Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare i år fyra och fem ser på arbetsro när de undervisar i ämnet samhällskunskap, ett ämne som förutsättermuntligt deltagande av elever. Datainsamlingen gjordes i form av kvalitativa intervjuer av fyra lärare som undervisar i samhällskunskap i år fyra och fem. Intervjuerna transkriberades och materialet har sedan analyserats i relation till min frågeställning och med ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att vissa lärare ser på arbetsro på ett sätt när de undervisar i samhällskunskap och på ett annat sätt i övriga ämnen. Det visade sig också att kopplingen mellan begreppet arbetsro och tystnadär stark även om de jag har intervjuat uppger att arbetsro inte måste innebära tystnad. Studien är baserad på fyra intervjuer och har inte för avsikt att generalisera resultatet.

Bakgrund: Föreliggande studie grundar sig i tanken om att människan formas av den politiska, sociala och kulturella kontext som hen befinner sig i. På så sätt blir frågan om vad ett medborgarskap är och hur detta i sin tur förankras hos individen, en tämligen intressant fråga. Med skolans styrdokument i allmänhet, och kursplanen för samhällskunskapsämnet i synnerhet, verkar dessa dokument som statens huvudsakliga verktyg när det kommer till att fostra den, i deras ögon, ideala medborgaren. Genom att mäta etablerade medborgarskapsteoretiska ideal mot de mer moderna målorienterade kursplanerna erbjuder studien en nyanserad infallsvinkel som tillåter författarna att närma sig ämnet med ett utforskande och analytiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet är att synliggöra hur statens medborgarskapande direktiv gestaltas i de kunskaper och värden som förmedlas i högstadieskolans kursplaner för samhällskunskap genom att kartlägga de medborgarskapande direktiven utifrån fyra idealtypiska positioner i det medborgarskapsteoretiska fältet. Med empiriska nedslag i Lpo94, Lgr11 och den kommande reviderade versionen av Lgr11 som blir gällande hösten 2021 (Lgr11/21), är syftet även att kartlägga skolans medborgarskapande direktiv i dåtid, nutid och framtid, och på så vis åskådliggöra vilka förändringar som skett sedan de målorienterade läroplanerna introducerades år 1994. Metod: I studien används kvalitativ textanalys för att identifiera, kartlägga och jämföra hur medborgarskapsteoretiska idealtyper gestaltas i de värden och kunskaper som förmedlas i Lpo94's, Lgr11's, och Lgr11/21'skursplaner för högstadieskolans samhällskunskap. Här görs en tolkning av vilka medborgarskapsideal som gestaltas i de värden och kunskaper som identifieras, något som visuellt kartläggs och jämförs genom de navigationskartor sompresenteras för varje kursplan. Resultat: En avgörande upptäckt är att idealtypen deltagande republikanism, med värden och kunskaper som syftar till att motivera eleven till ett aktivt deltagande i den samhälleliga utvecklingen, fundamentalt genomsyrar alla de empiriska material som undersöks. Ytterligare visar studien att moderat postmodernt pluralistiska värden och kunskaper med fokus på ett normkritiskt förhållningssätt i relation till sociala och partikulära förutsättningar, varit ett betydande medborgarskapsideal för alla kursplaner, men som även sett en ökning under årens gång. Slutligen visar studien att kursplanen för Lpo94 kännetecknades av vaga formuleringar som kunde tolkas ur flera olika medborgarskapsteoretiska perspektiv till skillnad från senare kursplaner där mer preciserade formuleringar förtydligat vilka medborgarskapsideal som förmedlas i Lgr11 och kommer att förmedlas i Lgr11/21.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare i de yngre åldrarna didaktiskt resonerar kring användningen av aktuella samhällshändelser i sin undervisning. Det anses som basalt i kursplanen för de samhällsorienterande ämnena på grundskolan att individ och omvärld på ett givande sätt ska relatera till varandra så att den enskildes förståelse av sig själv i omvärlden vidgas (Schüllerqvist & Osbeck 2009). Det kan tänkas bidra till bättre förståelse och förebyggandet av fördomar. Efter att ha intervjuat tre lågstadielärare från olika skolor om hur de använder aktuella samhällshändelser i sin undervisning visar analysen av resultatet att det finns en variation i lärares syn på användningen. Aktuella samhällshändelser beskrivs av lärarna som något pågående, något som berör och intresserar många människor. Av lärarnas beskrivningar upplevs aktuella samhällshändelser som ett verktyg som används pågående, i syfte att förenkla och bättre förklara för elever. Den större delen av arbetet med aktuella samhällshändelser i klassrummet sker spontant, oplanerat och situationsbaserat. De svårare händelserna pratas det inte alls mycket om. I studien påtalade lärarna att det är svårt att prata med eleverna om den här typen av händelser och därför undviker man det. I analys av materialet finner jag likheter i arbetsätten med aktuella samhällshändelser men fördjupningen av innehållet skiljer sig markant. Slutsatsen av studien visade att lärare, i mitt tycke, saknar verktyg och kunskap om hur de ska prata med sina elever om aktuella samhällshändelser i de lägre åldrarna. Arbetssätten skiljer sig i stora drag beroende på skola, och den enskilda lärarens prioriteringar. Spridningen är enligt mig alldeles för stor mellan dessa tre skolor. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att nyfikna barn ligger till grunden för hur och när användningen av aktuella samhällshändelser sker i undervisningen.

