According to SMHI the largest contributing factor to globalwarming is the increased greenhouse gas emissions in theatmosphere. In year 2018 Boverket submitted a proposal for climatedeclaration on new buildings. In the Boverkets climatedeclaration, a building's climate impact is calculated in the formof carbon dioxide equivalents on the material included in thefoundation, building envelope and the non-load-bearing interiorwalls. The unit in the climate declaration is kg Co2e / kg m2where m2 is BTA for the building.The purpose of the theoretical study was to describe what impactthe climate declaration will have in the building industry. Thepurpose of the empirical study was to investigate whether Revit isa good tool for calculating a building climate impact with a focuson greenhouse gas emissions.The result of the theoretical study indicates that the Boverket'sproposal on climate declaration will not lead to changes in theclimate impact of buildings. The study also shows that there willbe changes in the project planning of buildings and increased timespent by participants as the Boverkets estimation of the timerequired for the climate declaration is approximately 180 hours.The result of the empirical study shows that Revit is a good toolfor climate declaration. The study was based on evaluating Revitby the categories easy-to-use, time-consuming and presentationoptions. This resulted in a SWOT analysis showing Revit'scapacity

Den senaste tioårsperioden har varit den varmaste som uppmätts så långt tillbaka som det finns tillförlitliga mätdata över den globala medeltemperaturen. Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5°C. Regeringen har infört krav på att klimatdeklarationer ska göras från och med 1 januari 2022 för att minska byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. En gemensam vägledning för småhusföretagen behövs dels för att de på ett effektivt och likartat sätt ska kunna uppfylla lagkravet och dels för att de ska kunna ta fram jämförelsetal för sina hus. Det finns ett glapp mellan tillgänglig data hos småhusföretagen och den indata som krävs för att använda de vanligaste LCA-verktygen för byggnader. Examensarbetet ska undersöka hur arbetet med klimatdeklarationer kan integreras i ett småhusföretags projekteringsprocess samt vilka svårigheter som finns och hur de kan lösas. För att svara på frågorna har aktionsforskningsmetodiken använts. En undersökning gjordes för att samla in information om hur andra företag arbetar med klimatdeklarationer. En intervju genomfördes för att ta reda på hur företaget Åsbo Hus, som deltar i fallstudien, projekterar. I en fallstudie genomfördes klimatdeklarationer på en villa på två olika sätt: förslag 1 tog med hjälp av ett kalkylprogram fram mängder som importeras till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) där klimatdeklarationen gjordes, och i förslag 2 togs mängder automatiskt från BIM-modellen och klimatdeklarationen gjordes med en add-in till Revit, One Click LCA. Försöken i fallstudien analyserades och utvärderades med hjälp av SWOT-analyser. En svårighet som framkom både i fallstudien och i undersökningen var att det mängdunderlag som finns inte är anpassat för att ta fram en klimatberäkning. Genom användningen av kalkylprogrammet i förslag 1 har användaren full kontroll över vilka material som kommer med, hur mängderna har beräknats och mängderna kan importeras till BM 1.0 utan manuellt arbete. Ett annat problem som framkom är att det är tidskrävande att rita BIM-modellen i tillräcklig detaljeringsgrad för att kunna beräkna klimatpåverkan baserat på den. För att förslag 2 ska få samma tillförlitlighet i mängdningen som förslag 1 krävs omfattande arbete med att regla upp väggar i Revit och justera icke solida skikt manuellt. Tiden som sparas i den automatiserade mängdningen förbrukas därför genom att modellen måste ritas med större noggrannhet och att manuell justering behöver göras. I förslag 1 är mängdningen tillförlitlig eftersom hänsyn tas till skikten som inte är solida på ett effektivt och beprövat sätt med hjälp av kalkylprogrammet och ger därför ett mer korrekt resultat även på klimatdeklarationen. Förslag 1 blir därför metoden som rekommenderas.

