Läroböcker har i Sverige länge varit en del av den socialiserande institution som skolan varit och fortfarande är. Flertalet forskare (bland andra Tingsten, 1969; Eilard, 2008; Mattlar, 2008) visar hur dessa böcker på olika sätt och med olika innehåll har förmedlat nationella identiteter. Syftet med denna uppsats har varit att upptäcka den nationella identitet som samtida svenska läroböcker i samhällskunskap förmedlar. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys gjorts av texten i böcker i samhällskunskap. Fokus har legat på grundläggande kunskap, sociala relationer samt sociala identiteter som texten förmedlar om Sverige när Sverige beskrivs i relation till andra länder. Resultatet är en mångfacetterad bild där vissa drag varit mer framträdande än andra. Bilden av Sverige förmedlas i böckerna som ett demokratiskt, välutvecklat och rikt land vars relationer med andra länder präglas av såväl samarbete som konkurrens. Den nationella gemenskapen som blir synonym med Sverige i böckerna har en stark ställning och tas för given. Jämfört med andra länder värderas Sverige främst positivt.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som framträder som SO i lärares tal om undervisning som handlar om hållbar utveckling. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer gjorts med ett antal lärare. Lärarna som deltagit i studien arbetar alla inom F-3 klass samt att de bedriver undervisning i SO. Min första forskningsfråga handlar om vad lärarna förknippar med begreppet hållbar utveckling. Flera av lärarna i denna studie associerar direkt till att vi ska ha en värld som håller länge, medan några av lärarna spontant tänkte på sopsortering och återvinning av olika slag. Det som framträder som SO i undervisning kring hållbar utveckling är bland annat, att lärarna arbetar mycket med miljöfrågor utifrån elevernas vardag. Något som alla respondenter i denna studie har gemensamt är att de arbetar mot den ekologiska delen av hållbar utveckling, alltså värna om jordens natur och miljö. Sista forskningsfrågan i denna studie handlar om svårigheter/utmaningar som framträtt via intervjuerna, kopplat till SO-undervisning. En svårighet/utmaning som framträtt är, att få nyanlända elever att förstå både det praktiska och de teoretiska delarna när det handlar om hållbar utveckling. / <p>SO</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ekonomisk demokrati förekommer i aktuella läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet i Sverige. Som metod användes kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet utgjordes av sju läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Resultaten för den kvantitativa analysen visar att förekomsten av ekonomisk demokrati skiljer sig mycket åt beroende på vilken aspekt som undersöks. Den vanligast förekommande aspekten är demokratisering av marknadssystemet. Ett mönster som framkommer i den kvalitativa analysen är att legitimeringar på olika sätt sker i texterna. En slutsats från studien är att läroböckernas framställningar inte främjar ett aktivt demokratiskt medborgarskap hos eleverna.

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet. I praktiken förekommer emellertid mer repetition och mindre progression än vad målen föreskriver i samhällskunskap A.</p>

<p>Lärobokens ställning i samhällskunskap</p><p>en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet</p>

<p>I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska. Undersökningen relateras även till en del av den didaktisk-pedagogiska diskussionen på området som främst representeras av Tomas Englund.</p>

Lärobokens ställning i samhällskunskap en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal. Böckerna skiljs främst åt i synen på statens storlek och individens eget ansvar.