Syftet med uppsatsen är att undersöka perspektivet och relationerna mellan myndigheten och läsaren i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr Välkommen till Arbetsförmedlingen. Med kritisk diskursanalys som ram görs en brukstextanalys enligt den analysmodell Hellspong och Ledin presenterar i Vägar genom texten (1997). Dels belyser undersökningen textens sociala sammanhang, kontexten, dels analyseras texten som text (språkbruket eller den kommunikativa händelsen). Resultatet visar att broschyren har ett läsarperspektiv anpassat till en bred mottagargrupp. Detta märks exempelvis genom ett genomarbetat du-tilltal, enkel meningsbyggnad, många aktiva verb, ett relevant innehåll för målgruppen och många konkreta ord. Perspektivet är dock inte konsekvent. I delar av broschyren dominerar myndighetens perspektiv. Ett exempel på det är att broschyren innehåller flera myndighetsspecifika fackord. Avsändarperspektivet märks särskilt när känsligt innehåll beskrivs. Även i dispositionen lyser ibland avsändarens perspektiv igenom, till exempel när strukturen inte är naturlig för läsaren utan utgår från myndighetens processer. Texten innehåller också en del underförstådd information. På ytan uppvisar broschyren en mestadels familjär och positiv du- och vi-relation mellan myndighet och läsare, men när ämnet blir känsligt eller svårt, till exempel när det handlar om arbetsmarknadspolitiska program, håller myndigheten distans till läsaren. Det direkta tilltalet byts då ut mot ”man” och verben passiveras så att den asymmetriska relationen mellan myndighet och läsare kommer fram i texten.

Uppsatsens syfte är att, genom textanalys, undersöka en broschyr från Socialtjänsten i Umeå kommun för att se om den följer Umeå kommuns riktlinjer för klarspråk. Metoden är en läsbarhetsanalys, där Umeå kommuns kommunikationshandbok styr vad som undersöks. Resultatet pekar på att broschyren uppfyller vissa av handbokens riktlinjer för klarspråk, som de olika riktlinjerna för skrivregler: svenska ordformer istället för engelska, moderna och enkla ord istället för äldre formella och undvikande av skrytfenor och modeord. Broschyren lyckas också förklara de termer som finns med. Andra riktlinjer från handboken lyckas broschyren inte uppfylla i samma utsträckning. Detta gäller bland annat användandet av passiva verb istället för aktiva, användandet av förkortningar samt skrivandet av informativa rubriker. Andra problematiska bitar är att det inte finns ett synligt syfte med broschyren och att det därmed också är svårt att se om det viktigaste står först i broschyren, enligt rekommendationen i kommunikationshandboken. Slutsatsen är att broschyren inte följer kommunikationshandboken helt, men att den är på god väg.

No description available.

The purpose of this thesis has been about processing an already existing folder for a tax funded organization which is also the employer for this mission – Expectrum. The reason is that both Expectrum themselves and the recievers of the folder are unhappy with the existing material. The critic that has been directed to Expectrum is that the recievers have trouble understanding what Expectrum is and what they do. Based on qualitative methods such as interviews and text analysis I’ve been able to answer my questions for this thesis. These were ”Are folders from tax funded organizations, such as Expectrum, authority based text?”, ”How do I create a folder based on the authority perspective when it comes to readability, legibility and reading value?” and ”How do I create a folder based on the perspectives of information design and target group when it comes to readability, legibility and reading value?”. Based on my theory and methods I made a suggestion of a prototype that I had tested on the target group in mind. The final result I also chose to design based on the employer’s graphic profile. / Detta examensarbete har gått ut på att bearbeta ett befintligt informationsmaterial för en skattefinansierad verksamhet tillika uppdragsgivare för detta arbete – Expectrum. Detta både på grund av att de själva är missnöjda med materialet och att de tagit emot kritik för det från mottagarna.  Kritiken har varit att det är svårt att förstå vilka Expectrum är och vad de gör. Utifrån kvalitativa metoder så som intervjuer och textanalys, samt litteratursökning har jag kunnat besvara mina frågeställningar. Dessa var ”Är informationsmaterial från skattefinansierade projekt, så som Expectrum, myndighetstext?”, ”Hur skapar jag ett nytt informationsmaterial utifrån ett myndighetsperspektiv gällande läsbarhet, läslighet och läsvärde?” och ”Hur skapar jag ett nytt informationsmaterial utifrån ett informationsdesign- och målgruppsperspektiv gällande läsbarhet, läslighet och läsvärde?”. Utifrån teori och metod arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som jag lät utprova på den tänkta målgruppen. Den slutliga gestaltningen valde jag även att formge utifrån uppdragsgivarens grafiska profil.

