• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 306
  • 1
  • Tagged with
  • 307
  • 153
  • 130
  • 113
  • 59
  • 50
  • 48
  • 46
  • 43
  • 39
  • 37
  • 32
  • 31
  • 30
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Spelar roll någon roll? : En undersökning om användning av rollspel och dess påverkan i undervisningen.

Lindström, Jens January 2013 (has links)
Arbetet handlar om hur elever uppfattar och påverkas av rollspel som undervisningsmetod för främst samhällskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn på metoden överensstämde med litteratur på området samt vlka faktorer som kunde tänkas ha påverkan på hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes på två gymnasieskolor i en kommun i Västerbotten. Undersökningen skedde med hjälp av två undersökningsmetoder, observation och enkäter. Utöver dessa undersökningsmetoder användes litteratur för att bygga bakgrund till studien. I observationen deltog tre klasser och enkätundersökningen ytterligare en klass, samtliga elevgrupper i studien hade humanistisk-estetisk inriktning på sina gymnasieprogram. För att analysera resultaten användes både kvalitativa och kvantitativa verktyg. Studie visade på att eleverna hade en blandad inställning till metoden, vilken de beskrev med både positiva och negativa egenskaper.
2

Skolors kontakter med omvärlden i tätort och glesbygd : En jämförande fallstudie i samhällsorienterade ämnen

Andersson, Glenn January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att jämföra skolor i glesbygd med skolor i större tätorter avseende skolornas kontakter med omvärlden inom undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Jag har begränsat mig till årskurs 7-9 i kommunala skolor. Undersökningen får betraktas som en fallstudie då jag undersökt sju glesbygdsskolor och sju skolor i större tätorter och då använt mig av en frågeenkät vilken jag skickat ut till undervisande lärare i samhällsorienterande ämnen. Jag ville få svar på om man kan se några skillnader mellan skolor i glesbygd och skolor i större tätorter när det gäller skolornas kontakter med omvärlden samt om kontakterna har ökat minskat eller varit konstanta under den senaste tioårsperioden och vad eventuella förändringar kan bero på. Jag ville även ta reda på om lärarna upplever några hinder och om så är fallet vilka hinder för kontakter. Min teoretiska utgångspunkt har varit tankar och teorier från Freinet men även till viss del Vygotskij samt några av deras efterföljare vilka starkt har betonat hur viktigt det är att skolan samverkar med det omgivande samhället på olika vis i elevernas utbildning. När jag studerade tidigare forskning fann jag att det fanns mycket få forskningsrapporter inom området och att forskarna kommit till olika slutsatser huruvida det är en fördel eller nackdel för en skola om den ligger i en större tätort eller i en glesbygd för att på ett tillfredsställande vis kunna samverka med det omgivande samhället. Min studie har inte visat på några större skillnader mellan glesbygdsskolor och tätortsskolor avseende graden av kontakter. Frekvensen av sådant som besökande föredragshållare och exkursioner/utflykter är något högre bland glesbygdsskolorna men i de flesta fallen är det inte fråga om årligt återkommande inslag utan mer av tillfällig art. Det finns flera skolor i både glesbygd och tätort som inte genomfört något av detta. Avseende studiebesök så har de flesta skolorna genomfört sådana under senare år och här är det i stor utsträckning årligen återkommande sådana. Tätortsskolorna besöker i högre utsträckning museer och teatrar medan glesbygdsskolorna i högre utsträckning besöker industrier. Vanligtvis har eleverna tre eller fyra veckors prao under årskurs 7-9 men det finns avvikelser. En glesbygdsskola har gjort prao frivillig och under förutsättning att föräldrarna står för kostnaderna för exempelvis boende. När det gäller huruvida kontakterna ökat, minskat eller varit konstanta under de senaste tio åren så varierar svaren. Endast en skola (glesbygdsskola) uppger att kontakterna ökat. Nästan samtliga skolor ser tidsbristen som en starkt begränsande faktor för kontakter med omvärlden och en stor andel av skolorna ser ekonomin som ett hinder. Sammanfattningsvis kan sägas att man inte kan finna några större skillnader beroende på om skolan ligger i glesbygd eller i en större tätort.
3

Samhällskunskapsämnet i förändring : En undersökning av samhällskunskapsämnets förändringar i olikaläroplaner i förhållande till ämneskonceptioner.

Rombo, Marcus January 2015 (has links)
Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser
4

Motiverande samhällskunskapsundervisning : En studie av samhällskunskapslärares arbete för elevers motivation till gymnasieexamen.

Svensson, Kristoffer January 2015 (has links)
No description available.
5

Är demokratin i förändring? : En analys av demokratibegreppet i läroböcker i samhällskunskap för åk 4-6

Frisell Landenmark, Lisa, Hansson, Martin January 2014 (has links)
The purpose of this study is to determine whether or not there has been a change in the use of democratic values in textbooks in social science for classes 4-6. The focus lies on democratic values from two different theoretical perspectives, Dahl’s theory of democracy and Habermas deliberative democracy. The method used is a text analysis based on a model made by Lennart Hellspong. The material we’ve analysed consists of four textbooks in social science from different decades, with a range from 1981 until today. The results of the analysis shows that there has been a change, although the results differ slightly depending on which definition of democratic values being used.
6

Samhällskunskap i lärarutbildningen och dess måluppfyllelse

Olsson, Tomas January 2008 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad. Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och hantering av kränkningar och diskriminering.
7

Digitala tidningar i skolan : En studie om elevers förhållningssätt och lärares didaktik

Grönqvist, Johan January 2012 (has links)
Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lärares förhållningssätt till digitala tidningar på internet i en tid då skolor alltmer använder sig av digitala informationsverktyg. En enkätstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med läraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhälleliga och mediesituationen påverkar elevernas förhållningssätt till digitala tidningar på nätet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrån och upplevelser av tidningen på nätet och framförallt spelade tidningens innehåll roll för om eleverna skulle läsa tidningen. I samhällssituationen hade läraren olika didaktiska infallsvinklar för användningen av tidningen i undervisningssituationer där tidningen användes såväl som mål och medel. Den dagsaktuella informationen från den digitala tidningen var en styrka medan språkbruket kunde utgöra ett visst hinder för eleverna.
8

Läroboken i praktiken - en textanalytisk undersökning om hur två läroböcker i samhällskunskap behandlar studieområdet EU

Sönnerstedt, Sofia January 2009 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna. Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen. Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt. Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys
9

Samhället i skolan, skolan i samhället : En studie av en gymnasieskolas demokratiarbete utifrån elevernas upplevelser av verksamheten

Berg, Mikael January 2008 (has links)
Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.
10

Samhällskunskap i lärarutbildningen och dess måluppfyllelse

Olsson, Tomas January 2008 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i</p><p>Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i</p><p>samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av</p><p>fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad.</p><p>Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och</p><p>praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att</p><p>samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och</p><p>riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den</p><p>demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla</p><p>människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen</p><p>och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller</p><p>ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning</p><p>och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och</p><p>hantering av kränkningar och diskriminering.</p>

Page generated in 0.0554 seconds