I dagens samhälle anses det som väldigt viktigt att fokusera på sina medarbetare. Detta kan bland annat bero på att tjänstesektorn har växt sig allt större och där medarbetaren anses som en av företagens viktigaste resurser. Att hålla personalen motiverad och engagerad genererar generellt sätt en positiv effekt för företagen. Det kan till exempel handla om att företag vill ha en god image gentemot sin omgivning som man bland annat kan åstadkomma genom att ha nöjda medarbetare. Ett stort svenskt industriföretag har studerats för att ta reda på vad företaget har för personalpolitik med fokus på motivation och engagemang, samt även för att identifiera eventuella komplikationer som kan uppstå när man jobbar med detta. Det har gjorts två semistrukturerade intervjuer med personer på ledningsnivå. Det har även genomförts en enkätundersökning med personal från ”golvet”. Enkäten är utformad utifrån svaren från de kvalitativa intervjuerna. Detta har gjorts för att se om inställningen som ledningen har kring motivation och engagemang skiljer sig från medarbetarnas uppfattning. Resultatet utifrån den kvalitativa undersökningen visar på att ledningen arbetar med att motivera sina medarbetare. Det framgår ifrån undersökningen att det både finns likheter och skillnader mellan de båda personerna ur ledningen för hur man går tillväga för att motivera och engagera sin personal. Resultatet ifrån enkätundersökningen visar också på att det finns olika uppfattningar om hur de anställda upplever hur ledningen arbetar för att engagera och motivera sin personal.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign. Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön. Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen. I studien har vi också ställt tidigare forskningsresultat av för- och nackdelar av arbete i kontorslandskap mot våra respondenters upplevelser. I vår analys har vi utgått från Goffmans teorier om roller samt Berger och Luckmanns perspektiv på hur individer formas och själva formar sin omgivning. Resultatet visade att interaktion och gemenskap mellan människor är de grundläggande inslagen i arbetsmiljön som ligger bakom en upplevd trivsel. Det visade också att det fortfarande finns många problematiska aspekter av fenomenet kontorslandskap, t.ex. en överhörningsproblematik. Ett överraskande resultat var en nästan obefintlig känsla av kontroll och övervakning hos respondenterna, något som går emot tidigare forskningsresultat

Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat. Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning. Många av de egenskaper som utvecklas inom idrotten är positiva men inte alla och övergången för idrottare, från idrottens grabbiga jargong till arbetslivets professionella dito, kan ibland vara snårig och svår. Jag avslutar uppsatsen med att nämna några förslag på vägar att fortsätta forska och hoppas att denna uppsats inte är den sista som tittar på relationer och likheter mellan idrottsvärlden och arbetsmarknaden i övrigt. Det finns tydliga kopplingar mellan de båda fälten och det vore synd att inte utnyttja all den tid som idrottare i vårt land lagt ner på att utvecklas till vinnare och lagspelare. För dessa behövs överallt.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga. Forskning visar på skolor som är framgångsrika. I skolorna har mål, samarbete och positivt klimat samband med elevernas resultat. I en inkluderad undervisningsmiljö bör dessa faktorer vara tillgodosedda. Studien är en etnografisk studie som pågått genom olika fältstudier i utbildningen till specialpedagog. Syftet med studien är att se hur organisering sker av arbetssättet i en skola som ger uttryck för att utgå från elevers olikheter. Skolan är en högstadiefriskola och arbetar målmedvetet med elevernas olikheter. Analysen i studien har utgått från organisationsteori, socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism, teorier om roller och gruppdynamik, framgångsrika skolor, handlingsteori och pedagogiska synsätt. Resultatet visar att organiseringen av skolans arbetssätt leder till en formell organisering som är uppgiftsorienterad och en informell organisering som är relationsorienterad. I den formella organiseringen finns skolans vision och pedagogiska synsätt som bas till den struktur som innehåller ett tydligt arbetssätt, delaktighet, är flexibelt efter elevers olikheter och har fokus på kunskap. Den formella organiseringen har konkreta verktyg/artefakter som stöd i organiseringen, loggbok och handledande samtal. Den informella organiseringen uttrycker de relationer som den formella organiseringen grundlägger. Elever och lärare möts genom kunskapandet, blir synliggjorda, möts i samspel, respekt, ansvar, krav och empowerment. Den formella och den informella organiseringen leder till att lärare och elever får systemiska roller. Centralt blir samspel och kommunikation mellan alla aktörer. Arbetssättets organisering för att möta elevers olikheter bygger på medveten pedagogik och ansvarstagande från lärare. Lärares handledande samtal med eleven femton minuter varje vecka är centralt på skolan. Elever uttrycker lärares vägledning som betydelsefull. Vägledningen blir komplex då elever uttrycker både ett beroende av lärares vägledning men också att den leder till autonomi. Genom att organisering av arbetssättet utgår från elevers olikheter leder olikheter inte till svårigheter i undervisningen. Skolans fokus ligger på kunskapandet och skolarbetet blir uppgiftsfokuserat. Det leder till att samarbetet mellan lärare och elever blir en relation. Skolans fokus på kunskapandet blir även en norm på skolan. I studien gjordes en kartläggning av den formella och informella organiseringen för att kritiskt granska och förstå hur en verksamhet bäst tillgodoser elevers olikheter i lärandet genom samarbete och positivt klimat.

