• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 378
  • 6
  • Tagged with
  • 388
  • 114
  • 110
  • 103
  • 101
  • 100
  • 74
  • 58
  • 53
  • 49
  • 43
  • 41
  • 36
  • 32
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande

Älverdahl, Lina, Nilsson, Caroline January 2008 (has links)
<p>Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande.</p><p>Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieelever</p><p>och två högstadielärare upplever elevinflytande på två olika</p><p>skolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader i</p><p>elevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se om</p><p>elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmer</p><p>överens med varandra på respektive skola.</p><p>Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervju</p><p>med 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer med</p><p>två lärare från två olika skolor.</p><p>Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolorna</p><p>exempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att de</p><p>skulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma för</p><p>mycket. Läraren på den kommunala skolan upplever bland</p><p>annat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så stor</p><p>betydelse för hennes elever. Läraren på friskolan upplever till</p><p>exempel att elevinflytande är väldigt viktigt och är av stor</p><p>betydelse för eleverna. Likheterna mellan elevernas upplevelser</p><p>är stora men i dessa likheter finns även en del skillnader.</p><p>Elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande på den</p><p>kommunala skolan är mer olika än lika. Däremot är elevernas</p><p>och lärarens upplevelser av elevinflytande väldigt lika på</p><p>friskolan.</p><p>Nyckelord: Undervisningssituation, betydelse och förutsättningar/hinder.</p>
12

Det informella elevinflytandet : Omöjligt uppdrag?

Greibert, Susanne, Kjellström, Maria January 2008 (has links)
Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.
13

Det informella elevinflytandet : Omöjligt uppdrag?

Greibert, Susanne, Kjellström, Maria January 2008 (has links)
Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.
14

Elevinflytande i klassrummet : En undersökning om hur elever i årskurs tre uppfattar sina möjligheter till inflytande. / Pupilinfluence in the classroom : This is a study about how third graders perceive their possibilities to influence.

Kux Mohlen, Ann-Louise, Krasniqi, Burbuqe January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser. Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Vi intervjuade fem klasslärare och delade ut enkäten till dessa fem klasser, 93 elever. Resultatet visar att eleverna upplever att det finns inslag av elevinflytande i klassrummet men att de inte kan påverka hur schemat ser ut. Det som eleverna upplever styrks av lärarna när vi intervjuade dem. Lärarna poängterar att elevinflytandet finns med vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, men inte i planeringsstadiet av undervisningen eller hur schemat ska se ut. Lärarna menar att de äger frågan Vad? som undervisningen ska bestå av utifrån kursplanerna och eleverna får vara med och bestämma När? och Hur?
15

Att påverka i skolan : En studie om rektorers och elevers uppfattningar om elevinflytande

Grönqvist, Johan January 2013 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan. På så sätt fanns det en form av likvärdigt inflytande som skapades genom olika tillvägagångssätt och påverkanskanaler.
16

Elevinflytande i idrott och hälsa : Lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande

Johannesson, Caroline January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa. Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande? Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa? Metod Kvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas. Resultatet presenterades i tre teman som det efteråt gjordes löpande analyser i. Resultat Demokratibegreppet uppfattades ha en koppling till elevinflytande då demokrati ansågs innebära delaktighet och att få göra sin röst hörd och välja arbetsform uppgavs som olika metoder för elevinflytande. Olika moment och när de skulle praktiseras fick eleverna inte påverka. Tiden och elevernas bristande kunskaper om kursplanen ansågs vara hinder för elevinflytande. Möjligheterna för att arbeta med elevinflytande framkom handla om lärarens förhållningssätt gentemot eleverna samt att aktivitet prioriteras framför samtal. Goda relationer med eleverna ansågs vara en förutsättning för att kunna nå eleverna. Det upplevdes som svårt att hinna se varje elev varje lektion och utrymmet för enskilda samtal ansågs inte finnas och istället kommer elevernas röster fram genom gemensamma reflektioner. Slutsatser Elevinflytande förekommer i olika stor mån i lärarnas undervisning vilket framkommer handla om lärarnas egna tolkningar av läroplanen, prioriteringar och förhållningssätt. De flesta lärarna har inget medvetet arbete gällande elevinflytande bortsett från en som genom ett synsätt på eleverna som medskapare av lektionerna har det som en genomgående röd tråd. / <p><strong></strong>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>
17

Att vara med och bestämma : Några lärares syn på elevers inflytande på fritidshemmet / To Partcipate and Decide : Some Teachers Perceptions about Students Influence on after School Care

Jörblad, Christian January 2015 (has links)
Syftet med studien är ta reda på några lärares syn på och erfarenheter av elevers inflytande på fritidshemmet. I studien söks svar på både möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. För att få svar på undersökningsens syfte har en kvalitativ metod använts. Fyra verksamma lärare har intervjuats från olika skolor. Resultatet visar att alla lärarna har en positiv inställning till elevinflytande. Lärarnas erfarenheter av området innefattar både råd av olika slag och att eleverna själva får välja och påverka de vardagliga aktiviteterna. Detta sker oftast i samspel med lärarna. Det vanligaste sättet verkar vara att eleverna är med och bestämmer via klassråd och omröstningar. Lärarna har också en önskan om att det ska finnas mer elevinflytande på fritidshemmen. Exempelvis stora barngrupper och olika viljor kan påverka. Lärarna menar att när eleverna får vara med och bestämma blir verksamheten mer kreativ och eleverna nöjdare.
18

Individanpassat lärande : ur elev- och lärarperspektiv

Högfeldt, Karin, Risth, Kristina January 2006 (has links)
Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus. Vår undersökning har resulterat i att elevers och lärares upplevelse av individanpassning, elevinflytande och undervisning har synliggjorts.
19

Barns inflytande i förskolan

Malmström, Linda January 2006 (has links)
Läroplanerna har tydliga formuleringar angående barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta är en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och må bra (Korpela 2004). Om vårt samhälle även i framtiden ska kunna fungera demokratiskt är det av stor vikt att de som lever där har förmågan att tänka kritiskt och värdera det som sägs och görs. Våra barn behöver därför få träna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993). De vuxna i barnens närhet har stor betydelse för hur barnen utvecklar sin förmåga till att ta beslut, vara delaktiga och ha inflytande (Tham, 1998). Syftet med min studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om förskolebarns inflytande i verksamheten och i vilken relation resonemangen står till förskolebarnens konkreta inflytande. För att nå mitt syfte med studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer som huvudsaklig metod. För att stärka studiens validitet ansåg jag dock att intervjuerna borde kompletteras med observationer. Jag började med att göra observationer som jag senare följde upp med intervjuer. Allt insamlat material har bearbetats och analyserats. På den berörda förskolan ges barnen ett indirekt inflytande genom att förskollärarna tar på sig rollen som barnens ombud när de planerar verksamheten. De utgår ifrån vilka behov och intressen de upplever att barnen, men det är då framförallt det generaliserade barnet man tar avstamp ifrån. Barnen ges inte möjlighet till ett direkt inflytande över verksamheten utan blir utelämnade till hur väl pedagogerna lyssnar in dem. Vilka krav pedagogerna upplever att samhället har på vad barnen bör kunna ges en större plats än vad barnen är intresserade av.
20

Samtal och omröstning : hur lärare konstruerar demokrati

Lindell, Lisa January 2008 (has links)
Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.

Page generated in 0.0871 seconds