Vid universitetsutbildningar inom IT-området undervisas studenter om innebörden av att skriva kod av god kvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik var att undersöka om den innebörd av god kvalitet i kod som gäller vid akademisk utbildning i informatik, också delas och används av yrkesverksamma utvecklare. Sex utvecklare har tillfrågats medhjälp av ett detaljerat frågeformulär som täcker en mängd aspekter av kodkvalitet om derassyn på kod och kvalitet. Resultatet visar att deltagarna delar uppfattningen med akademisk utbildning om innebörden av god kvalitet i kod. Men de anser sig samtidigt inte ha tillräckligt med tid i sitt yrkesliv, för att skriva kod av den kvalitet de önskar.

I det här arbetet skapas två implementationer av hierarkiska tillståndsmaskiner i C#, en med artificiell trädstruktur och en med arv för att representera tillståndshierarkin. Implementationernas tidskomplexitet och underhållbarhet utvärderas sedan i .NET och Mono. Experimenten utförs på Sameks tillståndsdiagram och visar på att den som implementeras med arv är snabbare än den med artificiell trädstruktur samt att .NET är snabbare än Mono. Underhållbarhetsanalysen visar på att den som är baserad på artificiell trädstruktur är lättare att underhålla.

Det här examensarbetet undersöker sambandet mellan kodmåtten cyklomatisk komplexitet, antalet metoder i en klass och djup i arvshierarkin och de faktiska anledningarna till att en kodbas blev grundligt refaktorerad. Man har länge försökt använda kodmått som indikationer på hur mycket ansträngning som krävs för att förändra en kodbas när nya krav framkommer. I fallstudien tittar vi på en kodbas som refaktorerats på grund av den dåliga underhållbarheten för att utreda till vilken grad kodmåtten antyder de problem som låg till grund för refaktoreringen. Målet är att ta reda på om man kan använda kodmått som indikator på vad som bör refaktoreras när man som konsult kliver in i ett projekt med kvalitetsproblem. Metoden som används för att identifiera problemen i kodbasen är kvalitativa intervjuer, och mätvärdena hämtas ur verktyget NDepend. För att öka reproducerbarheten och validiteten i analysen kretsar intervjuerna kring definitionen av underhållbarhet ur ISO/IEC 25010. Slutsatsen är att de mått som ger väldigt höga värden på vissa klasser eller metoder ofta indikerar objekt som är involverade i större problem i kodbasen. I den här fallstudien indikerade dock måtten sällan objekt av ”rätt anledning”, alltså av den anledning som anges i litteraturen. Därför bör man inte använda kodmåttens värde som direkt indikation på objekt som ska refaktoreras, utan snarare välja att titta närmare på de objekt som indikerats och göra en professionell bedömning. Resultaten går inte helt i linje med tidigare forskning, där vanliga samband mellan kodmått och underhållbarhetsproblem sammanställts. Detta antas bero på överanvändning av lös koppling i koden som studerats. / In this thesis, the correlation of the code metrics Cyclomatic Complexity, Number of Methods in Class and Depth of Inheritance Tree with the real reasons a codebase got heavily refactored is investigated. Code metrics have long been used in a attempts to indicate the amount of effort needed to change a codebase when new requirements emerge. In the case study we look at a codebase that has been refactored due to the low maintainability, to see to which degree the code metrics imply the problems on which the decision to refactor was based. The goal is to find out whether code metrics can be used as indicators of what should be refactored when you as a consultant join a project with existing quality problems. The method used to identify the major problems in the codebase is qualitative interviews and the code metrics values are measured with the tool NDepend. To improve the reproducability and validity of the analysis, the interviews are built around the definition of maintainability presented in ISO/IEC 25010. The conclusion is that metrics showing very high values for certain classes or methods often indicate objects involved in major problems in the codebase. In this case study though, the measures seldom indicated objects for the ”right reason”, by which we mean the reason given in the literature. Because of this, the code metric values should not be used as a direct indication of what should be refactored but rather as a direction in which to look while doing a professional assessment. The results are not entirely in line with previous research, where common correlations between code metrics values and maintainability problems have been compiled. This is assumed to be due to the high degree of loose coupling in the studied code.

En webbapplikation för analys och administration av webbenkäter har designats och implementerats. Dess syfte är att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhållbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfärdat kravspecifikationen för applikationen. Hänsyn har tagits till aspekterna webbenkätdesign och under-hållbarhet av mjukvara. Underhållbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkäter har studerats. Arbetets bidrag till dessa områden är en praktisk modell som tillämpar rådande forskning, i form av en webbapplikation. Applikationen har testats mot modeller och rekommendationer för underhållbarhet och enkätdesign. Applikationen uppvisar hög grad av analyserbarhet, förändringsbarhet och testbarhet, men inte stabilitet. Effekten av enkätdesignen har inte utvärderats. Modellen för underhållbarhet kan klarlägga orsak och verkan i mjukvarusystem och bidra till utveckling av programvara med hög kvalitet.

