? Det är allmänt känt att användare lämnar sidor när responstiden ökar. Prestandan försämras snabbt när dynamiskt innehåll hanteras, vilket medför ökade hårdvarukostnader för att kunna hantera prestanda problemen. För att lösa detta så bidrar denna undersökning med riktlinjer för valet av rätt ramverk. Genom att prestandatester utfördes på tio utvalda ramverk, och där efter listades de snabbaste ramverken blev det ett resultat som visar på det ramverk som presterar bäst. Det utfördes även en observation av installationens utförande för att få reda på problematik som kan uppstå när respektive ramverk installeras. Det noterades även hur bra respektive ramverks manual hjälpte till för att guida installationen och att lösa problem som uppstod under installationen och konfigurationen av ramverken.

Algoritmer för vägplanering används ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som används i samband med vägplanering är A* algoritmen, som kan användas för att effektivt hitta den kortaste vägen mellan två positioner i spelets nivåer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vägar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivån. Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan användas i kombination med A* algoritmen för att göra vägarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program där deras minnesanvändning, tidseffektivitet och väglängd beräknas när de körs genom en spelnivå med väggar och hinder. Resultaten från slutet av rapporten visar att de estetiskt förbättrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbättringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större påverkningar på A* algoritmens minnesanvändning, tidseffektivitet och väglängd. Resultaten från både produkt och utvärderingen skulle kunna användas i framtida spelprojekt.

Bakgrund I logistikvärlden finns det en stor mängd data att hålla reda på och presentera, då man håller koll på hela lager, transport mm. Ett sätt att presentera denna data är med en tabellkomponent. Företaget Myloc AB är i fas med uppgradera sitt GUI system där den viktigaste komponenten är just tabellkomponenten. Det finns en del färdiga tabellkomponenter på marknaden men hur fungerar de implementerade i ett logistiksystem när det kommer till funktionalitet, utvecklarvänlighet och prestanda? Mål Målet med detta arbete var att hitta och jämföra färdiga tabellkomponenter inom områdena prestanda och utvecklarvänlighet implementerat i ett logistiksystem. Rapporten ska hjälpa Myloc att forma ett beslut vilken tabellkomponent de ska använda för deras logistiksystem. Metod För att hitta färdiga tabellkomponenter gjordes det en litteraturstudie där filtrering gjordes baserat på krav från Myloc. För att  undersöka utvecklarvänlighet gjordes det ett experiment där de uttagna komponenterna implementerades utifrån sin egna dokumentation i Mylocs GUI. Där undersöktes dokumentation och implementationstid mättes. För prestandatesterna mättes de implementerade tabellkomponenternas laddningstider för olika radantal. Samt undersöktes det hur mycket bytekod tabellkomponenterna skickar till webbläsaren. Resultat Litteraturstudien hittade två tabellkomponenter som uppfyllde all Mylocs krav. En från AG Grid och den andra från MUI X Data Grid. I utvecklarvänlighets experimentet tog det 16h att implementera AG Grid och 26h att implementera MUI X Data Grid i Mylocs GUI system. Vid prestandatesterna laddade AG Grid sin tabellkomponent snabbare med alla olika radantal samt ökade minst sin laddningstid marginal när radantal ökades. MUI X Data Grid skickade mindre bytekod i storlek till webbläsaren. Slutsats De två tabellkomponenterna AG Grid och MUI X Data Grid uppfyller alla Mylocs funktionella krav och kan implementeras i logistiksystemet samt fungera förväntat av en tabellkomponent. AG Grid förväntas att implementeras snabbare vid första implementationen vid följd av komponenternas dokumentation. Laddningstid laddar AG Grid sin komponent snabbare då radantal spelar stor roll då desto högre radantal desto mer skillnad mellan komponenterna.

Vid universitetsutbildningar inom IT-området undervisas studenter om innebörden av att skriva kod av god kvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik var att undersöka om den innebörd av god kvalitet i kod som gäller vid akademisk utbildning i informatik, också delas och används av yrkesverksamma utvecklare. Sex utvecklare har tillfrågats medhjälp av ett detaljerat frågeformulär som täcker en mängd aspekter av kodkvalitet om derassyn på kod och kvalitet. Resultatet visar att deltagarna delar uppfattningen med akademisk utbildning om innebörden av god kvalitet i kod. Men de anser sig samtidigt inte ha tillräckligt med tid i sitt yrkesliv, för att skriva kod av den kvalitet de önskar.