Sedan parisavtalet trädde i kraft 2016 har det ställts allt högre krav på att minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet bidrog till att Sveriges regering 2018 införde ett klimatpolitiskt råd varshuvuduppgift är att arbeta mot att minska utsläppen av växthusgaser i samhället. Ett sätt att få bygg- och fastighetssektorn att minska sina utsläpp av växthusgaser knyts an till lagen om klimatdeklarationer, som började gälla första januari 2022. Klimatdeklarationens upplägg grundar sig i livscykelanalysens första del- byggskedet. Klimatdeklarationen beskriver de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet. Det omfattar alla växthusgasutsläpp som sker under tiden som byggnaden uppförs, exempelvis från cementbrytning till färdiggjuten betongplatta. Det är byggherrens ansvar att klimatdeklarationen görs och lämnas till Boverket. Uppförandet av klimatdeklarationen kan delegeras bort till exempelvis entreprenören alternativt att flera parter samverkar vid uppförandet. För att kunna beräkna värden inför klimatdeklarationen behövs byggnadstekniska indata och klimatdata. Studiens huvudsakliga syfte var att studera hur ledningen i ett mindre entreprenadbolag ser på sina förutsättningar att upprätta en klimatdeklaration. Studiens kvalitativa intervjuer utformades på ett semistrukturerat sätt, där respondenterna utöver att besvara intervjufrågorna fick möjlighet att komma med egna tankar, vilket breddade studiens perspektiv. Fallstudien kopplas till ett mindre entreprenadbolag i Kronobergs län, som ännu inte börjat jobba aktivt med lagen. Studien omfattar därav inga klimatberäkningar. Lagen om klimatdeklarationer anses bidra till en onödig kostnad, även om det finns förståelseför att bygg- och fastighetssektorn behöver minska sina växthusgasutsläpp. Kostnaden förklimatdeklarationen vill hållas låga och därför anses inte valet av specifika klimatdata1* att löna sig i så stor utsträckning för ett mindre entreprenadbolag. Den byggnadstekniska indatan till klimatdeklarationen skapas under projektering i kalkylen och klimatdatan hämtas från Boverkets klimatdatabas och/eller produktspecifika EPD:er. Det är viktigt att kalkylen underhålls under hela projektet, exempelvis om en materialmängd ändras. Respondenterna menar att kostnaden för klimatdeklarationen kan kompenseras genom en cykelpool med lådcyklar för de boende. / Since the Paris Agreement entered into force in 2016, there have been increasing requirements to reduce emissions of greenhouse gas. The agreement contributed that the Swedish government in 2018 introducing a climate policy council whose main task is to work towards reducing the emission of greenhouse gas in the society. A way to get the construction and real estate sector to reduce their greenhouse gas emissions is linked to the law on climate declarations, which came into force on 1 January 2022. The structure of the climate declaration is based on the life cycle analysis´s first sub-construction phase. It covers all emissions of greenhouse gas that occur during the construction of the building, for example from cement quarry to precast concrete slab. It is the client´s responsibility that the climate declaration is made and submitted to the National Board of Housing, Building and Planning. The construction of the climate declaration can be delegated to, for example, the contractor or that several parties cooperate in the construction. To be able to calculate values prior to the climate declaration, building technical input data and climate data are needed. The main purpose of the study was to study how the management of a small construction company views their conditions for drawing up a climate declaration. The study´s qualitative interviews were structured in a semi-structured way, where the respondents, in addition to answering the interview questions, had the opportunity to come up with their own thoughts, which broadened the study´s perspective. The case study is linked to a small construction company in Kronoberg County, which has not yet started working actively with the law. Therefore, the study does not include climate calculations. The Climate Declarations Act is considered to contribute to an unnecessary cost, even though there is an understanding that the construction and real estate sector needs to reduce its emissions of greenhouse gas. The cost of the climate declaration wants to be kept low and therefore the choice of specific climate data X is not considered to pay off to such a large extent for a smaller construction company. The building technical input data for the climate declaration is created during design in the calculation and the climate data is retrieved from the National Board of Housing, Building and Planning´s (Boverket) database and/or product specific EPD´s. It is important that the calculation is maintained throughout the project, for example if a quantity of material changes. The respondents believe that the cost of the climate declaration can be compensated through a bicycle pool with box bicycles for the residents.

