• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 378
  • 6
  • Tagged with
  • 388
  • 114
  • 110
  • 103
  • 101
  • 100
  • 74
  • 58
  • 53
  • 49
  • 43
  • 41
  • 36
  • 32
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Elevinflytande - en fråga om makt? : En studie av lärares och elevers uppfattning om / Students participation – a question about power? : A study in teachers and students opinion and experience of student participation

Wijk, Anton January 2010 (has links)
<p>Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola <em>uppfattar</em> demokrati och elevinflytande samt deras <em>upplevelser</em> av detsamma.</p><p> </p><p>I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.</p><p> </p><p>I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.</p>
42

Att vara människa i klassrummet - Lärares och elevers uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan

Eckhardt, Alexandra, Fors, Odile January 2008 (has links)
Undersökningens syfte var att beskriva lärares och elevers uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan. Syftet grundades utifrån fyra frågeställningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lärare och elever, i vilken utsträckning och på vilket sätt eleverna har möjlighet att påverka och vara med och forma sin undervisning, hur lärarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att påverka skoldemokratiskt och om elevernas syn på elevinflytande stämmer överens med lärarnas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och har genomförts med lärare och elever från tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, två lärare och två elever från varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar på en skola vad det gäller det formella inflytandet. Det fungerar också informellt vad det gäller planering och utvärdering av undervisningen. På de övriga två skolorna är elevinflytandet inte lika stort på dessa områden. Vad det gäller det informella elevinflytandet i undervisningen har det visat sig att elevinflytandet inte genomsyrar hela undervisningen på någon av skolorna. Lärarna har en klar uppfattning om vad elevinflytande innebär vilket är en grundförutsättning för att elevinflytandet ska komma till stånd. Trots det fungerar inte elevinflytandet till fullo. I arbetet framkommer det att det finns olika faktorer som hindrar lärarna från att låta eleverna utöva det fullt ut. En faktor har visat sig vara att styrdokumenten inte ger klara riktlinjer om hur elevinflytande ska ske rent praktiskt. De inte ger tillräcklig vägledning. En annan faktor är tidsbrist och att det kräver mycket av lärarna för att träna eleverna i att ta ansvar.
43

Elevinflytande : En studie om lärares syn på och arbete med elevinflytande

Andreasson, Robert, Kolehmainen, Jenny January 2006 (has links)
Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut. Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen. Vi har valt att lägga tyngd vid det informella elevinflytandet. Vårt resultat pekar på att elevinflytandet i undervisningen inte finns i den utsträckning som styrdokumenten förespråkar. Det är dock en önskan från de flesta lärare att elevinflytandet ska öka.
44

”…och sedan händer ingenting” : En kvalitativ studie om några elevers upplevelseav elevinflytande och ansvarstagande

Carlander, Marie, Zlojutro, Sandra January 2010 (has links)
Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp. Fokusgruppsintervjuerna pågick i mellan 25 och 40 minuter och behandlade följande teman: ” klassråd”, ”elevinflytande”, ”hinder för elevinflytande”, ”möjligheter till elevinflytande ”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel ”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor”, ”elevinflytande över prov ” och ”ansvar”. Resultatet som analyserades med utgångspunkt i hermeneutik indikerade främst att grad av elevinflytande inte berodde på ämnet utan snarare på läraren. Resultatet visade därtill att eleverna inte fick påverka sin utbildning i den mån de hade rätt till. Dock ansåg samtliga grupper att det, trots bristande elevinflytande, fungerade bra med de arbetssätt som tillämpades. Diskussionen berörde ”elevinflytande och demokrati”, ”hinder och möjligheter för ett ökat elevinflytande”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor och prov” samt ”ansvar”. Nyckelord: elevinflytande, ansvar, psykologi, samhällskunskap, svenska / Examensarbete är skrivet under kursen Allmäntutbildningsområde 61-90 hp
45

Elevinflytande i lärarens tankar : Att tolka elevinflytande i skolvardagen

Johnsson, Sanna January 2014 (has links)
Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm). Lärarna använde elevinflytandet med syfte att göra eleven delaktig här och nu, eller för att fostra för framtiden. Elevinflytandet, som avsågs att användas i elevens framtid, präglades av en individuell karaktär, medan elevinflytandet, som avsågs användas här och nu, hade en kollektiv karaktär. Faktorer, som lärarna uppfattade som försvårande, var i regel kopplade till yttre omständigheter, som elevens mognad, elevgruppens karaktär, skolans styrning genom läroplanen och/eller föräldrars brist på förståelse. Förutsättningarna var starkt kopplade till lärarens prestationer, så som förmåga att skapa trygghet för att möjliggöra delaktighet genom tillit och relationer.
46

Framgångsrikt ledarskap i klassrummet : - En kvalitativ studie om ledarskap i grundskolans tidigare år.