Developing software without considering the potential changes it mighthave to undergo in the future can be a costly mistake. This is becauseits maintenance costs can become very expensive as they can consumeover 90% of the total life-cycle costs. Incorporating maintainability insoftware has for this reason become highly attractive since it can significantlyreduce the maintenance costs and therefore save companies andsoftware developers a fortune. This thesis presents a software tool thathas been developed to aid Bombardier in the verification of computerbasedinterlocking (CBI) systems. The tool automatically generates testcases which represent the different tests that verify the interlocking system.The paper is divided into two parts. The first part focuses on themaintainability of the tool while the second part investigates whetherthe tool can speed up the testing process of CBI-systems at Bombardier.The results show that the tool is highly maintainable and that tests onCBI-systems can be performed significantly faster with it. / Att utveckla mjukvara utan hänsyn till de eventuella förändringar somden måste genomgå i framtiden kan bli ett kostsamt misstag. Dettaberor på att dess underhållskostnader kan bli mycket dyra eftersom dekan konsumera över 90% av de totala kostnaderna. Det har därför blivitväldigt attraktivt att lägga fokus på underhållbarhet när man utvecklarmjukvara eftersom det kan avsevärt minska underhållskostnadernaoch därmed spara mjukvaruutvecklare och företag en förmögenhet. Idenna uppsats presenteras ett verktyg som har utvecklats för att hjälpaBombardier med verifiering av datorställverk. Verktyget automatisktgenererar testfall som representerar de olika testen som verifierar ställverket.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första delen fokuserarpå verktygets underhållbarhet medan den andra delen undersöker omverktyget kan påskynda testprocessen för datorställverk på Bombardier.Resultaten visar att verktyget är väldigt underhållbart och att

Studiens syfte är att bedöma till vilken utsträckning AI kan ersätta en människa i rollen som mjukvaruutvecklare utifrån ett kvalitativt perspektiv på kod. Detta görs genom att besvara forskningsfrågorna som lyder: “Hur använder mjukvaruutvecklare sig av generativ AI vid utvecklingsutmaningar?” och “Vad är mjukvaruutvecklares uppfattning om kvaliteten på autogenererad kod skapad av en generativ AI såsom Chat GPT?”. För att besvara frågorna har en kvalitativ metod applicerats. En litteraturundersökning startade studien och tillsammans med en ny modell som baseras på McCall quality model och Boehm quality model. Från detta har en intervjuguide skapats som används i semistrukturerade intervjuer genomförda med erfarna mjukvaruutvecklare. Resultatet visar att kod skapad av generativ AI är ett bra hjälpmedel och verktyg som kan effektivisera en mjukvaruutvecklare och att det används på det sättet idag. Däremot så visar resultaten också att koden som genereras av en generativ AI inte är tillräckligt bra och kan inte användas utan att förändringar eller åtgärder görs då det saknas kvalitet. Slutsatserna som dras är att mjukvaruutvecklare använder sig av generativ AI som ett hjälpmedel men att AI:n inte är kapabel att hantera en uppgift på egen hand, därav är det inget hot mot någon anställning för mjukvaruutvecklare. Framtida forskning bör göras på autogenererad kod. Fler verktyg bör undersökas för att utvidga kunskapen om dess kapacitet samt bör det undersökas vilken inverkan generativ AI kan ha på andra branscher. / The aim of this study, conducted and written in Swedish, is to assess the potential of replacing a human software developer with generative AI. The study evaluates the quality of code generated by a generative AI model, this is done by answering the following research questions: “How do software developers use generative AI for development challenges'' and “How do software developers perceive the quality of code autogenerated by a generative AI such as Chat GPT”. To answer the questions we employ a qualitative research method. The study began with a literature review and based our evaluation of software quality on a hybrid model that modifies and combines McCall quality model and Boehm software quality model. The literature review and the hybrid model was used as a base to shape an interview guide. The interview guide was used in semistructured interviews conducted with experienced software developers. The results suggest that autogenerated code from generative AI is a viable aid for software developers as it makes them more effective in a number of tasks. However, the results also show that the autogenerated AI code has insufficient quality as a complete solution, and therefore often requires further fine-tuning and improvements from software developers. From the results, we conclude that software developers do use generative AI as a tool while writing code. Generative AI enhances software developers effectiveness but the current state of generative AI cannot fully replace a human software developer hence it is not a threat to any employment. Future research should be conducted on auto generated code. Some more tools should be studied to broaden the knowledge on its capabilities as well as looking at the implications that generative AI have on other industries.