<p>Sapa Heat Transfer is a company that produces aluminum heat-exchanger strips for the automotive industry. Sapa Heat Transfer wish to chart their emissions of carbon dioxide in order to meet future demands on carbon dioxide reporting. They also would like to examine the meaning of the term “green electricity” which is marketed as carbon dioxide free, and the sort of electricity that they purchase. This report includes both direct (liquefied petroleum gas and diesel) and indirect (water, process-water, long distance heating, waste) emissions from their company. The conclusion of this report is that liquefied petroleum is the biggest contributor to the emissions of carbon dioxide and that the amount of carbon dioxide emitted from the processes is almost twice the amount of aluminum product, or 1,77 to be precise. The green electricity emits small amounts of carbon dioxide per kWh produced when analyzed in a lifecycle perspective which is also presented in this report.</p>

Sapa Heat Transfer is a company that produces aluminum heat-exchanger strips for the automotive industry. Sapa Heat Transfer wish to chart their emissions of carbon dioxide in order to meet future demands on carbon dioxide reporting. They also would like to examine the meaning of the term “green electricity” which is marketed as carbon dioxide free, and the sort of electricity that they purchase. This report includes both direct (liquefied petroleum gas and diesel) and indirect (water, process-water, long distance heating, waste) emissions from their company. The conclusion of this report is that liquefied petroleum is the biggest contributor to the emissions of carbon dioxide and that the amount of carbon dioxide emitted from the processes is almost twice the amount of aluminum product, or 1,77 to be precise. The green electricity emits small amounts of carbon dioxide per kWh produced when analyzed in a lifecycle perspective which is also presented in this report.

Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie. En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering. De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är: Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet? Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift? Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus? Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare. Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift. Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp. / The purpose of this study was to bring forward a life cycle analysis (LCA) on two single-family houses, starting from the climate declaration. This means that the study only focused on the construction phase. Thereafter alternative materials were investigated with the purpose to try to reduce the impact on the climate. An LCA is a method to calculate the environmental impact from a product during its entire life cycle. The first building was an one and a half storey house, called ”Sjölin”, and the second building was a single-storey house, called “Tockabjär”. According to the climate declaration the environmental impact was only studied from the environmental impact category “climate impact”, which means emissions from carbon dioxide equivalents (CO2e). As an aid to calculate the climate impact the database Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) was used. This database contains generic data on a variety of building resources. The generic data found in the program can be supplemented with specific data from EPD:s associated with different products and manufacturers. To examine the possibility of reducing the climate impact from both the reference buildings an investigation was performed by reviewing EPD:s from other materials. The materials chosen as possible alternatives needed to have similar characteristics as the original materials, to prevent an effect on the operating function. The aim for this study was to use as many wood-based materials as possible. The results before and after the material exchange showed a CO2e-emission per gross area (BTA) with 131,65 kg/ m2 in relation to 118,52 kg/ m2 for Sjölin. The results for Tockabjär was 132,28 kg/ m2 in relation to 130,24 kg/ m2. In relation to the proposed limit from IVL (at 171 kg CO2e/ m2 BTA for single-family houses) the two reference buildings maintain a good margin.

Syfte: Den 1 januari 2022 avser regeringen att införa lagkrav på att alla byggnader sombygglov söks för ska klimatdeklareras. Detta lagförslag är ett försök från regeringen attstyra byggsektorn emot att minska klimatpåverkan vid uppförande av nybyggnationer.Lagförslaget är även ett bidrag till att försöka uppnå Sveriges långsiktiga utsläppsmål.Målet är att identifiera hur småhustillverkare kan förbättra sin kompetens gällandeklimatdeklarationer för att tillförlitligheten av klimatdeklarationers resultat skaförbättras. Metod: Den forskningsmetod som använts i studien är en fallstudie. Med hjälp av detre datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentstudie och intervju har empiriinsamlats för att kunna besvara målet. Resultat: Resultatet av studien visar att det vid uppförande av en klimatdeklarationkrävs en tydlig mängdning av material för byggnadens klimatskal, bärande konstruktionoch icke-bärande innerväggar. Ett passande beräkningsverktyg måste väljas ochkunskap om hur beräkningsprocessen görs måste införskaffas. I denna studierekommenderas beräkningsverktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM1.0,då det är lätthanterligt. Studien visar även att val av data vid beräkningen är heltavgörande. Därför är datakvalitéten en faktor som är avgörande förklimatdeklarationers trovärdighet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det kommer krävas en tydlig mängdning av materialsamt att specifik data används vid beräkning för att uppföra en trovärdigklimatdeklaration. Vid användning av generisk data kommer de olika produktvalen isamma materialgrupp vara betydelselösa och Boverket har i detta fall misslyckats medsyftet med klimatdeklarationer, att stimuleras till att välja material med lågklimatpåverkan. Därmed krävs det att småhustillverkarna har kompetens kring vad bradatakvalitét innebär. Begränsningar: Studien har endast fokuserat på industriella småhustillverkare ochfallstudien har gjorts i samarbete med endast ett företag. Arbetet har även fokuserat påendast ett skede i en klimatdeklaration, produktskedet, även kallat A1-A3. Då studiengjordes under en pandemi kunde inga platsbesök göras, vilket i vissa fall begränsadetrovärdigheten i datainsamlingen.