Syftet med litteraturstudien är att titta på hur begreppen demokrati och värdegrund diskuteras i förhållande till varandra och var för sig. Studien behandlar även vilken be-tydelse lärarrollen har av tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete. Tolkningarna och lärarrollens betydelse kopplas sedan till grundskolans ämne sam-hällskunskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstu-die genomförts. Det har sökts efter tidigare vetenskaplig forskning. Resultatet visar att begreppet demokrati är komplext och är svårt att definiera. Skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till demokratiska medborgare och därmed är undervisningen avgörande. Elever lär sig ofta om demokrati som kunskapsinnehåll medan forskare påpekar att elever lär sig demokrati genom demokrati.

Syftet med studien är att undersöka vilka medieidéer och mediekunskaper som erbjuds i läroböckernas avsnitt om media från 1990-talet fram till 2010-talet och, beroende på hur medieidéerna och mediekunskaperna erbjuds i läroböckerna, hur en eventuell förändring av samhällskunskapsundervisningens primära mål ser ut i läroböckernas medieavsnitt. De frågeställningar vi ämnar besvara är: Vilka medieidéer erbjuds i läroböckernas medieavsnitt från 1990, 2000 och 2010-talet? Vilka mediekunskaper erbjuds i läroböckernas medieavsnitt från 1990, 2000 och 2010-talet?, Hur ser förändringen av hur mediekunskaperna erbjuds i läroböckernas medieavsnitt ut över tid? Och Hur har samhällskunkapsundervisningens primära mål i läroböckernas medieavsnitt förändrats över tid? Genom att föra samman Giddens medieteorier med Englunds utbildningsfilosofier har vi skapat tre mediekunskaper som vi har valt att kalla: essentialistiska mediekunskaper, progressivistiska mediekunskaper och rekonstruktivistiska mediekunskaper. Metodiskt har vi genomfört en idéanalys där vi använt medieteorierna som raster på läroböckernas medieavsnitt och utifrån resultatet har vi analyserat vilka mediekunskaper som erbjuds. Undersökningen visar att alla medieidéer och mediekunskaper har erbjudits sedan 1990- talet fram till 2010-talet. De essentialistiska mediekunskaperna har haft en mer dominerande ställning i läroböckerna från 1990-talet, medan de rekonstruktivistiska mediekunskaperna har fått en mer dominerande ställning i läroböckerna skrivna på 2000- och 2010-talet. Samtidigt går de progressivistiska mediekunskaperna från att ha en likbördig ställning som de rekonstruktivistiska mediekunskaperna i läroböckerna från 1990-talet till att ha en underordnad ställning gentemot både de essentialistiska och rekonstruktivistiska mediekunskaperna i läroböckerna från 2000- till 2010-talet. Utifrån detta har vi tolkat att läroböckernas medieavsnitt över tid har gått från att vara mer deskriptiva och kunskapsförmedlande, där skolan är underordnad samhällsutvecklingen, till att vara mer kritiskt medborgarförberedande. / <p>2015</p>

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige.

Grupparbeten har under lång tid varit en väl omdebatterad inlärningsform i skolan. Många åsikter står mot varandra för att redogöra för vem som gör vad när eleverna ska arbeta i grupp. Detta bidrar till att grupparbeten ofta framstår som en orättvis arbetsmetod där någon elev får göra mer än de andra gruppmedlemmarna. Vi har utifrån denna problematikundersökt hur grupper interagerar och strukturerar sig i en klassrumsmiljö när elever ska arbeta i grupp med grupparbeten. Studien har utgått från styrdokumenten och ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan och redogör för framförallt elevernas ställningstaganden med inlärningssättet. Syftet med studien var att se hur dessa elever interagerar och strukturerar sig i grupperna för att sedan kunna se vilka fördelar och nackdelar som finns med inlärningsmetoden. Uppsatsen utgår från olika teorier där gruppsolidaritetsteorier spelar en central roll tillsammans med elevers personliga ramfaktorer. Vi har vidare försökt att se hur eleverna interagerar med varandra och vilka roller de anammar i grupperna med en så kallad interaktionsanalys som ansats. I undersökningen har en observationsstudie genomförts på elever som arbetat med olika uppgifter i grupp. De fyllde även i loggböcker efter varje observationstillfälle för att ge en djupare bild. Olika roller bland eleverna observerades och vi kunde se att vissa var mer bestämmande medan andra inte bidrog med något. Både för- och nackdelar kunde ses, exempelvis kände många att de fick chansen att träna på att samarbeta men att det fanns andra som kände en rädsla för att tvingas dra hela gruppen framåt för att arbetet skulle bli gjort. Med andra ord vill vi med denna studie redogöra för hur eleverna faktiskt uppfattar grupparbeten och försöka utläsa vad denna problematik kan grunda sig i utifrån hur grupperna är strukturerade.

There is a gap between the curriculums controlling school subjects content and the way professionals in school accomplish their teaching. Civics as a school subject is vague and unclear. This literature study aims at examine the way Swedish civics teachers see the purpose with their subject and what content is prioritized in their teaching and what research knows about the concept “friutrymme”. The literature study is based on empirically accomplished research and articles. A reading of the empirical material emphasizes both the gap and the vagueness of civics as a school subject. The result of the present literature study shows that there is no concurrence regarding how Swedish civic teachers interpret the subjects aim or content and “friutrymmet” could be the reason to why it is so. / <p>SO</p>