Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur annonser samt nyhetstext i tidningen vänder sig till olika målgrupper. Vi vill även kontrollera Hallandspostens kvalitet vad gäller nyhetstexter och annonser. Kommer dessa att påverkas något när vi nu går in i en lågkonjunktur. Denna uppsats bygger på tre olika metoder, personliga intervjuer, surveyundresökning samt en innehållsanalys av Hallandsposten. De personliga intervjuerna är gjorde med Marianne Holm (Tillförordnad chefsredaktör på Hallandsposten) och VD:N på en av Hallandspostens största annonsörer. Surevyundersökningen har fungerat som en förstudie där vi utfrågade 170 slumpvisst utvalda personer med ett färdigställt frågeformulär om vad de tyckte om Hallandsposten. Resultatet av studien visar att Hallandsposten vänder sig till alla åldrar då problemet ligger på ett annat område. Lågkonjunkturens påverkan har varit svår att urskilja då den fortfarande är i en begynnelsefas. Kvaliteten på Hallansposten är hög men för att behålla den höga kvaliteten måste de hela tiden söka nya annonsörer, vilket medför att annonsörerna får en större inverkan över tidningen.

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på. I en lågkonjunktur bli värderingen generellt svårare då frestelsen för företagen är stor att redovisa ett resultat som inte är realistiskt. Revisorns uppgift är att kontrollera att företaget följt de tillämpliga lagar och principer som finns. Studiens syfte har varit att redogöra för den granskning som revisorerna gör och den problematik som finns kring handelsföretagens varulagervärdering. Vi vill också undersöka om revisorernas granskning påverkats av lågkonjunkturen. Inventeringen blir en central del i granskningen, där revisorn granskar att företagens system och rutiner fungerar. Man gör stickprov på lagren för att fastställa att den mängd varor företaget angett verkligen finns. Granskningen innefattar också att man kontrollerar att företagen följt de värderingsprinciper som finns såsom LVP inkurans och FIFU. Revisorerna har påverkats av lågkonjunkturen på så vis att deras granskning har blivit mer omfattande.  Större urval görs för att försäkra sig om att lagret är rätt inventerat. Risken finns att företagen vill övervärdera i dåliga tider, detta har revisorerna hittills inte sett några tendenser till.

<p>Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på. I en lågkonjunktur bli värderingen generellt svårare då frestelsen för företagen är stor att redovisa ett resultat som inte är realistiskt. Revisorns uppgift är att kontrollera att företaget följt de tillämpliga lagar och principer som finns.</p><p>Studiens syfte har varit att redogöra för den granskning som revisorerna gör och den problematik som finns kring handelsföretagens varulagervärdering. Vi vill också undersöka om revisorernas granskning påverkats av lågkonjunkturen.</p><p>Inventeringen blir en central del i granskningen, där revisorn granskar att företagens system och rutiner fungerar. Man gör stickprov på lagren för att fastställa att den mängd varor företaget angett verkligen finns. Granskningen innefattar också att man kontrollerar att företagen följt de värderingsprinciper som finns såsom LVP inkurans och FIFU. Revisorerna har påverkats av lågkonjunkturen på så vis att deras granskning har blivit mer omfattande.  Större urval görs för att försäkra sig om att lagret är rätt inventerat. Risken finns att företagen vill övervärdera i dåliga tider, detta har revisorerna hittills inte sett några tendenser till.</p>

Idag råder ett förändrat köpbeteende hos konsumenter där de är medvetna om att de kan und-vika att betala fullpris för en produkt om de avvaktar ett tag. Detaljhandeln erbjuder ständigt möjligheter att handla till reducerat pris i form av realisationer, kampanjer och andra erbju-danden. Syftet med nedsänkningar är att sälja ut varor med kort livslängd samt att attrahera kunder till butikerna. Detta har tyvärr fått fel effekt då konsumenter har blivit vana vid stän-diga erbjudanden och utvecklat ett strategiskt köpbeteende där de väntar med sitt köp tills produkten är prissänkt. Författarna till denna uppsats har undersökt hur det nya, strategiska köpbeteende påverkar företags inköpsstrategier och om det finns behov av att utveckla nya sådana. Vid prissättning finns det tre viktiga faktorer att ta hänsyn till: produktkostnad, konsumenter och konkurrenter. Det är viktigt att försäljningspriset täcker varans tillverkningskostnad och ger en tillräckligt god marginal åt företaget för att undvika förlust. Priset måste vara kommer-siellt nog att tilltala konsumenter och även vara tillräckligt starkt mot företags konkurrenter som kanske erbjuder en liknande produkt. Idag är kunder mer prismedvetna på grund av en mer utvecklad teknologi och de är införstådda med att de har flera alternativ att välja mellan. Priset symboliserar värdet på produkten för kunder och deras priskänslighet ökar om de har flera jämförbara alternativ att välja mellan. Hemtex, Gina Tricot och MQ är textilföretag inom detaljhandeln som har ett säsongsbetonat sortiment och alla tre är införstådda med vikten av rätt prissättning. De arbetar strategiskt med leverantörer, leveranser och lagerhållning för att optimera möjligheten att ha rätt produkt, till rätt pris, i rätt tid till sina butiker. De ser realisationer och kampanjer som nödvändiga medel för att sälja ut säsongsvaror som snart blir inaktuella, men även ett sätt att agera på dåliga för-säljningssiffror. Att kunna bidra till god konkurrens är en viktig del för att överleva på marknaden, men att endast konkurrera genom låga priser är en strategi som inte kommer att hålla långsiktigt. Alla tre företag delar denna synvinkel och lyfter fram vikten av att skapa ett mervärde för konsu-menter där unika produkter är avgörande i framtiden. Det finns därför inget konkret behov av att utveckla en ny inköpsstrategi. Genom att erbjuda bra kvalitet, design och ett starkt varu-märke till ett pris som passar både företag och konsument finns det goda chanser för ökad lönsamhet. Rätt prissättning är därför, som alltid, en avgörande faktor där företag måste förstå vilka faktorer andra som de skall ta hänsyn för att kunna skapa ett värde till sina konsumenter.

