Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin. Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling. Nivåanpassade läromedel och individualisering är det sätt som vanligtvis används när undervisningen ska anpassas efter elevens utveckling i läsförståelse. Studien visar också att det behövs mera fortbildning för lärarna i vad läsning och läsförståelse är. Goda kunskaper om läsprocessen och läsförståelse är en förutsättning för att nå goda resultat i läsundervisningen.

I uppsatsen undersöks hur termer hanteras i tre texter om vattenmiljö och båtliv från olika myndigheter och i vilken utsträckning termerna förklaras i texterna. Vidare undersöks i ett ordförståelsetest hur en grupp testpersoner förstår ett urval av termerna och vad som uppfattas som svårt i texterna. Termerna i texterna har delats in i kategorier utifrån om de förklaras eller inte eller om kontexten är en hjälp för att förstå dem. Ett urval av 15 termer har testats på en mindre grupp testpersoner som dels fick förklara termen, dels ange hur säkra de var på betydelsen. Några personer fick också läsa texterna och markera vad de uppfattade som svårt och sedan berätta om det i en intervju. Resultatet visar stora skillnader mellan texterna både vad gäller vilka termer som används och hur mycket som förklaras. Ordförståelsetestet visar att vissa termer behärskas väl av testpersonerna medan andra är obekanta för dem. Det finns också flera termer som uppfattas som svåra av testpersonerna och som saknar förklaring i texten. Resultatet pekar också på att det kan vara tillräckligt för läsaren att termerna står i en kontext som ger ledtrådar till betydelsen och att det inte nödvändigtvis krävs en uttrycklig förklaring.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna läsa. För att få svar på följande frågeställningar; Vad är läsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna läsa och när upplever elever att de har användning för sin läskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökning. Samtliga elever som ingick i vår kvalitativa studie går i årskurs tre. Eleverna gick i två olika skolor i två skilda kommuner. Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det är bra att kunna läsa. De anser dock att läsning är ordförståelse, kunskap och ord. Ett fåtal elever svarar att det är bra att kunna läsa för framtiden, jobb och för att lära sig saker. På frågan när de läser svarar övervägande av eleverna att de läser mest hemma jämfört med i skolan. Två av 41 elever som ingick i studien svara dock att de läser hela tiden.

Studiens syfte är att undersöka andraspråksundervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning utifrån hur elever upplever att de arbetar med ord i olika ämnen och hur lärare uppfattar att de väver in ordförståelse och ordinlärning i sin undervisning.   Materialet består av två enkäter med både slutna och öppna frågor som 27 andraspråkselever och 20 gymnasielärare har besvarat. Metoden är såväl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att både eleverna och lärarna upplever att samhällskunskap, psykologi och naturkunskap är de ämnen som har svårast ord och där de har störst behov av hjälp.   Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lärarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lärarna ger mer förslag på hur eleverna själva kan lösa ordförståelseproblem genom att använda olika hjälpmedel och fråga kompisar.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.

In this study the aim is to find out what methods teachers in Science, Social Science and Swedish usewhen working with new and complex words in grades 7-9 in a Swedish school. The aim is also tofind out how the teachers reflect on this, and how they work with students with special needs. Threeteachers were observed and interviewed. The results show a variety of methods being used, often theones preferred by the teachers themselves, and methods that these teachers believe are suitable formost students, including those with learning disabilities. There is however a lack of instruction whenit comes to teaching the students how to use contextual and morphological clues to find out themeanings of words. In conclusion, many students, mainly those with special needs would benefitfrom working explicitly with methods and strategies favouring word comprehension and learning.Implementing such methods in schooling and education is therefore an important issue.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige.

För att få en bild av hur elever i årskurs 8 förstår ord som används i biologiundervisningen undersöks ordförståelse av tio ord, både ämnesord och vardagsord. Undersökningen görs skriftligt, dels genom en självskattning av om eleven förstår ordet, dels en förklaring och en mening med ordet som eleven själv formulerar. Orden i undersökningen är anpassning, art, förebygga, konkurrera, kretslopp, nedbrytare, organism, resurs, symbios och variation Bland ämnesorden var de svåraste orden symbios och organism medan flera förklarade orden nedbrytare och kretslopp. Bland vardagsorden gav eleverna den vardagliga betydelsen av till exempel ordet anpassning. Flera elever missuppfattade ordet förebygga och det visar att det kan vara svårt som lärare att förutse vilka ord som är svåra för eleverna, det är inte bara krångliga ämnesord utan även förståelsen för vardagsord kan se olika ut i olika grupper och förändras över tid.

<p>För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Undersökningar har kommit fram till att bland annat elever med svenska som andraspråk har problem i skolan eftersom de inte förstår de ord som används. Jag vill med min undersökning visa att detta inte bara gäller elever med svenska som andraspråk utan många av dagens gymnasieelever med svenska som modersmål. Eleverna förstår inte allmänna svenska ord som de möter i läroböckerna. Lärarna arbetar inte med ordförståelse av allmänna ord eftersom de tror att eleverna förstår dessa. Däremot arbetar lärarna med de ämnesspecifika ord som eleverna möter i undervisningen. Detta får till följd att eleverna får gissa sig till betydelsen av de allmänna orden.</p>

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Undersökningar har kommit fram till att bland annat elever med svenska som andraspråk har problem i skolan eftersom de inte förstår de ord som används. Jag vill med min undersökning visa att detta inte bara gäller elever med svenska som andraspråk utan många av dagens gymnasieelever med svenska som modersmål. Eleverna förstår inte allmänna svenska ord som de möter i läroböckerna. Lärarna arbetar inte med ordförståelse av allmänna ord eftersom de tror att eleverna förstår dessa. Däremot arbetar lärarna med de ämnesspecifika ord som eleverna möter i undervisningen. Detta får till följd att eleverna får gissa sig till betydelsen av de allmänna orden.