I den här uppsatsen undersöks hur yngre elever upplever deras möjligheter till inflytande och elevdemokrati. Syftet är att kunna bidra med en inblick om hur eleverna faktiskt själva upplever detta, och inte hur elevinflytandet fungerar genom de vuxnas ögon. Teorin bygger på John Deweys tankar som har genomsyrat våra läroplaners upplägg sedan 1940-talet och fram till idag. Studien tar upp begrepp som demokrati, formellt inflytande, informellt inflytande samt deliberativa samtal. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och sex elever intervjuades sammanlagt. Med hjälp av intervjuerna ville jag även ta reda på vilken sorts inflytande barnen i huvudsak använder sig av när de vill påverka något. Resultatet visar att de yngre eleverna upplever att de har möjlighet att påverka vissa saker i skolsammanhang, men att det skiljer sig åt mellan de olika skolämnena. Den visar även att elevråd är en viktig aspekt, även om den inte är primär.

Undersökningens syfte var att beskriva lärares och elevers uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan. Syftet grundades utifrån fyra frågeställningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lärare och elever, i vilken utsträckning och på vilket sätt eleverna har möjlighet att påverka och vara med och forma sin undervisning, hur lärarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att påverka skoldemokratiskt och om elevernas syn på elevinflytande stämmer överens med lärarnas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och har genomförts med lärare och elever från tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, två lärare och två elever från varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar på en skola vad det gäller det formella inflytandet. Det fungerar också informellt vad det gäller planering och utvärdering av undervisningen. På de övriga två skolorna är elevinflytandet inte lika stort på dessa områden. Vad det gäller det informella elevinflytandet i undervisningen har det visat sig att elevinflytandet inte genomsyrar hela undervisningen på någon av skolorna. Lärarna har en klar uppfattning om vad elevinflytande innebär vilket är en grundförutsättning för att elevinflytandet ska komma till stånd. Trots det fungerar inte elevinflytandet till fullo. I arbetet framkommer det att det finns olika faktorer som hindrar lärarna från att låta eleverna utöva det fullt ut. En faktor har visat sig vara att styrdokumenten inte ger klara riktlinjer om hur elevinflytande ska ske rent praktiskt. De inte ger tillräcklig vägledning. En annan faktor är tidsbrist och att det kräver mycket av lärarna för att träna eleverna i att ta ansvar.

I Sverige har elever rätt att utöva inflytande i skolan. Det informella inflytandet praktiseras sällan och matematikämnet är det ämne som elever har minst möjlighet att utöva ett informellt inflytande i. Då det är markant att elever har minst informellt inflytande i matematikämnet är det av stor vikt att undersöka hur elever ser på informellt inflytande i matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I studiens bakgrund finns tidigare forskning om vilken betydelse elevinflytande har för lärande, vilket är att elevers motivation till att vilja lära sig ökar då de får vara delaktiga när beslut ska fattas. Vidare har tidigare forskning visat att elever enligt styrdokument har rätt att utöva inflytande i skolan med att vuxna hindrar dem från sin rätt och att det därför är brist på inflytande över undervisning. I bakgrunden lyfts även vilka nackdelar som finns med informellt elevinflytande som tidigare forskning har kommit fram till, bland annat att elever endast väljer enkla och kontraproduktiva uppgifter när de ska utöva inflytande.Den teoretiska utgångspunkten för studien är Deweys teori om demokrati och utbildning. En kvalitativ studie gjordes i form av gruppintervjuer med 19 elever om hur de ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I resultatet framgår det att respondenterna inte har något informellt elevinflytande i matematikundervisning men även att de inte vill ha något informellt elevinflytande. Eleverna vill endast bidra med idéer till matematikundervisningen. De menar att möjligheten med att bidra med idéer är att matematiklektionerna kan bli roligare. Resultatet har dock visat att respondenterna ser risker med elevinflytande i matematikundervisning då det kan leda till konflikter. Vidare framgår det att respondenterna inte vill ha något ansvar över matematikundervisningen men att de har ett personligt ansvar under matematiklektionerna.

<p>Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.</p><p>Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.</p><p>Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen. Vi har valt att lägga tyngd vid det informella elevinflytandet. Vårt resultat pekar på att elevinflytandet i undervisningen inte finns i den utsträckning som styrdokumenten förespråkar. Det är dock en önskan från de flesta lärare att elevinflytandet ska öka.</p>

Democracy, influence and school are three keywords that characterize many of today's debates taken place both within the world of school and outside. Articles in newspapers and theses are written with the purpose to investigate how these three concepts can and should relate to each other, however, there are differences between how and the extent to which students should be involved and influence the school's activities and its democratic mandate. The purpose of this study is to examine how democratic representation is reflected in school activities. Through interviews with two student representatives from two student bodies, I want to examine how they see their work and its opportunities for advocacy in school activities. The result of this study indicates that through the theoretical framework of democratic representation, the two student representatives can and can not be seen as representative for the whole school and its pupils. Also, it is not well-known by the pupils that these types of student organisations exist.

