• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 378
  • 6
  • Tagged with
  • 388
  • 114
  • 110
  • 103
  • 101
  • 100
  • 74
  • 58
  • 53
  • 49
  • 43
  • 41
  • 36
  • 32
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lärares syn på ledarskap och elevinflytande : En intervju studie kring pedagogers syn på elevinflytande och ledarskap

Pelkonen, Tommi January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att närmare analysera pedagogers uppfattningar beträffande elevinflytandet inom ämnet idrott och hälsa samt synen på ledarskap. Frågeställningarna i arbetet är: Vilka möjligheter och svårigheter finns det gällande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hälsa? Vilken syn har lärare på ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande? Metod Fem pedagoger inom Stockholms län som undervisar inom ämnet idrott och hälsa har med fokusintervju som redskap fått ge sin syn på ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lärare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 år. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som påverkar elevinflytande samt ledarens syn på ledarskap. Resultat Det viktigaste som lärarna lyfter fram är regler och ramar så att det finns en struktur i klassrummet. Resultatet visar också på att det finns en brist i arbetet med elevinflytande på organisationsnivå. Relationer, aktiviteter och roller är direkt avgörande för elevens utveckling. Lärarna påpekade att tiden för planering av undervisning var alldeles för kort och att detta var det största hindret för att få en undervisning genomsyrad av beslutsprocesser där eleven får möjlighet att utöva inflytande. Slutsats De slutsatser som kan dras av undersökningen är att det ställs höga krav på ledarskapet i skolan. Detta då lärarna förväntas göra det möjligt för eleverna att utöva inflytande i undervisningen oavsett elevens egna ambitioner som varierar. Detta samtidigt som tidsplaneringen inte räcker till för att utforma undervisningen alla gånger. De höga kraven kräver ett förhållningssätt och en ledarstil som kan främja elevernas möjligheter till att utveckla sin förmåga till att delta i beslutstagade processer. Ett demokratiskt förhållningsätt ifrån varje lärare och en deltagaraktiv pedagogik är viktiga element för att skolan ska bli en bra plattform för eleverna att utöva och utveckla sin förmåga att delta i demokratiska processer. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>
2

Elevinflytande-en undersökning om hur och när elevinflytande gynnar elevens läroprocess

Tandrup, Cecilia, Larsson, Marie January 2008 (has links)
Abstract I den här uppsatsen undersöker vi när och hur elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare. En förutsättning för att elevinflytande ska få positiva effekter för läroprocessen är att det finns tydliga mål med arbetet, det kräver ett nytänkande och att läraren faktiskt vågar ge eleverna mer ansvar. Det finns många olika sätt att arbeta med elevinflytande på, att diskutera kursplanens och läroplanens betydelse för ämnesområdet med eleverna och låta deras åsikter och idéer färga undervisningen är ett sätt. Det kräver en medvetenhet hos eleverna som bland annat kan handla om hur de planerar och att deras åsikter och idéer är önskvärda och viktiga för undervisningen. Elevinflytande gör att eleverna får ta ansvar, de utvecklas kommunikativt och motivationen höjs.
3

Niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande

Strååt, Björn January 2009 (has links)
Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande på en grundskola för de senare skolåren. Jag vill också ta reda på i vilken mån skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jämföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med läroplanens. Metod: Kvalitativa intervjuer med åtta niondeklassare. Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna i stort är nöjda med sitt inflytande på skolan, men också att de vill ha mer inflytande. Främst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos någon enstaka lärare. Uppfattningarna om vad som går respektive inte går att ändra på skiljer sig i vissa fall kraftigt åt. Områden som förknippas starkast med inflytande är bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrådet. Eleverna upplever att möjligheterna till inflytande blivit bättre, och deras upplevda grad av inflytande skiljer sig mycket beroende på enskilda lärares uppfattningar om elevinflytande. Skolan behöver arbeta mer med att förbättra det informella elevinflytandet, medan det formella elevinflytandet upplevs vara bra. Elevernas uppfattningar om det egna inflytandet stämmer inte överens med vad som står om elevinflytande i läroplanen. Den tydligaste bristen ligger i att många elever upplever sig ha lite eller mycket lite inflytande över undervisningen. Jag drar utifrån undersökningen också slutsatsen att skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet har gett effekt.
4

På tal om elevinflytande : hur skolans praktik formas i pedagogers samtal /

Danell, Mats, January 2006 (has links)
Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2006.
5

Elevinflytande-en undersökning om hur och när elevinflytande gynnar elevens läroprocess