The purpose of this thesis was to ease the implement of an upcoming intranet for a target group who had used the previous system to an unwanted low extent. After qualitative and quantitative studies I found that the users of the current intranet thought it was hard to navigate and did not understand neither the relevance of it in their own work nor knew which information it contained. Since I did not have access to the new system by the time of the making of this thesis I concentrated on rectifying possible problems with the new system regarding the relevance and the contained information. With basis in a number of theories I produced an information brochure, whose object was to inform about the content and to convince the target group of the relevance and utility of the new intranet. / Syftet med detta examensarbete var att underlätta införandet av ett kommande intranät hos en målgrupp som använt det tidigare systemet i oönskat låg utsträckning. Efter kvalitativa och kvantitativa studier fann jag att användarna av det aktuella intranätet upplevde det som svårnavigerat samt varken förstod relevansen av det i sitt arbete eller visste vilken information det innehöll. Då jag inte hade tillgång till det nya systemet vid tidpunkten för arbetet koncentrerade jag mig på att avhjälpa eventuella problem liknande de två sistnämnda för det nya systemet. Med utgångspunkt i ett antal teorier arbetade jag fram en informationsbroschyr, vars syfte var att informera om innehållet i det nya intranätet samt övertyga målgruppen om relevansen och nyttan med det samma.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker.     Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner. / More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.

Syftet med undersökningen är att granska patientkallelser till operationer för att se var kommunikationen eventuellt brister samt sammanställa en funktionell mall som ska kunna användas till de opererande verksamheterna inom Västmanlands sjukhus. Efter att ha fått ta del av autentiska kallelser och kallelsemallar granskas texternas innehåll, språk samt layout. Studien bygger på metodtriangulering genom dokumentanalys och analys av mötessamtal. Resultatet visar att kallelserna skiljer sig åt på flera olika plan. En del kallelser saknar nödvändig information som patienter behöver veta. Brister syns också i avsaknaden av rubriker samt texternas koncentration där sammansättningar är vanliga. Utifrån granskningen har en ny gemensam förslagsmall för patientkallelser till operation tagits fram som förhoppningsvis kommer förbättra kommunikationen till patienterna genom att använda ett tydligt, klart och begripligt språk.

Sammandrag Uppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering. Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten. Även här uppvisar de analyserade texterna stora inbördes skillnader. Slutsatsen blir således att Växjö kommunstyrelses fördragningslistor inte uppfyller Språklagens § 11 inom kategorin enkelt språk på alla av de punkter som analyserats i studien, utan resultatet varierar beroende vilken förvaltning som ärendet har hämtats från. Materialet från denna studie visar att föredragningslistornas språk skiljer sig beroende på ärende. Nyckelord: Kommunstyrelse, Växjö kommun, Språklagen, registeranalys, klarspråk

Uppsatsens syfte är att studera och jämföra två myndighetstexters klarspråksanpassning. De tvåtexterna är broschyrer från två välkända svenska myndigheter, Arbetsförmedlingen ochFörsäkringskassan. Arbetsförmedlingens språkkonsult påstår att Försäkringskassan är bättre på attklarspråksanpassa sina texter och uppsatsen ämnar att svara på om påståendet stämmer för deundersökta texterna. I undersökningen används Språkrådets klarspråksprinciper som är utformadeför att göra myndighetsspråket mer lättbegripligt. Resultatet visar att båda texterna uppfyller likamånga principer, men att de brister på olika punkter.

