No description available.

Företagens tillväxt är en del i att välfärden i vårt samhälle kan öka och att framtagande av nya produkter och tjänster är möjligt, men för att ett företag ska startas krävs det att en individ tror att exploateringen av en möjlighet ska kunna ge ett ekonomiskt värde. Detta förväntade värde påverkas bland annat av individens ickepsykologiska egenskaper. I viss forskning har dessa egenskaper visat sig ha ett samband med företagets tillväxt. Då företag som inte skapar nya arbetstillfällen eller kan erbjuda marknadsmässiga löner till dess ägare i slutändan kan skapa ett beroende av olika bidrag från samhället skapar detta funderingar kring om det är möjligt att identifiera de individer som kommer kunna skapa tillväxt för att i så fall kunna göra direkta satsningar för att främja dessa företag för att istället försöka allmänt stödja all företagsstart. Studien undersöker ifall det är möjligt att identifiera entreprenörer som kommer kunna skapa tillväxt i sin verksamhet genom att titta på individens ickepsykologiska egenskaper som till exempel ålder, kön, arbetserfarenhet, branscherfarenhet, socialt nätverk med mera. Går det att finna ett samband mellan ickepsykologiska egenskaper och tillväxt? Studien använder sig av en deduktiv ansats där först olika teorier kring ickepsykologiska egenskaper presenteras för att sedan vara underlag till utformningen av en enkät. Enkäten skickades sedan ut till 50 stycken företagare varav 28 stycken besvarade den. Resultatet av studien visade att det var möjligt att se ett samband mellan högre tillväxt och att besitta någon av de ickepsykologiska egenskaperna erfarenhet av företagsbildning, att vara man och att befinna sig i åldern 4049 år vid starten av företaget.

Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat. Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning. Många av de egenskaper som utvecklas inom idrotten är positiva men inte alla och övergången för idrottare, från idrottens grabbiga jargong till arbetslivets professionella dito, kan ibland vara snårig och svår. Jag avslutar uppsatsen med att nämna några förslag på vägar att fortsätta forska och hoppas att denna uppsats inte är den sista som tittar på relationer och likheter mellan idrottsvärlden och arbetsmarknaden i övrigt. Det finns tydliga kopplingar mellan de båda fälten och det vore synd att inte utnyttja all den tid som idrottare i vårt land lagt ner på att utvecklas till vinnare och lagspelare. För dessa behövs överallt.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?</p><p>Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.</p><p>På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. </p><p>Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. </p><p>Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förändrats under de senaste 25 åren, språkligt och innehållsmässigt. I min studie ingår 53 platsannonser från myndigheten Svenska institutet (SI). Det är samtliga utlysningar från 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas språkinterna egenskaper och förändringar, dels vilka externa samhälleliga faktorer som påverkat innehåll och utformning. En platsannons består av flera komponenter. Min undersökning utgår från den indelning av en platsannons i maximalt åtta komponenter som språkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling från 2011. Jag har analyserat dessa komponenter separat för att underlätta jämförelser mellan SI:s platsannonser från olika år. Resultatet av min undersökning visar att språket i dessa platsannonser blivit ledigare med tiden, med enklare meningsbyggnad och du-tilltal. En förändring är att platsannonserna successivt blivit allt längre. Det som framför allt fått större utrymme är informationen om myndighetens uppdrag och verksamhet. Andra komponenter som till exempel villkor och förmåner eller varför en tjänst ledighetsförklaras förekommer inte lika frekvent. Något som även har förändrats är bilden av den ideala sökanden. I dag är de personliga egenskaperna i fokus och utgör viktiga kriterier vid en tjänstetillsättning. Antalet olika personliga egenskaper i mitt material har 2011 fyrdubblats i jämförelse med 1986. Bland de formella meriterna har goda kunskaper i svenska i tal och skrift tillkommit. Kunskaper som tidigare togs för givet, men som nu finns med som krav.

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg? Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar. På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.

Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen. Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet. Denna resurs har även historiskt lyftsfram som en av de viktigaste tillgångarna för företagets framgång. Begreppethumankapital omfattar kompetens, motivation samt personal i företaget.Humankapitalet kan inte tas upp till balansräkningen eftersom denna tillgång inteuppfyller vissa reglerade kriterier. På grund av detta presenterar företaget om sitthumankapital utanför balansräkningen främst i form av text. För att den externa redovisningen skall vara användbar för intressenterna finns det ävenvissa krav avseende kvaliteten på informationen som lämnas. Till exempel, beskriverden internationella redovisningsstandarden IFRS kvalitetsaspekter utifrån fyra olikaegenskaper: begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. Undersökningarom kvaliteten på redovisningen av humankapitalet med hänsyn till dessa kvalitativaegenskaper är dock begränsad. Studien syftar därmed till att undersöka kvaliteten på redovisningen av humankapitalet ifinansiella rapporter av börsnoterade svenska företag ur intressenternas perspektiv.Genom utförandet av kvalitetsmätningen ämnar studien även utvärdera möjligheten attmäta kvalitet på information främst av icke-finansiell och kvalitativ karaktär. För attmäta kvaliteten på redovisningen av humankapitalet har denna studie genomfört enkvalitativ innehållsanalys på svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Med hjälpav underlaget från innehållsanalysen har därefter tio olika mått baserade på dekvalitativa egenskaperna i IFRS använts vid kvalitetsmätningen. Resultatet visar att redovisningen av humankapitalet som helhet är relativt begripligtmedan kvalitet i term av relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet över tiden varierarmellan de olika kategorierna i humankapitalet. En liknande trend har identifieratsgällande placeringar av informationen om humankapitalet, vilket underlättar vidjämförelsen mellan företag. Utvärderingen av mätmetoden indikerar att det är möjligt att mäta kvalitet påhumankapitalredovisningen. Genom resultatet bidrar denna studie med att ge en inblicki kvaliteten på redovisningen av humankapitalet hos börsnoterade företag i Sverige samtminska underskottet på studier med fokus på kvalitet på redovisning av humankapitalet.