Tandrup, Cecilia, Larsson, Marie January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>I den här uppsatsen undersöker vi när och hur elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare. En förutsättning för att elevinflytande ska få positiva effekter för läroprocessen är att det finns tydliga mål med arbetet, det kräver ett nytänkande och att läraren faktiskt vågar ge eleverna mer ansvar. Det finns många olika sätt att arbeta med elevinflytande på, att diskutera kursplanens och läroplanens betydelse för ämnesområdet med eleverna och låta deras åsikter och idéer färga undervisningen är ett sätt. Det kräver en medvetenhet hos eleverna som bland annat kan handla om hur de planerar och att deras åsikter och idéer är önskvärda och viktiga för undervisningen. Elevinflytande gör att eleverna får ta ansvar, de utvecklas kommunikativt och motivationen höjs.</p>
6

Niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande

Strååt, Björn January 2009 (has links)
<p><strong>Syfte: </strong>I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande på en grundskola för de senare skolåren. Jag vill också ta reda på i vilken mån skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jämföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med läroplanens.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativa intervjuer med åtta niondeklassare.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Utifrån studien kan utläsas att eleverna i stort är nöjda med sitt inflytande på skolan, men också att de vill ha mer inflytande. Främst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos någon enstaka lärare. Uppfattningarna om vad som går respektive inte går att ändra på skiljer sig i vissa fall kraftigt åt. Områden som förknippas starkast med inflytande är bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrådet. Eleverna upplever att möjligheterna till inflytande blivit bättre, och deras upplevda grad av inflytande skiljer sig mycket beroende på enskilda lärares uppfattningar om elevinflytande. Skolan behöver arbeta mer med att förbättra det informella elevinflytandet, medan det formella elevinflytandet upplevs vara bra. Elevernas uppfattningar om det egna inflytandet stämmer inte överens med vad som står om elevinflytande i läroplanen. Den tydligaste bristen ligger i att många elever upplever sig ha lite eller mycket lite inflytande över undervisningen. Jag drar utifrån undersökningen också slutsatsen att skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet har gett effekt.</p><p> </p>
7

Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande

Älverdahl, Lina, Nilsson, Caroline January 2008 (has links)
Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande. Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieelever och två högstadielärare upplever elevinflytande på två olika skolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader i elevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se om elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmer överens med varandra på respektive skola. Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervju med 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer med två lärare från två olika skolor. Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolorna exempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att de skulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma för mycket. Läraren på den kommunala skolan upplever bland annat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så stor betydelse för hennes elever. Läraren på friskolan upplever till exempel att elevinflytande är väldigt viktigt och är av stor betydelse för eleverna. Likheterna mellan elevernas upplevelser är stora men i dessa likheter finns även en del skillnader. Elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande på den kommunala skolan är mer olika än lika. Däremot är elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande väldigt lika på friskolan. Nyckelord: Undervisningssituation, betydelse och förutsättningar/hinder.
8

Elevinflytande i matematiken : Två pedagogers och fyra elevers perspektiv

Ahlin, Linda, Beijer, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever upplever elevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn på elevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativ undersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer i pedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte är stort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta. Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker som exempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen av matematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande i detta. Pedagogerna i denna undersökning ansåg att elevinflytande var något positivt men att de ansåg att det var för problematiskt inom matematiken för att kunna genomföra detta i praktiken. Detta gör att pedagogernas uppfattning gällande elevinflytande inte alltid stämde överens med styrdokumenten då pedagogerna ansåg att området var ett mål att sträva mot istället för ett genomgående arbetssätt
9

Eleivinflytande : Hur förhåller sig pedagoger till elevinflytande på fritidshemmen?

Follin, Karolin, Klang, Angelica January 2013 (has links)
Syftet med vår uppsats är att se vilka förhållningssätt pedagoger har när de arbetar med elevinflytande på fritidsverksamheten. I det första kapitlet av uppsatsen presenteras den tidigare forskning kring elevinflytande, demokrati och ansvar som är väsentlig för vårt arbete. Den teoretiska utgångspunkten presenteras sedan utifrån Vygotskijs, Deweys och Piagets teorier som är relevanta i uppsatsen. Elevinflytandet i fritidshemmet visade sig vara ett tämligen obeforskat område. I slutet av arbetet diskuteras den tidigare forskningen gentemot resultatet av de intervjuade pedagogerna.  Det framkommer att verksamheterna behöver arbete mer med elevers ansvar samt öka elevinflytandet. Det påvisades även att arbetet med demokrati är bristfällig i dagens verksamhet.
10

Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor /

Swahn, Ragnhild, January 2006 (has links)
Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Page generated in 0.1217 seconds