Miljöpåverkan ur koldioxidutsläppsperspektiv från materialutvinning och framställning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jämföra projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 med hänsyn till hur mycket koldioxid som släpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framställning samt koldioxidutsläppen som sker på grund av projektens materialspill. Maskinisten är ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 består av två flerbostadshus som är byggda med ett prefabsystem. Målet som vill uppnås med föreliggande studie är att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hänsyn till koldioxidutsläpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information från tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA. Information om de två projekten togs genom personlig kommunikation med två personer som var ansvariga för respektive projekt. Mängden koldioxidutsläpp för varje byggmaterial uppskattades med hjälp av dataprogrammet SimaPro 7 och databasen Ecoinvent. Genom att beräkna den totala mängden av varje byggmaterial uppskattades det totala utsläppet som sker för en lägenhet i vart och ett av projekten. Därefter jämfördes resultaten. Det är 150 % mer koldioxidutsläpp för byggmaterialen som användes i (Maskinisten) än de som användes i (Etapp 2). Materialen som användes i Maskinisten släpper ut mer koldioxid vid materialutvinning och framställning. Skillnaden blir ännu större om materialspillet blir större vid byggnationen av det platsgjutna huset. Jämförelsen mellan de två projekten kan generellt sett vara en jämförelse mellan ett platsgjutet betonghus och ett prefabricerat trähus. Det är viktigt at tänka på mängden materialspill när hänsyn tas till miljö samt att försöka minimera resursanvändningen. Studien visar att det är bättre att bygga prefabricerade trähus än att bygga platsgjutna betonghus. Studiens utgångspunkter var koldioxidutsläpp som sker under utvinningen och produktionen av byggnadsmaterialen samt spillmängden vid de olika byggsystemen. Av den information som har samlats under utförandet av föreliggande studie så är det även bättre ur resursanvändningsperspektiv att bygga trähus istället för betonghus men det är flera olika aspekter som hänsyn måste tas till, speciellt att det är bruksskedet som har största miljöpåverkan för en byggnad. I denna rapport studerades inte bruksskedet och därför är resultatet som framställts taget ur koldioxidutsläppen för byggnadsmaterial under produktionsskedet. / Environmental impact of carbon emission from material extraction and production has been a key word in this study. The purpose of this study was to compare the projects Maskinisten and Gävle Strand Etapp 2 with respect to the amount of carbon dioxide emitted during the construction material extraction and production as well as carbon emissions that occur as a result of project material waste. Maskinisten is a site-casted apartment building while Etapp 2 is an apartment building that is built with a prefabricated wood frame construction system. The goal of the present study is to illustrate that the choice of building systems should take into account carbon emissions. The study was conducted by searching information in books, information from previous studies and reports through databases such as ScienceDirect and digital scientific archive DiVA. Information from the two projects was gathered through personal communication with two persons who were responsible for the project. The amount of carbon emission for each building material was estimated by using the computer program SimaPro 7 and database Ecoinvent. By calculating the total amount of each building material that was used in an apartment (the functional unit), the total discharge of carbon emissions that occurs for each apartment was calculated. Then the results were compared with each other. Emissions from construction materials used in Maskinisten are 150% higher than from materials used in Etapp 2. The materials used in Maskinisten release more carbon dioxide during material extraction and production. The difference becomes larger if the waste of material becomes larger in the construction of the site-cast housing. The comparison between the two projects can be generalized to be a comparison between a cast in place concrete building and prefabricated wood frame houses. It is important to keep in mind the amount of material waste and to try to minimize the use of resources. The study shows that it is better to build prefabricated wood frame houses than to cast a concrete building at site. The study focuses on carbon emissions that occur during extraction and production of building materials and waste quantity at both building systems. A result of this study is that it is better from a resource use perspective to build wood frame houses instead of concrete buildings, but there are several different aspects that must be taken into consideration, specially that the user phase of the life cycle of the building causes the greatest environmental impact. Usage phase has not studied in this report therefore the result obtained is taken from carbon emissions for building materials during the production phase.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier. Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband. Slutsatsen utifrån detta är att Sverige precis har passerat brytpunkten och att man, åtminstone i nuläget, har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp.

Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut? Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel? Vilka individuella faktorer påverkar denna relation? Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel. Den visar också att oro för specifika miljöproblem är en starkare faktor för miljövänlighet än allmän oro för miljön. Kön har också visat sig ha effekt, där män generellt har en något högre användning av energi och högre koldioxidemission. Utbildning, till sist, är komplicerat att placera in i relationen. Dock visar merparten av tillgängliga studier att variabeln ger effekt på köpet av ekologiska livsmedel. Materialet som används samlades in i Stockholmsregionen under 1999, vilket innebär att attityderna och beteendena med all sannolikhet inte ser likadana ut idag. Genom regressionsanalys undersöktes effekten av ovan nämnda variabler. Precis som den tidigare forskningen visat gav ekonomiska faktorer absolut starkast effekt, och inkomst förklarade störst andel varians. Utbildning gav en viss effekt, ju högre utbildning, desto större påverkan genom både emissioner och energianvändning. Effekten av köp av ekologiska livsmedel och kön kan inte sägas ha någon slags effekt på sambandet. De resultat som denna undersökning finner ställer frågan om det faktiskt var så att ekologiska livsmedel under 1999 inte sågs som ett miljövänligt beteende överhuvudtaget. I så fall kan det snarare ses som en effekt av det västerländska konsumtionssamhället där människor konsumerar endast för sig själva.

Each year, the coffee machines at Ericsson in Kista produce around 100 tons of ground coffee waste. The companies Coor Service Management, Löfbergs Lila and Selecta are all responsible for different stages in the logistical chain in delivering coffee and, together with Ericsson, they want to increase their environmental benefit. The plan is to produce biogas through anaerobic digestion instead of incinerating the coffee waste in a heating plant. The results are to be presented as different business cases in which different biogas plants are compared with the reference case (heating plant), comparing costs and environmental impacts. There are two major environmental benefits from producing biogas; reduced carbon dioxide emissions from when fossile fule is replaced by carbon neutral biogas, and reduced emissions from returning digestate from the bio reactor to farmland instead of using industrial fertelizer. In order to determine the biogas potential in coffee waste, a couple of properties had to be determined in a laboratory. Properties such as the dry substance content, heating value, moisture content and ash content. The results show that 100 tons coffee waste could produce around 16 500 Nm3 biogas which would contain 163 MWh. The biogas reactor and upgrade plant both need energy gas to function and uses around 14 MWh of the produced gas. In the end, the resulting upgraded biogas contains 149 MWh energy. Such an amount of gas can replace 15,1 m3 of diesel and thus reduce carbon dioxide emissions by 39,4 ton. The emissions from running the reactor and upgrade plant, combined with methane leakage amounts to 4,8 ton carbon dioxide. All of the biogas plants that were examined returns digestate and nutrients to farmlands which reduces the need for industrial fertelizer. The production of fertelizer uses alot of energy, and by returning digestate a reduction of 58 GJ energy and 3 ton CO2 can be achieved. This is not the case with the heat plant which instead has to place some of its produced ashes in landfills. If the exergy content in the biogas is compared to that of the heat it shows that there is a point to making gas instead of incinerating the waste. The biogas has about 50 % higher exergy content than the heat has and therefore it is possible to utilize the substrate more efficiently. Transporting coffee waste from Ericsson to different biogas plants will result in increased carbon dioxide emissions. The three plants investigated in this thesis are Henriksdals sewage treatment plant, the Himmerfjärd plant and Uppsala biogas plant. For each plant, drivning distance, pre treatment requirements of the coffee waste, and related costs were determined. Using methods from the Network for transportation and enviroment, the emissions for each case were calculated. The results show that the Henriksdal case will increase carbon dioxide emissions by two tons per year, and the other cases will increase emissions by four tons. The result from combining laboratory work, simulations and calculations show that the case where Henriksdal recives the coffee waste will reduce carbon dioxide emissions by 15,1 ton at a cost of 72 000 kr per year. The case with the Himmerfjärd plant will reduce emissions by 13,8 ton at a cost of 74 000 kr per year. The final case with Uppsala biogas plant will reduce emissions by 13,7 ton at the cost of 107 000 kr per year. And thus there are environmental benefits from producing biogas from the coffee waste, but they do come at a cost.