Den stora majoriteten av forskare värden över är överens om att människan bidrar till uppvärmningen av jorden genom växthuseffekten. Bygg och fastighetsbranschen stod 2018 för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Regeringen avser därför införa krav på klimatdeklarationer den första januari 2022 som ett seg i att styra byggsektorn med hjälp av Boverket mot ett hållbart byggande. Klimatdeklarationen omfattar byggskedet i byggnadens livscykel A1-5 och fokuserar på växthusgasutsläpp. Kravet på klimatdeklarationer kommer att kräva att stora delar av byggsektorn tolkar klimatkalkyler trots att branschen i viss mån saknar kunskaper kring LCA metodik. Syftet med arbetet är att undersöka hur resultatet av en klimatkalkyl och klimatdeklaration kan kommuniceras till yrkesverksamma i byggsektorn som inte har tidigare erfarenheter av detta på ett sätt som är lätt att förstå. Målet är att kommunikationen av klimatkalkylens resultat bidrar som verktyg vid utformning av byggnaden. Detta åstadkoms genom att ta fram visuella illustrationer som är användbara i tidiga skeden av projekteringsprocessen för en klimatkalkyl som omfattar livscykelskedena A1-5.  Metoder som används är litteraturstudie, intervjustudie och analys genom ett visualiseringsförslag. Litteraturstudien behandlar teorin bakom klimatkalkylen, en rad visualiseringstekniker samt resultatvisualisering i samband med LCA i byggsektorn. Intervjustudien följer semistrukturerad form där sex respondenter med olika konsultbakgrunder intervjuas. Frågor under intervjuerna handlar om de olika organisationernas resultatkommunikation, svårigheter i att kommunicera klimatkalkyler samt deras utvecklingsarbete av kommunikationsmetoder. Analysens illustrationer bygger på lagförslagets krav om klimatdeklarationer och efterfrågad information från respondenter som illustrerats med hjälp av litteraturstudien. Litteraturstudien omfattar material från vetenskapliga artiklar och böcker som berör ämnena; livscykelanalysens bakgrund, resultatvisualisering, visualiseringstekniker och resultatvisualisering av LCA.  Visualiseringsförslaget kan genomföras i samband med klimatdeklarationen och är uppdelad i två delar; grundläggande information och beskrivande information. Informationen som i och med lagförslaget om klimatdeklarationer blir obligatorisk att tillhandahålla är information om byggnaden, information om byggherren och byggnadens totala utsläpp i kilo koldioxidekvivalenter. I visualiseringsförslagets första del finns den obligatoriska informationens tre punkter med som kompletteras av byggnadens utsläpp i kilo koldioxidekvivalenter per byggandens bruttoarea samt en riktvärdesfigur. Den beskrivande informationen består av projektets status, växthusgasutsläppet i kontext till flygresor och skog samt kilo koldioxidekvivalenter fördelat på; livscykelskeden, byggnadsmaterial och byggnadsdelar. Analysen avslutas med att diskutera framtidens möjliga visualiseringstekniker som; 3D-modelering, redovisning av biogent kol, designjämförelser, kvalitetsgranskningsmetodik, klimatkalkyler som plug-in program och redovisning av samtliga livscykelskeden. / The vast majority of scientists around the world have agreed upon that man contributes to heating of the atmosphere by the greenhouse effect. The construction and real estate industry contributed to 21% of Sweden’s total of greenhouse emissions in 2018. The government intends to legislate requirements for carbon footprint declarations by January 1st 2022 as a step towards a sustainable construction industry. The carbon footprint declaration includes the life cycle stages A1-5 (the construction stage). The carbon footprint declaration entails interpretations of carbon footprint calculations by the industry to a much greater extent even though the industry partially lacks LCA knowledge. The purpose of the work is to investigate how the results of a carbon footprint calculation and carbon footprint declaration can be communicated to professionals in the construction industry who do not have previous experience of this in a way that is easy to understand. The goal is that the communication of the carbon footprint calculation's results contributes as a tool in the design of the building. This is achieved by producing visual illustrations that are useful in the early stages of the design process for a carbon footprint calculation that includes the life cycle stages A1- 5.  