Abstract This study investigates how recipients' understanding and perception of a technical language text is affected by the application of principles and theories connected to plain language, metatext and paratext. My theory is that increased accessibility can be created through use of the above and that we can improve legibility, readability and probably also reading value. The study is done within a phenomenological perspective. The strength of phenomenological research is the ability to account for complex phenomena and dig a little deeper into them, but it lacks the scientific rigor and generalizes results (Denscombe 2018, pp. 197–198). My partly subjective perspective is accessibility linked to democracy and I assume the intention of the legislator and the sender to want to engage their citizens and users. The study was conducted through interview with an expert at the Swedish Agency for Digital Administration, interviews with users, surveys and user tests of a template and two different texts in the form of accessibility reports. The template is the template provided by the digital administration authority in Sweden on its website. Text 1 is a accessibility report based on the above template, a template the Swedish Agency for Digital Administration offers public businesses and organizations. Draft 1 is designed by me using principles in plain language linked to understanding with the focus on metatext, the addressing of users with you pronoun and paratext in the form of headings. 8 people of varying ages, educational background and reading ability have participated in the study. The results of the study show that metatext, using personal pronouns like “you” and clear headings support readers' understanding of text and their sense that the text concerns them. The survey also shows that hyperlinks probably is an underutilized resource in technical language texts to increase understanding and navigating the content. The survey also shows that short effective texts are preferable regardless of the degree of difficulty of the text. The survey also indicated that the reader's self-confidence in reading is probably related to the incentive to use information in a text or a website, which is worrying from a 2 democratic perspective. The importance of refining the purpose of a text also becomes clear in this study as well as understanding the context of the recipient. Based on these findings and conclusions, I have designed Artefakt 1, an accessibility report for Mälarenergi AB. The research data of the study is small but supports previous research that a recipient perspective in the form of personal pronouns, metatext and logical paragraph headings as well as line spacing, support the recipients' understanding of a text in a positive direction. The use of plain language principles in the design of technical language texts is thus still relevant, but there is a lack of research on how their use affects the recipients' commitment to also use the information in the text. Understanding that you are affected as a recipient and that the text addresses you is not the same as getting involved and using the information in the text. Moving texts from understood to used is a future research challenge for designers creating accessibility reports. Sammanfattning Denna studie har undersökt hur mottagares förståelse och uppfattning av en fackspråklig text påverkas vid applicering av principer och teorier kopplade till klarspråk metatext och paratext. Min hypotes är att ökad tillgänglighet i texterna kan skapas genom användning av ovanstående och att vi därigenom förbättrar läslighet, läsbarhet och sannolikt även läsvärde. Undersökningen har ett fenomenologiskt perspektiv. Styrkan i fenomenologisk forskning är möjligheten att redogöra för komplicerade företeelser och gräva lite djupare i dessa men den saknar den vetenskapliga strängheten och generaliserar resultat (Denscombe 2018, s. 197–198). Mitt delvis subjektiva perspektiv är tillgänglighet kopplat till demokrati och jag förutsätter lagstiftaren och avsändarens intention att vilja engagera sina medborgare/användare. Studien har skett genom intervju av expert vid Myndigheten för digital förvaltning, intervjuer av användare, undersökningar och utprovningar av en mall och två olika texter i form av tillgänglighetsredogörelser. Mallen är den mall myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller på sin webbsida. Text 1 är en verklig redogörelse baserad på ovanstående mall som myndigheten erbjuder offentliga aktörer, medan 3 utkast 1 är designad av mig med hjälp av principer inom klarspråk kopplat till förståelse med huvudfokus på metatext, tilltal och paratext i form av rubriker. 8 personer i varierande ålder, utbildningsbakgrund och läsförmåga har deltagit i studien. Studiens resultat visar att metatext, du-tilltal och tydlig rubricering stödjer läsares förståelse av text och deras känsla av att texten på något sätt berör dem. Undersökningen visar också att hyperlänkar kan vara en underutnyttjad resurs i digitala fackspråkliga myndighetstexter för att öka både förståelse och kunskap om innehållet. Undersökningen visar också att korta effektiva texter är att föredra oavsett textens svårighetsgrad. Undersökningen indikerade också att läsarens självförtroende i läsning sannolikt står i relation till incitamentet att använda sin möjlighet att påverka text eller webbsida vilket är bekymmersamt ur ett demokratiskt perspektiv. Vikten av att renodla en texts syfte blir också tydligt i denna undersökning liksom att förstå mottagarens kontext. Baserat på dessa fynd och slutsatser har jag designat Artefakt 1, en tillgänglighetsredogörelse för Mälarenergi AB. Undersökningens underlag är litet men stödjer tidigare forskning om att ett mottagarperspektiv i form av du-tilltal, metatext och olika styckesrubriker liksom radluft påverkar mottagarnas förståelse av en text i positiv riktning. Att använda klarspråksprinciperna i utformning av fackspråklig text är alltså fortfarande relevant men det saknas forskning kring hur användning av dessa påverkar mottagarnas engagemang i att också använda sig av informationen i texten. Att förstå att man berörs som mottagare och har ett behov som texten tar upp är inte samma sak som att i praktiken engagera sig. Att gå från en förstådd text till praktiskt engagemang däri ligger en framtida forskningsutmaning för de som designar fackspråkliga myndighetstexter som tillgänglighetsredogörelser.