No description available.

Syftet med min undersökning var att studera hur textillärare arbetar för att stärka elevers ansvarstagande för sin inlärning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lärare arbetar med att få elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. Några av frågeställningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? Tillåts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i så fall hur? Metoder som används har varit kvalitativa intervjuer med sex textillärare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio – femton vid de olika observationstillfällena. De lärare som deltog i studien arbetar i Stockholm och i några av Stockholms kranskommuner. Resultatet visade att lärare i textilslöjd strävar efter att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar för sin inlärning. I de flesta årskurser användes ett obligatoriskt arbetsområde innan elever fick välja egna arbetsuppgifter. Arbetet med slöjdens arbetsprocess såg olika ut på skolorna. En del lärare har haft hela processen i fokus, medan andra lärare har använt vissa delar av processen som t ex planering och utvärdering. Att ge elever tid att värdera sitt arbete i slöjden både före, under och efter arbetet är något som alla lärare behöver stäva mot.

Sammanfattning   Syftet med den här studien är att undersöka hur vanligt förekommande vävning i vävstol är i grundskolans textilundervisning, även att undersöka elevers uppfattningar om vävning och hur de agerade när de väver i vävstol. Det empiriska underlaget utgår från 30 postenkäter besvarade av textillärare från hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i två slöjdgrupper på en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillärarna har tillgång till vävstol i sin undervisning och drygt hälften av textillärarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt med vävkunskaper, vilket får mig att tro att de som har svarat på enkäten är intresserade av vävning, vävstolens användande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att väva men också långtråkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgång till en vävstol i en textilsal för de elever som vill väva ska ha möjlighet att göra det. Resultatet visar att eleverna i huvudsak arbetade koncentrerat med vävning.

No description available.

Under min utbildning till bildlärare på Konstfack har besökt flera skolor med slitna inne- och utemiljöer. Trots det har jag aldrig erfarit att elever involveras i projekt som rör utformningen av skolan, deras arbetsmiljö. Elevernas möjlighet att påverka sin skolmiljö bottnar i frågor om elevinflytande. Inom ramen för mitt examensarbete har jag, med detta som utgångspunkt, genomfört ett designpedagogiskt projekt om skolmiljö och elevinflytande tillsammans med elever i en sjätteklass. De frågor som behandlades var: Hur kan bildpedagoger använda design- och hantverksmetoder för arbete med elevinflytande inom ramen för bild- och slöjdundervisning? Hur beskriver elever, inom ramen för ett designpedagogiskt projekt, sin möjlighet att påverka den fysiska skolmiljön? Hur förändras elevernas sätt att positionera sig själva i relation till lärare och rektor under projektets gång? Under projektet uppdaterades lektionsarbete i bild och slöjd till en arena för elevinflytande. Eleverna fick på olika sätt undersöka och bearbeta sin skolmiljö. Bland annat gestaltade de, med design- och hantverksliknande metoder, hur de ville förändra, eller förbättra olika platser i den fysiska skolmiljön. De flesta eleverna sammanställde därefter sina förändringsförslag i brev som överlämnades till rektorn. I dessa brev använde eleverna bland annat hantverk för att kommunicera sina idéer, vilket kan ses i ljuset av hantverksrörelsen craftivism som "a reinvention of craft, by […] making it a tool for raising political questions." Projektet influerades även utifrån några tankar inom participatory design. En sådan tanke var att alla elever skulle kunna delta. En annan var att eleverna delvis själva styrde över sina arbetsprocesser. Genom en diskursanalys av empirin från undersökningen kom jag fram till att eleverna vid arbetets inledning var osäkra i sina uttalanden kring vad de ville förbättra i skolmiljön. De beskrev även att de hade en position i skolan med begränsad makt. Mot slutet av projektet visade dock flera elever större trygghet i sina utsagor. Det skedde även en förändring i hur eleverna positionerade sig själva i relation till rektorn. I breven, som författades i slutet av workshoparbetet, indikerade flera elever att positionerna elev och rektor var mer jämlika. Det designpedagogiska projektet sammanställdes dels i en skriftlig rapport, dels i en gestaltning. Gestaltningen hade två delar som behandlade elevinflytande: en affisch och en installation. Affischen visar en flygbild över skolområdet, med elevernas brev utplacerade som skolbyggnader och installationen består av elevernas hantverksalster, placerade ovanför en flygbild på skolområdet (se bilaga) Gestaltningen var del av en utställning, som visades på Konstfack i januari 2011.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker.   Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning. Både den lärarcentrerade och den elevcentrerade undervisningen skiljer sedan i grad av styrning från läraren. Ett intressant fynd finns inom kategorin elevcentrerad, ostyrd undervisning, där lärarprofiler inom slöjd och musikämnet samsas med lärarprofilen kompisen som beskrivs som en oseriös lärare som alltför mycket baserar undervisningen utifrån elevers intressen och viljor utifrån målet att bli omtyckt (Bidwell, Frank & Quiroz, 1997). I resultatdiskussionen diskuteras innebörden av detta och det ifrågasätts om detta fynd kan tolkas som en anledning till slöjdämnets status i skolvärlden.   Dessutom lyfts det i diskussionen fram, vikten av att reflektera över undervisningsmetod och mål i utvecklandet av lärarrollen och det poänteras att forskning som resulterat i lärarprofiler skulle kunna fungera som ett hjälpmedel i detta.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare. Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används. Studien visar också att lärarna har svårt att motivera ämnet.

<p>Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, föräldrars, lärares och slöjdlärares perspektiv. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser på varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda på om målen i läroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och föräldrar, men även vad lärare och slöjdlärare anser och säger om ämnet. Vi har börjat vårt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia. Det finns med en genomgång av Lpo 94, kursplanen för slöjd och Nu 03. Vi har gjort enkätundersökningar med fyra undersökningsgrupper. Dessa var elever i år 5 och år 9, deras föräldrar, samt lärare och slöjdlärare. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i norra Sverige. De olika enkäterna hade likartade frågor som vi sammanställt i diagram, för att på så sätt jämföra svaren. Vårt arbete har tydligt visat att slöjdämnets mål inte är känt av elever, föräldrar och lärare. Medan slöjdlärarna har bra kännedom om detta. Det praktiska arbetet ses som en av slöjdens vikigaste fördelar, tillsammans med att ämnet ger omväxling till de teoretiska ämnena.</p>

<p>Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den. Resultatet visar att eleverna ofta planerar sitt arbete, antingen på papper eller tillsammans med läraren genom diskussioner. Däremot är viljan hos eleverna att planera inte alltid stor och tekniker och material gör att det inte alltid är så lätt för eleverna att planera sitt arbete. Undervisningen visar dessutom att lärarna gärna skulle vilja att elever planerar sina arbetsuppgifter bättre men att det är lätt som lärare att ryckas med i elevernas iver att skapa, att planeringen faller åt sidan.</p>

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den. Resultatet visar att eleverna ofta planerar sitt arbete, antingen på papper eller tillsammans med läraren genom diskussioner. Däremot är viljan hos eleverna att planera inte alltid stor och tekniker och material gör att det inte alltid är så lätt för eleverna att planera sitt arbete. Undervisningen visar dessutom att lärarna gärna skulle vilja att elever planerar sina arbetsuppgifter bättre men att det är lätt som lärare att ryckas med i elevernas iver att skapa, att planeringen faller åt sidan.