Syftet med denna studie är att utforska hur fritidspersonal arbetar med elevinflytande på fritidshem samt hur begreppen elevinflytande och delaktighet uppfattas av pedagogerna. I studien har jag också utforskat elevernas syn på elevinflytande och delaktighet. Framför allt har jag lagt fokus på vad tre pedagoger anser och även hur eleverna själva upplever sitt eget inflytande på fritids. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med fenomenografiska ansatser, där jag tolkar respondenternas uppfattningar om fenomen, i det här fallet begreppen elevinflytande och delaktighet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både hinder och möjligheter förknippade med att arbeta med elevinflytande. Det som respondenterna upplever som hinder är personalbrist och stora barngrupper samt okunskap hos personalen. Pedagogerna anser att det finns stora fördelar med elevinflytande i syfte att fostra en demokratisk medborgare, så länge det finns ett fungerande arbetslag med stort engagemang och en vilja att göra sitt arbete bra. Alla elever upplever att de är delaktiga och kan påverka i verksamheten genom olika förslag och synpunkter, men ingen av eleverna vet med säkerhet vad begreppen elevinflytande innebär.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar begreppet elevinflytande och hur elevinflytande tar sig uttryck i den vardagliga pedagogiska verksamheten, från fritidshemslärares perspektiv. Metoden vi har valt för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Underlaget för empirin består av sex intervjuer med utbildade fritidshemslärare på två olika skolor. Samtliga respondenter är kvinnor men det är inte av relevans för studien. Empirin har bearbetats med hjälp av en tematisk analysmodell. I studien fann författarna att fritidshemslärarna har en god uppfattning om begreppet elevinflytande och dess innebörd samt att det är en självklarhet att eleverna ska ha inflytande i verksamheten. Fritidshemslärarna i studien förmedlar också att det finns en svårighet med hur de ska arbeta med elevinflytande och vad det innebär i fritidshemsverksamheten.

<p>Students in senior high school, between the ages 16-19, differ a lot depending on the program that they choose. Especially between the programs that are occupationally oriented and those that are preparing for ensuing studies. The teachers are to adjust the course to fit the group of students in the class.The purpose of this paper is to take a closer look at the content in the politics/civics course A. The goals for the course are quite wide and opens up for interpretation. The teachers have the possibility to change the content to fit the group of students they teach. I’m interested to see if the content differs between the program types. I have interviewed three teachers and looked at a schools program- and course documents. The results show that there are no significant differences in the course content. The method of using content from the different programs to approach the student’s interest and give connections between the course politics/civics and the program is used in a small scale. It is mainly in the method that there are differences, the content is the same. To create good presumptions for learning the teachers try to engage the students in forming the course. They work a lot with the relations in the classroom to make the students feel comfortable and at ease.</p> / <p>Utgångspunkten är att eleverna på gymnasieprogrammen skiljer sig åt, särskilt mellan yrkes- och studieförberedande program och att lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas förmåga och intresse. Mitt syfte är att undersöka innehållet i samhällskunskap A och hur det används. Målen för kursen är väldigt öppna och kan därför uppfyllas på många sätt. Jag undrar om det utnyttjas av lärare som en anpassning till elevgruppens behov. Jag har intervjuat tre lärare i samhällskunskap och även tittat på skolans program- och kursbeskrivningar. Resultaten visar att innehållet i kursen inte förändras nämnvärt beroende på program. Infärgning används men bara för exemplifiering, momenten är desamma. Det är i arbetssättet som skillnaderna finns. För att skapa bra förutsättningar för lärande försöker lärarna få elevernas att vara delaktiga i utformningen av kursen. De arbetar också mycket med relationerna i klassrummet för att eleverna ska känna sig trygga och trivas.</p>

<p>Abstract</p><p>Student democracy as an objective and as a means</p><p>Essay in Political Science, D-level</p><p>Author: Erik Lisshammar</p><p>Tutor: Susan Marton</p><p>Despite attitudes towards student democracy being generally positive, students have almost no influence over their position. This implementation study looks into whether or not students’ weak position of power results from something other than a democratising of schools taking priority when student influence is encouraged.</p><p>With an aim of explaining what is hoped to be achieved and if these intentions are to be spread, the purpose is to investigate to what extent standards concerning student democracy are transferred between institutions. In order to find out, the question is posed of whether their aims for student democracy conform. This overriding question is coupled together with the following four defining research questions:</p><p>1. Why does the government seek student democracy/influence?</p><p>2. Why does parliament seek student democracy/influence?</p><p>3. Why does the National Agency for Education seek student democracy/influence?</p><p>4. Why does the high school board for Karlstad and Hammarö seek student democracy/influence?</p><p>To answer all these questions, the theory of sociological institutionalisation is put into operation. It is then applied to documents that illustrate the institutions’ incentives and relations to one another. When the contents of the texts are analysed it is clear that all parties really want to increase student democracy/influence. Furthermore, all the institutions have an aim to improve students’ democratic power in society together with perceptions and behaviour in public life. The government and parliament are alone in striving after an improvement in students’ learning and making use of their competence, so the answer to the overriding question is actually no. Similarly, the National Agency for Education is also alone in its ambition to improve students’ knowledge as is the high school board in wanting to increase the freedom of choice for those concerned.</p><p>These differences, as well as the similarities, have a clear connection with the inter-institutional exchanges. Differing objectives are caused by an unsuccessful transfer of standards, whilst identical standards arise as a consequence of successful transfers.</p>

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ”mellanstadiet” kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades. Vi intervjuade även två elever enskilt, en från varje klass. Vi utförde även två observationer. Resultatet visade att dessa elever inte efterfrågar ökat elevinflytande samt att lärarna känner sig osäkra kring hur mycket de kan tillåta elevinflytande i klassrummet. Vi drog slutsatsen att dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre för att ett ökat elevinflytande ska bli möjligt.