<p>Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.</p>

<p>Det har skett en kraftig utveckling på villamarknaden vilket har ökat genomsnittspriserna markant. I Halmstad är medelvärdet av köpesummorna på villor en aning högre än medelvärdet för hela Sverige. Detta kan bero på hur Halmstad är beläget i landet. Det är en attraktiv stad med fina områden nära havet. De flesta är medvetna om att läget är betydelsefullt för värdet på en villa, men problemet är att få vet varför det är så viktigt. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar värderingen av villor. En förklaring till vilken betydelse lägesfaktorerna har vid värderingen ska också ges. Vi behandlar de faktorer som är välkända vid fastighetsvärdering. Denna teori tillsammans med utförandet av öppna intervjuer med olika fastighetsmäklare i Halmstad ger oss material till vår analys. Anledningen till att läget har så stor betydelse vid värderingen av villor är att allt annat går att ändra på medan ett läge alltid förblir detsamma. Vi har kommit fram till att havet är den viktigaste lägesfaktorn som påverkar värderingen i Halmstad kommun.</p>

<p>Bakgrund: Hyressättningsproblematiken är idag ett hett diskussionsämne, något som år 2005 ledde till att regeringen tillsatte en särskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmännytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken är det faktum att det byggs allt färre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrätter genomförs. Med hänsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp är det angeläget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivåer, vilka således bestäms genom förhandlingar mellan allmännyttiga bostadsbolag och hyresgästföreningar och därmed inte av det ursprungliga bruksvärdets syfte. Dagens system påstås vara i behov av en förändring, i det avseende att de allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istället baseras på hyresgästernas egna värderingar gällande sitt boende. Något som även bör beaktas är frågan om hyresregleringen är en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets värde har för betydelse gällande hyresnivåerna. </p><p>Syfte: Studiens framstående syfte är att opartiskt och rättvist förklara vilka faktorer som påverkar och vilka effekterna är av Sveriges nuvarande hyressättningssystem. Utefter detta ska den möjliga utvecklingen av Sveriges hyresbostadsmarknad och attityderna kring detta granskas.</p><p>Undersökningsmetod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Vi har genomfört fem stycken intervjuer med respondenter som är väl insatta i Sveriges hyressättningssystem. Samtliga intervjupersoner arbetar inom Sveriges hyresbostadsmarknad med säte på olika orter i Sverige.</p><p>Slutsats: Hyresregleringen framkommer under studien som den mest påverkande faktorn till dagens hyressättning, en faktor som i framtiden kommer elimineras om de allmännyttiga bostadsbolagens normerande roll tas bort. Andra faktorer som idag inverkar på vilken hyresnivå som ska vara gällande är lägenhetens läge och dess attraktivitet, boendekvalitet, standard, trygghet, närhet till kommunikationer och service samt hyresgästens bedömning och värdering av sitt boende som i framtiden, vid en friare hyressättning, kommer få allt större fokus då bruksvärdessystemets ursprungliga syfte återigen ska få en primär roll. Möjligheten till en ökad lönsamhet i och med högre hyresinbetalningar kommer innebära att fler privata fastighetsägare visar sig på marknaden samtidigt som fler byggföretag kommer satsa på nyproduktion.</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Hyressättningsproblematiken är idag ett hett diskussionsämne, något som år 2005 ledde till att regeringen tillsatte en särskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmännytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken är det faktum att det byggs allt färre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrätter genomförs. Med hänsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp är det angeläget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivåer, vilka således bestäms genom förhandlingar mellan allmännyttiga bostadsbolag och hyresgästföreningar och därmed inte av det ursprungliga bruksvärdets syfte. Dagens system påstås vara i behov av en förändring, i det avseende att de allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istället baseras på hyresgästernas egna värderingar gällande sitt boende. Något som även bör beaktas är frågan om hyresregleringen är en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets värde har för betydelse gällande hyresnivåerna. Syfte: Studiens framstående syfte är att opartiskt och rättvist förklara vilka faktorer som påverkar och vilka effekterna är av Sveriges nuvarande hyressättningssystem. Utefter detta ska den möjliga utvecklingen av Sveriges hyresbostadsmarknad och attityderna kring detta granskas. Undersökningsmetod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Vi har genomfört fem stycken intervjuer med respondenter som är väl insatta i Sveriges hyressättningssystem. Samtliga intervjupersoner arbetar inom Sveriges hyresbostadsmarknad med säte på olika orter i Sverige. Slutsats: Hyresregleringen framkommer under studien som den mest påverkande faktorn till dagens hyressättning, en faktor som i framtiden kommer elimineras om de allmännyttiga bostadsbolagens normerande roll tas bort. Andra faktorer som idag inverkar på vilken hyresnivå som ska vara gällande är lägenhetens läge och dess attraktivitet, boendekvalitet, standard, trygghet, närhet till kommunikationer och service samt hyresgästens bedömning och värdering av sitt boende som i framtiden, vid en friare hyressättning, kommer få allt större fokus då bruksvärdessystemets ursprungliga syfte återigen ska få en primär roll. Möjligheten till en ökad lönsamhet i och med högre hyresinbetalningar kommer innebära att fler privata fastighetsägare visar sig på marknaden samtidigt som fler byggföretag kommer satsa på nyproduktion.

Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.

Fastighetsmäklare och värderare är de som bedömer fastighetens marknadsvärde. Fastighetsmarknaden utgörs av potentiella köpare vilka är de aktörer som i slutändan avgör marknadsvärdet. De egenskaper på fastigheten de potentiella köparna efterfrågar, samt deras anledning till köpet, bör således vara vad fastighetsmäklare samt värderare prioriterar högt vid värderingen. Syftet med studien är att undersöka om skillnader förekommer i värderingssätt av en bebyggd skogsfastighet, mellan fastighetsmäklare med olika inriktning. Studien fokuserar på att belysa eventuella skillnader vid användning av olika värdepåverkande faktorer. Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare samt värderare verksamma i Värmlands län. Informanterna är specialiserade på förmedling eller värdering av bostadsfastigheter eller lantbruksfastigheter. Undersökningens resultat är att det förekommer få distinkta skillnader vid värdering mellan informantgrupperna. Dock uppdagades att de skillnader som förekommer är mer förenade med värderarens utbildning samt erfarenhet, än vald fastighetsinriktning. Skillnaderna inkluderar även skogsbruksplanens roll vid värdering. Större kunskap inom området skogsfastighetsvärdering resulterar i en mer självständig värdering av skogen. Någon nämnvärd skillnad mellan informantgrupperna kan ej urskiljas gällande beaktandet av värdepåverkande faktorer.

Syftet med min undersökning var att studera hur textillärare arbetar för att stärka elevers ansvarstagande för sin inlärning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lärare arbetar med att få elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. Några av frågeställningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? Tillåts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i så fall hur? Metoder som används har varit kvalitativa intervjuer med sex textillärare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio – femton vid de olika observationstillfällena. De lärare som deltog i studien arbetar i Stockholm och i några av Stockholms kranskommuner. Resultatet visade att lärare i textilslöjd strävar efter att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar för sin inlärning. I de flesta årskurser användes ett obligatoriskt arbetsområde innan elever fick välja egna arbetsuppgifter. Arbetet med slöjdens arbetsprocess såg olika ut på skolorna. En del lärare har haft hela processen i fokus, medan andra lärare har använt vissa delar av processen som t ex planering och utvärdering. Att ge elever tid att värdera sitt arbete i slöjden både före, under och efter arbetet är något som alla lärare behöver stäva mot.

De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken. Anser pilotgruppen att den nya värderingsmetoden gett bättre information än den tidigare metoden? Vad anser pilotgruppen utgör skillnaden mellan den nya värderingsmetoden jämfört med den tidigare metoden? Tycker pilotgruppen att den nya metoden ger en kvalitetshöjning jämfört med den tidigare metoden. För att nå syftet har vi använt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som visade på att både lärare och studerande var mycket nöjd med den nya värderingsmetoden. Det framkom även att en del lärare inte använt någon strukturerad metod tidigare. Med den nya värderingsmetoden kan alla använda samma metod för att kartlägga studerandes tidigare yrkes- och utbildningskompetens samt planera framtida utbildningsbehov. Vidare visade undersökningen att det är viktigt att lyfta fram studerandes anpassningsbehov, språkkunskap och datakunskap.