Byggsektorn är den största bidragande faktorn till växthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong är det material som bidrar till mest utsläpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje år som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen. Vid tillverkning av betong är det produktion av cement som bidrar till stora utsläpp av koldioxid (Frid et al. 2013). Betong kommer under och efter sin livslängd att gå igenom en karbonatiseringsprocess (Lagerblad 2005, Frid et al. 2013). Koldioxid från atmosfären kommer att reagera och tas upp av betongen (Lagerblad 2005, Frid et al. 2013) Upptagning av koldioxid kan beräknas med hjälp av en beräkningsmodell som tagits fram av Lunds tekniska högskola (Frid et al. 2013). Beräkningsmodellen har kalibrerats i studien utifrån mätresultatet på sliprarna. Rapporten syftar till att utreda storleken av koldioxidupptagningen och karbonatiseringsdjupet i en betongsliper. Målet är att reducera användning av cement vid tillverkning av sliprar.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD. Tar man hänsyn till den tidigare forskningen på ämnet så skapas inte den inverterade U-formade relationen av sig själv. Förhållandet beror snarare på bakomliggande faktorer som miljöregler och resurser lagda på forskning och utveckling av renare tillverkningsprocesser.

I Sverige ansvarar byggsektorn för en stor del av koldioxidutsläppen som bidrar till negativ klimatpåverkan. Höga koldioxidutsläpp ger behov till energieffektivisering inom byggprocesser. En rekommendation är att med hjälp av energieffektiv etablering i byggverksamhet kunna minska energiförbrukningen hos byggbodar och belysning som står för 70% av energiförbrukningen på en byggarbetsplats. Om FN:s 2-gradersmål skall uppnås måste utsläppen reduceras inom de närmsta åren. Rapportens syfte är att undersöka möjligheten att minska energiförbrukningen på byggarbetsplatser med hjälp av energieffektiv etablering för att nå FN:s 2-gradersmål . I studien granskas miljöcertifieringar som hjälpmedel för att reglera etableringens energiförbrukning. Metoder som tillämpades under arbetsgången var litteraturstudie, intervjuer med deltagare från Veidekke, Cramo och Stavdal samt en enkätundersökning inom Veidekkes verksamhet. Resultat visar att Veidekke har goda förutsättningar att förbättra sin etablering med avseende på energieffektivitet och bidra till minskat koldioxidutsläpp. Genom applicering av energieffektiv etablering inom byggverksamheten kan Veidekke uppnå 25% av sitt interna 2-gradersmål. BREEAM-SE kan tillämpas som hjälpmedel för att reglera arbetsplatsens energiförbrukning. Rekommendationer till Veidekke föreslås bestå av att skapa underlag och centrala riktlinjer för energieffektiv etablering som arbetsgrupper kan ta del av vid planering och utförande av tillfälliga arbetsplatser. Ökad medvetenhet hos företagets medarbetare bör ske genom utbildning, målsättning samt upprättande av projektanpassade energiplaner.

