I uppsatsen undersöks hur termer hanteras i tre texter om vattenmiljö och båtliv från olika myndigheter och i vilken utsträckning termerna förklaras i texterna. Vidare undersöks i ett ordförståelsetest hur en grupp testpersoner förstår ett urval av termerna och vad som uppfattas som svårt i texterna. Termerna i texterna har delats in i kategorier utifrån om de förklaras eller inte eller om kontexten är en hjälp för att förstå dem. Ett urval av 15 termer har testats på en mindre grupp testpersoner som dels fick förklara termen, dels ange hur säkra de var på betydelsen. Några personer fick också läsa texterna och markera vad de uppfattade som svårt och sedan berätta om det i en intervju. Resultatet visar stora skillnader mellan texterna både vad gäller vilka termer som används och hur mycket som förklaras. Ordförståelsetestet visar att vissa termer behärskas väl av testpersonerna medan andra är obekanta för dem. Det finns också flera termer som uppfattas som svåra av testpersonerna och som saknar förklaring i texten. Resultatet pekar också på att det kan vara tillräckligt för läsaren att termerna står i en kontext som ger ledtrådar till betydelsen och att det inte nödvändigtvis krävs en uttrycklig förklaring.

The purpose of this thesis has been about processing an already existing folder for a tax funded organization which is also the employer for this mission – Expectrum. The reason is that both Expectrum themselves and the recievers of the folder are unhappy with the existing material. The critic that has been directed to Expectrum is that the recievers have trouble understanding what Expectrum is and what they do. Based on qualitative methods such as interviews and text analysis I’ve been able to answer my questions for this thesis. These were ”Are folders from tax funded organizations, such as Expectrum, authority based text?”, ”How do I create a folder based on the authority perspective when it comes to readability, legibility and reading value?” and ”How do I create a folder based on the perspectives of information design and target group when it comes to readability, legibility and reading value?”. Based on my theory and methods I made a suggestion of a prototype that I had tested on the target group in mind. The final result I also chose to design based on the employer’s graphic profile. / Detta examensarbete har gått ut på att bearbeta ett befintligt informationsmaterial för en skattefinansierad verksamhet tillika uppdragsgivare för detta arbete – Expectrum. Detta både på grund av att de själva är missnöjda med materialet och att de tagit emot kritik för det från mottagarna.  Kritiken har varit att det är svårt att förstå vilka Expectrum är och vad de gör. Utifrån kvalitativa metoder så som intervjuer och textanalys, samt litteratursökning har jag kunnat besvara mina frågeställningar. Dessa var ”Är informationsmaterial från skattefinansierade projekt, så som Expectrum, myndighetstext?”, ”Hur skapar jag ett nytt informationsmaterial utifrån ett myndighetsperspektiv gällande läsbarhet, läslighet och läsvärde?” och ”Hur skapar jag ett nytt informationsmaterial utifrån ett informationsdesign- och målgruppsperspektiv gällande läsbarhet, läslighet och läsvärde?”. Utifrån teori och metod arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som jag lät utprova på den tänkta målgruppen. Den slutliga gestaltningen valde jag även att formge utifrån uppdragsgivarens grafiska profil.

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken. Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller.

Detta är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktning Textdesign, på Mälardalens högskola. Studiens syfte är att undersöka hur en myndighets informationsmaterial till nyanlända asylsökande kan göras lättillgängligt och utformas så att läsvärdet kan ökas. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag som möter målgruppens behov. Metoden bestod av att göra en läsbarhetsanalys på det befintliga materialet, samt genomföra nio kvalitativa intervjuer. De som intervjuades var två personer från Migrationsverket, sex asylsökande samt en tolk. Studiens resultat visade att det befintliga materialet inte var målgruppsanpassat. Det hade flera olika avsändare, vilket innebar att materialet riktades till olika målgrupper samt att innehållet var olika utformat. Viss information stämde inte och viss information var irrelevant. Språkbruket var på sina ställen komplicerat. Detta gör informationsmaterialet svårtillgängligare för målgruppen. På grund av detta togs ett gestaltningsförslag fram baserat på interkulturell kommunikation, principer för klarspråk och tydlig grafisk utformning.

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland. Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget. Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen. Detta ger slutsatsen att det behövs ett utökat klarspråksarbete på Åland.