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen. Den finansiella oron som råder idag, med ursprungi den amerikanska ekonomin, har präglat marknaden sedan augusti 2007. Flertalet prognoservisar dock på att vi kommer att hamna i en lågkonjunktur inom en snar framtid vilket kankomma att leda till stora nedskrivningar av goodwillposterna.Syfte/Avgränsning: På grund av att företagen ännu inte tillämpat IFRS i en lågkonjunkturville vi studera hur företagen nu ställer sig till de indikationer som visar på en kommandelågkonjunktur. Detta gjordes genom att vi studerade tre olika företag; SKF, Green Cargo ochAstraZeneca genom att granska aktuell finansiell information och föra intervjuer medpersoner på respektive företag som har god kunskap om IFRS och som på ett eller annat sättär involverade i nedskrivningsprövningar av goodwill.Metod: Vi har ett hermeneutiskt synsätt med en kvalitativ undersökning som utförs genomintervjuer. Utgångspunkten är en abduktiv ansats då vi utgår ifrån redan befintliga teoriergällande nedskrivningsprövningar och goodwill, som senare testas och egna hypoteser bildas.Studien utgörs av primärdata i form av intervjuer såväl som sekundärdata genomdatainsamling via artiklar och Internet.Slutsatser: I dagsläget har inte de studerade företagen nämnvärt påverkats av de indikationerpå en lågkonjunktur som bland annat framkommit genom artiklar och rapporter från Nordeaoch Konjunkturinstitutet. Däremot innebär värdering till verkligt värde alltid en viss osäkerhetdå det främst baseras på ledningens framtida budget och prognoser. Hamnar vi i enlågkonjunktur kommer troligen en nedskrivning av goodwill att ske inom de flesta företag. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och </p><p>miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). </p><p>Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder.</p><p>Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.</p>

<p>This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission. The result of the present study shows that the employees are in general happy with both cooperation and the occurrence of competition. The reason to the occurrence of competition in the group is the reward system, which the employees would want to contain a fixed part in order to feel secure. Further, the results show that the employees would like their boss to distribute more feedback, and that the recession has affected the work relations in several ways. Now, the employees communicate and cooperate more, while the competition is more remarkable. The spirit among employees has been more strained as a result of low sale. The conclusion is that the real estate agents overall find their work relations satisfying, and that the present reward system is to prefer if they want to preserve these relations.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora.</p><p><strong>Metod:</strong> Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde. Resultatet bygger på de genomsnittliga nyckeltalen för stora och små företag och redovisas i diagram. I samband med diagrammen analyserar vi de förändringar vi kan urskilja de tre senaste åren.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Vår uppsats bekräftar det som teorierna och tidigare forskning kommit fram till: sällanköpsbranschen påverkas negativt i högre grad än dagligvarubranschen av en fallande konjunktur. Det mest påtagliga resultatet ser vi när vi analyserar de tre nyckeltalen som mäter företagens lönsamhet. Företagen inom sällanköpsbranschen har kraftigt försämrat dessa nyckeltal och allra värst ser det ut för de små företagen.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vårt förslag till fortsatta studier är att göra en likvärdig studie när krisen har lagt sig. Det var under hösten 2008 som Sverige på allvar började påverkas av krisen och vi är fortfarande mitt uppe i den. En annan intressant inriktning skulle kunna vara att undersöka hur aktiens kurs har påverkats under krisen och jämföra det med förändringarna i nyckeltalen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen bidrar till att verifiera att tidigare forskning och teorier kring de företag studien omfattar fortfarande är aktuella under lågkonjunkturen 2008.</p>

Nej