Studiens syfte har varit att undersöka hur prefekter vid Umeå universitet upplever det HR-stöd som de har idag samt vilka behov som prefekterna har av ett HR-stöd. Vidare har syftet varit att förstå hur ett professionellt HR-stöd kan utformas och organiseras utifrån prefekternas perspektiv. För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ intervjustudie med åtta prefekter genomförts, samtliga intervjuer har transkriberats. Studiens resultat visar att det finns stor variation i hur HR-stödet till prefekterna ser ut idag och att vissa institutioner har utvecklat HR-funktionen mer än andra. Det finns tre prefekter som har ett administrativt HR-stöd och fem prefekter som har ett professionellt HR-stöd. Resultatet visar också att HR-stödet bör finnas nära verksamheten och den kompetens som främst efterfrågas är högskoleutbildning inom HR-området. Samtliga prefekter är av åsikten att deras ledarroll påverkas positivt att ett professionellt stöd i HR-frågor. En viktig slutsats är att HR-stödet bör anpassas utifrån respektive institution och dess behov. Ytterligare en viktig slutsats är att ekonomiska faktorer påverkar möjligheten att utveckla HR-stödet på institutionsnivå.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra olika skolor med åtta pedagoger, varav en av intervjuerna var en gruppintervju på tre personer. Av resultatet framgår det att lärarna anser att eleverna i ett ämnesintegrerat arbetssätt får en bredare kunskap som kan bidra till att eleverna blir självständiga och trygga samhällsmedborgare.

Selv om naturbarnehager har vært i sterk framvekst de siste 10 til 15 årene er det ikke tidligere blitt undersøkt om denne typen barnehager skiller seg vesentlig fra andre barnehager. Vi har dermed lite kunnskap om frilufts- og naturbarnehager har mer enn bare navnet til felles. I denne oppgaven ble 56 naturbarnehager sammenlignet med 52 andre barnehager. Funnene viste forskjeller mellom de to gruppene av barnehager på flere områder. I forhold til uteaktivitet var naturbarnehagene oftere og lengre på tur "utenfor gjerdet". For uteaktivitet "innenfor gjerdet" hadde naturbarnehagene færre utedager enn barnehagene i sammenligningsgruppen, men i naturbarnehagene var de flere timer ute enn barnehagene i sammenligningsgruppen de dagene de hadde utedager "innenfor gjerdet". Ved å se på grad av innholdsformidling viste det seg at de to gruppene barnehager hadde like ofte innholdsformidling inne. Naturbarnehagene hadde oftere innholdsformidling ute enn i sammenligningsgruppen, men dette kan forklares av at naturbarnehagene er oftere og mer ute. Videre ble det funnet at barnehagene i sammenligningsgruppen hadde flere ansatte og antall barn enn naturbarnehagegruppene. Imidlertid var det like mange barn pr voksen i begge gruppene. Naturbarnehagene hadde færre barn i alderen 3-6 år pr avdeling. Det var også en høyere andel mannlige ansatte i naturbarnehagene enn i barnehagene i sammenligningsgruppen. Til sist ble det vist at de ansatte i naturbarnehagene rapporterte om høyere grad av opplevd kontroll over egen arbeidssituasjon. I tråd med allmenne oppfatninger og tidligere beskrivelser viser studien at naturbarnehagene har kvaliteter ved seg som skiller dem fra andre barnehager.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen. Utifrån de teoretiska kriterierna bedöms aktörernas energiarbete och vad som kan bli mer effektivt för att nå ett hållbart energisystem. Resultatet visar att samtliga aktörer har integrerat hållbar energi i verksamheten och att de mest framstående brister som uppkommer i planeringscykeln är okunskap kring energifrågor, otydlig ansvarsfördelning inom kommunorganisationen och brist på central kommunikation kring energiåtgärder för att bidra till reducerade växthusgasutsläpp. Av resultatet konstateras att en högre grad av utbildning och kommunikation kring energifrågan är nödvändigt för att samtliga berörda ska kunna påverka de uppsatta energimålen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans verksamhet organiseras i förhållande till storleken på barngruppen samt hur förskollärare beskriver konsekvenserna av barngruppsstorlekar i förskolan. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare beskriver betydelsen av barngruppens storlek för barns utveckling och lärande. Den metoden som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna organiserar dagarna på ett visst sätt för att hantera storleken på barngruppen. Vi kan dra slutsatserna att det är förskollärarnas inställning till barngruppens storlek och hur de väljer att använda sin kompetens som påverkar hur de väljer att organisera verksamheten och vilka konsekvenser det blir för barns utveckling och lärande.

År 2008 hamnade världen i kris till följd av omfattande utlåning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska länder har högre skulder än de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa länder kämpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt på euron och har spridit en oro till övriga länder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lågkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige är ett exportberoende land, exporten står för hälften av BNP varav 40 % går till Europa. Genom Sveriges beroendeställning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat på den osäkra marknaden. Vår frågeställning är således: Hur ledningen i ett exportföretag handlar strategiskt på en svikande marknad? Syftet med studien är att beskriva det strategiska handlandet i tillverkande företag som exporterar till Europa. Rapporten ska bidra med en förståelse kring strategiskt handlande samt en begreppsutveckling. Rapporten är utförd som en kvalitativ studie, eftersom vårt syfte är att beskriva. För att insamla vårt empiriska material har vi genomfört besöksintervjuer. Resultatet av rapporten visar att de studerande företagen har använt sig av en offensiv differentierad strategi. De har sökt finna nya marknader för att skapa en trygghet. Företagens strategiska agerande har inte varit välplanerat utan kan beskrivas som konjunkturellt handlande.