Österberg, Emma, Paronen, Tanja January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.
47

Elevinflytande och delaktighet : En studie om lågstadieelevers möjligheter att påverka sin undervisning

Soupraya, Fanny, Rönningen, Erica January 2014 (has links)
Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta sig uttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare och elever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilka typer av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen såg ut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande i undervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att även eleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga. Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom att observera hur lärare och elever interagerar med varandra.
48

"För skulle man inte lyssna på dom så skulle dom ju sluta prata till slut" : En studie om fyra grundskollärares uppfattningar och upplevelser av begreppet elevinflytande.

Johannesson-Pol, Nathalie January 2014 (has links)
Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas. Detta gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen begreppet elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare i årskurserna ett till tre uppfattar och upplever elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på vad de fyra lärarna anser att elevinflytande är. För att besvara forskningsfrågorna behöver lärarens uppfattningar kring sitt handlande synliggöras. Valet av metod blir därför en samtalsintervju (Esaiasson, m.fl., 2011, s. 252-256). Studien ämnar även undersöka vad syftet med användandet av elevinflytande är samt se om lärarna upplever några svårigheter i användandet av elevinflytande. Mina teoretiska utgångspunkter är John Deweys teorier om pedagogik och demokrati samt Eva Forsbergs teorier om makt.  Resultatet i studien visar att lärarna inte kan definiera begreppet elvinflytande, alla dras till att förklara hur de praktiskt sett arbetar med det under lektionerna då eleverna får vara med och bestämma i olika moment. Någon tydlig variation av svaren kunde inte utläsas, utan visade på liknande arbetssätt när det gäller arbetet med elevinflytande. Vidare beskriver lärarna motivationen och glädjen som kommer av att låta eleverna få ta eget ansvar, men att elevernas ålder och tidsbrist skapar ett stort problem för att kunna arbeta med elevinflytande.
49

Skolans demokratiuppdrag, det fria ordets rättigheter : En kvalitativ undersökning på en högstadieskola år 7-9

Cederhöjd, Carolin January 2015 (has links)
The pupose of this study is to qualitatively study how teachers at a high school work with the schools demokratic mission under the management by objectives and what the policy document says and how the students can partcipate in different issues. My question fomulations are: What does it say in the governing documents about schools democratic mission and student influence? How do teachers concretely work to implement the values of democracy and student influence? How can the class councils used as part of the school's democratic mission? The theoretical frame of the study is about the school democracy mission and the possibilities and limits.  Futhermore a brief review of the fundamental values of the school are presented, followed by how the democratic process works. I used the qualitative analysis in order to find a lot of information about a small amount. Its strength is to convey a lot of information about a small number of observations and if the material is small in size.  The interviews were formulated to increase the credibility, for the convenience of the reader so they can see which questions are submitted. I chose the class council as an observation site and in previous studies, the choice of the environment was important and a relatively limited context work well, such as classrooms. The teachers in my study agreed that the democratic values must inform all school activities. Teachers must talk to each other and be attuned to treat students equally. But students find it difficult to understand the policy documents, and feel a little insecure of what they mean. Therefore all schools must be based on individual circumstances and needs in cooperation with the related municipality. Democracy is a part of the school's missions, which together with the mission of knowledge contributes to both subject knowledge and a comprehensive set of values.
50

Elevinflytande och demokratifostran ur ett lärarperspektiv : En jämförelse av två bild- och två svensklärares uppfattningar om elevinflytande och demokratifostran i högstadiet samt gymnasiet från ett lärandeperspektiv

Hedlund, Karl-Johan January 2014 (has links)
Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: – Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? – Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? – Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte. I resultatet framgår det att lärarna tolkar elevinflytande med att det kan handla om att individanpassa undervisningen utifrån elevens eget intresse och kunskapsnivå i ämnet. Lärarna har en positiv inställning till elevinflytande och de menar bland annat att lärandet stimuleras genom en ökad delaktighet. Resultatet visar också att lärarna ser en koppling mellan elevinflytande och uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Styrdokumenten i bildämnet kunde upplevas som att de öppnade upp för större möjligheter för ett elevinflytande i jämförelse med ett mer teoretiskt ämne. Samtalet ses som en viktig komponent i samband med elevinflytande och det sociala samspelet upplevs som betydelsefullt för lärandet. Analysen visar att utifrån lärarnas beskrivningar kring elevinflytande och demokratifostran att de i undervisningen möjliggör demokratiska arbetsformer där eleverna kan lära sig demokratiska kompetenser. Utformningen sker genom olika lärandesituationer i form av aktiviteter som består av mellanmänskliga möten elever och lärare sinsemellan. De demokratiska kompetenser som eleverna får med sig är bland annat tolerans, respektera varandra, komma överens, samt ansvar för sig själv och andra.

Page generated in 0.0851 seconds