Denna studie har syftat till att undersöka om ekonomisk tillväxt kan sägas leda till minskade koldioxidutsläpp och därmed vara en lösning på miljöproblematiken. Genom att jämföra produktionsbaserade och konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp ger studien en uppfattning om ekonomisk tillväxt leder till minskade utsläpp eller endast en omställning i ekonomin. Studiens resultat har estimerats med en fixed effects-modell och baserats på utsläpps-och inkomstdata för 105 länder under åren 1990 till 2016. Undersökningen har visat att ekonomisk tillväxt kan leda till minskade produktionsbaserade koldioxidutsläpp men att ett liknande samband för konsumtionsbaserade utsläpp inte kan konstateras. Resultaten implicerar att minskade produktionsbaserade utsläpp reflekterar en omställning i ekonomin, snarare än minskade totala utsläpp. Utifrån resultaten dras slutsatsen att ekonomisk tillväxt inte kan sägas leda till minskade totala koldioxidutsläpp.

<p>Sapa Heat Transfer is a company that produces aluminum heat-exchanger strips for the automotive industry. Sapa Heat Transfer wish to chart their emissions of carbon dioxide in order to meet future demands on carbon dioxide reporting. They also would like to examine the meaning of the term “green electricity” which is marketed as carbon dioxide free, and the sort of electricity that they purchase. This report includes both direct (liquefied petroleum gas and diesel) and indirect (water, process-water, long distance heating, waste) emissions from their company. The conclusion of this report is that liquefied petroleum is the biggest contributor to the emissions of carbon dioxide and that the amount of carbon dioxide emitted from the processes is almost twice the amount of aluminum product, or 1,77 to be precise. The green electricity emits small amounts of carbon dioxide per kWh produced when analyzed in a lifecycle perspective which is also presented in this report.</p>

SÄBO AB will construct a sports Centre in Säffle municipality, the sports Centre will be used for football practice and the outer dimension of the sports Centre was determined to be 40x70 m.   The purpose was to demonstrate price and carbon dioxide emissions for the production of glulam and steel frames, the cross-laminated timber, CLT, and Paroc curtain wall. This was done by dimensioning the frames according to the Eurocodes and generate producing prices for the materials, also a calculation was made for carbon dioxide emissions for the alternatives in terms of transport and production. To calculate a key figure for earned carbon dioxide per invested capital, the differences could be more clearly demonstrated. Another aim was to produce a design proposal.   The glulam frame consists of glulam columns with three-joint truss in glulam, drawstick and windstrut in round steel. The roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame became the most expensive but more beneficial in terms of carbon dioxide emissions for production.   The steel frame consists of HEA columns and saddle framework as roof, the roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame was the cheapest but has the largest emissions of carbon dioxide from the production.   The curtain wall of CLT released the least carbon dioxide but became the most expensive alternative, the curtain wall of Paroc became the cheapest option but released most carbon dioxide from these two alternatives. / SÄBO AB skall uppföra en hallbyggnad i Säffle kommun, hallbyggnaden ska användas till fotbollsutövning och storleken på fotbollsplanen kommer vara en 7-mannaplan. Yttermåttet på bollhallen bestämdes till 70 x 40 meter.    Målet var att påvisa pris och koldioxidutsläpp för framställning av limträ- och stålstomme, och utfackningsvägg av KL-trä samt av Paroc. Detta gjordes genom dimensionering av stommarna enligt eurokoderna och genom att priser togs fram för materialen, även en beräkning gjordes för koldioxidutsläpp för alternativen vad gäller transport och framställning. Genom att ett nyckeltal för tjänad koldioxid per investerat kapital togs fram kunde skillnaderna påvisas på ett tydligare sätt. Ett ytterligare mål var att ta fram ett gestaltningsförslag.    Limträstommen består av limträpelare med treledstaktolar i limträ, dragband och vindstag i rundstål. Takstolarna har en spännvidd på 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev dyrast men mer fördelaktig vad gäller koldioxidutsläpp för framställning.    Stålstommen består av HEA-pelare och sadelfackverkstakstolar, takstolarna har spännvidden 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev billigast men har det största utsläppen av koldioxid från framställningen.    Utfackningsväggen av KL-trä släppte ut minst koldioxid men blev det dyraste alternativet, utfackningsväggen av Paroc blev således det billigaste alternativet men släppte ut mest koldioxid av dessa två alternativ.