Den här studien undersöker de grafiska och språkliga skillnader som uppstått när Svenska myn-digheter skriver om sin samhällsinformation till lättläst. Den analyserade texten är från Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, texten Om krisen eller kriget kommer. Texten och dess lättlästa version har analyserats utifrån kvalitativa textanalytiska metoder baserade på Hellspong (2001), Falk (2003) och Rahm & Ohlsson (2009), för att se om texterna följer de statliga riktlinjerna från Språkrådet och andra myndigheter för lättläst text och läsbarhet. Undersökningen visade att den lättlästa versionen följde de flesta av rekommendationerna för omskrivning. Den grafiska formgivningen är i stort sett likadan i de båda broschyrerna. Båda textversionerna följde Språkrådets rekommendationer för hur man skriver klarspråk.

Uppsatsens syfte är att visa och jämföra vilka relationer Försäkringskassan och Skatteverket skapar till medborgarna genom två faktablad, och om det är möjligt att urskilja maktförhållanden. Dessutom undersöks vilken betydelse kontexten och myndigheternas roll i medborgarnas liv har för texternas utformning. Uppsatsens teori och metod är kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att båda myndigheterna tenderar att upprätthålla ett maktförhållande och en asymmetrisk relation, men att Skatteverket visar tendenser av en mer distanserad relation till medborgaren jämfört med Försäkringskassan. Möjligtvis kan detta förklaras av den bakomliggande kontexten och den roll respektive myndighet har i medborgarens liv. Nyckelord: relationer, maktförhållanden, myndighetstext, försäkringskassan, skatteverket

I detta examensarbete undersöker jag hur Luleå kommun framställs på kommunens webbsida. Under min praktik på Luleå kommun våren 2017 fick jag en chans att se kommunens arbete på nära håll och även diskutera kommunens viktigaste kommunikationsfrågor med anställda, och det är utifrån dessa erfarenheter jag har valt inriktningen för denna undersökning. Materialet består av 6 webbtexter som har publicerats på kommunens hemsida under fliken 10 000 nya Luleåbor. Materialet valdes efter en närläsning av kommunens varumärkesplattform med syfte att identifiera hur kommunen själva uttrycker att de vill uppfattas. För att analysera webbtexterna har jag använt en systemisk-funktionell metod där jag har tittat närmare på hur ideationella betydelser som rör kommunen uttrycks i texterna. Syftet är att undersöka om kommunen framställs som en aktiv eller passiv deltagare och som en kommun som, i enlighet med ett utvalt påstående ur varumärkesplattformen framställs som en kommun som “bidrar till en hållbar tillväxt”.   Resultatet visar att kommunen visserligen framställs i en aktiv roll när kommunen förekommer i texter, men att vissa faktorer samtidigt påverkar bilden av kommunen som en kommun som aktivt bidrar till en hållbar tillväxt. Vissa av de lexikogrammatiska valen i texterna verkar istället göra arbetet med tillväxten och kommunens roll i det otydlig. Passiva processer används exempelvis i större utsträckning för att informera om byggandet av bostäder i kommunen än processer i aktiv form med en tydlig agent. Att förstå kommunens roll i tillväxtarbetet ställer därmed vissa krav på förkunskaper hos läsaren.

I denna uppsats undersöks hur fyra statliga universitet presenterar grundläggande information om sig själva via sina webbplatser. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka vilka språkliga medel – och i förekommande fall visuella medel – som de utvalda lärosätena väljer att använda för att uttrycka sin identitet i texterna. Analysmaterialet består av fyra texter skrivna av Uppsala universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet. Dels analyseras texterna var för sig, dels görs en komparativ analys av texterna skrivna av kategorierna äldre och yngre universitet. Frågeställningarna analyseras med kritisk diskursanalys som ramverk kompletterat med en praktisk metod för brukstextanalys. Dessutom undersöks vissa av texternas multimodala aspekter. Resultatet visar att även om materialet består av myndighetstexter befinner sig texterna i gränslandet mellan reklam och myndighetsinformation. Texterna lånar ord och uttryck från den kommersiella sfären. Dessutom syftar texterna, vissa mer än andra, till att skapa en identitetsbaserad relation med mottagaren som påminner om den mellan producent och konsument. Särskilt de äldre universiteten har tagit ett större steg in i den marknadsanpassade diskursen, framförallt genom att personifiera och intimisera relationen mellan lärosätet och textens möjliga mottagare. De yngre universiteten positionerar sig än så länge på ett större avstånd från mottagaren och håller fast vid en mer traditionell stil där saklighet och viss distans är viktiga parametrar.

No description available.