No description available.

Växjö kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen.  Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen.  I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain. För att skapa en problembild utfördes semi-strukturerade intervjuer samt mejlintervjuer.  Rapporten avslutas med att behandla olika förbättringsmöjligheter för att lösa aktörernas upplevda problemen genom analys av litteraturstudier samt empirisk insamlat underlag. De förbättringsmöjligheter som analyserats är RFID, olika metoder inom ruttplanering samt nyckeltal för uppföljning.

This essay investigates employee buyouts and does so from a number of different perspectives. Employee buyout is a term that describes a way of ending an employment through an agreement where the employee gets a sum of money in exchange of leaving their employment. Technically it is neither a resignation, since the employee gives up the employment in exchange of money, nor a dismissal since the employer does not have legal grounds for dismissing the employee. Employee buyout is not an illegal way to end an employment, as long as it is the result of a mutual agreement between the employer and the employee. In this essay I investigate and analyze employee buyouts in relation to 7 § in the Swedish employment protection act, and also Swedish employment protection in relation to regulations from EU regarding employment protection. Furthermore, I investigate buyouts of employees in the organization of Växjö Municipality, from a gender equality perspective. In this study of Växjö municipality differences shows regarding male and female employees and number of buyouts. In my analysis I try to explain these differences using gender theory and sociolinguistic theory.

Sammandrag Uppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering. Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten. Även här uppvisar de analyserade texterna stora inbördes skillnader. Slutsatsen blir således att Växjö kommunstyrelses fördragningslistor inte uppfyller Språklagens § 11 inom kategorin enkelt språk på alla av de punkter som analyserats i studien, utan resultatet varierar beroende vilken förvaltning som ärendet har hämtats från. Materialet från denna studie visar att föredragningslistornas språk skiljer sig beroende på ärende. Nyckelord: Kommunstyrelse, Växjö kommun, Språklagen, registeranalys, klarspråk

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. </p><p>Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.

No description available.

No description available.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality’s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis. Political theory regarding Liberalism, Utilitarianism, Ecology, Freedom and Exorcise of Power are all part of the theoretical framework.  After concluded study it is possible to say that the two plenipotentiary powers operate under different ideological assumptions and an understanding between them will be a difficult task, but none the less an important one for the possibility of future long-term environmental policies, both in the municipality of Växjö and the county of Sweden as a whole.

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av Växjö kommuns ställda energikrav på bostadsområdet Östra Lugnet i Växjö. Dessutom studeras hur väl Växjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav på specifik energianvändning efterlevs. Växjö kommuns krav ställs på både företag och privatpersoner där kravet innefattar anslutning till Växjös fjärrvärmenät. Kommunen ställer också krav på företag gällande specifik energianvändning.   Denna studie uppvisar skillnader, både mellan företag och privatpersoner men även mellan företags olika kvarter, i hur väl ställda energikrav efterlevs. Där lyckas företagen sämst, trots att de haft strängare krav.   Studien visar också att fjärrvärme bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp, vilket stöder Växjö kommuns kravställande på fjärrvärmeanslutning.