The methods used are literature study, interview study and the analysis through a visualization proposal. The literature study processes the theory behind carbon footprint calculations, different visualization techniques, and result visualization in connection to LCA and the construction industry. The interview study is semi structured with six respondents with diverse LCA backgrounds as consultants. The questions were about the various organizations’ result communication, difficulties in communicating carbon footprint calculations and their development work of communication methods. The illustrations in the analysis are based on the bill’s requirements for carbon footprint declarations and requested information by the respondents and are illustrated by knowledge from the literature study. The literature study includes material from scientific articles and books on the subjects; background of the life cycle analysis, result visualization, visualization techniques and result visualization of LCA.  The visualization proposal can be implemented in connection to the carbon footprint declaration and is divided in to two parts: basic information and descriptive information. The information that with the bill on carbon footprint declarations becomes mandatory is information about the building, information about the developer and the building's total emissions in kilograms of carbon dioxide equivalents. The first part of the visualization proposal contains the three points of mandatory information, which are accompanied by the building's emissions in kilos of carbon dioxide equivalents per the building's gross area and a benchmark figure. The descriptive information consists of the project's status, the greenhouse gas emissions in the context of air travel and forest absorption and kilograms of carbon dioxide equivalents distributed on; life cycle stages, building materials and building components. The analysis concludes with a discussion of future possible visualization techniques such as: 3D modeling, display of biogenic carbon, design comparisons, quality examniation methodology, climate calculations as plug-in programs and demonstration of all life cycle stages.

Sverige står inför en omfattande omställning, att år 2045 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta innebär stora utmaningar för byggbranschen som står för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Fokus har sedan länge inriktat sig på att minska klimatpåverkan i driftsfasen, men i och med energiomställningar till mer förnybar energi står numera uppförandefasen, med stommen i fokus, för den största delen av utsläppen i en byggnads livscykel. Betongindustrin har en tung roll att axla då cementbruken befann sig på en andraplats bland de som släpper ut mest koldioxid i Sverige 2019. Idag finns det metoder att använda till att kartlägga en byggnads utsläpp under dess livscykel samt åtgärder att tillämpa för att minska dessa, trots detta praktiseras inte klimatförbättrade åtgärder i önskad utsträckning. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur konstruktören kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser från byggprocessen. Målet är att beskriva konstruktörens utmaningar och möjligheter i teknik och process att använda sig av klimatberäkningsverktyg i projekteringsfasen, samt hur konstruktörer, med hjälp av klimatberäkningar, kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser i byggbranschen. Studien är uppdelad i två sammanhängande delar, ”Delstudie 1: Intervjuer” och ”Delstudie 2: Test av programvaror”. Delstudie 1 är en intervjustudie med intervjufrågor av semistrukturerad karaktär. Urvalet består av sex konstruktörer och två miljökonsulter anställda på teknikkonsulten AFRY. Intervjustudien har besvarat frågor som berör hur klimatarbetet utförs i företaget idag, optimering av konstruktioner och vad konstruktörer behöver för att integrera klimatkalkyler som en del av processen i projekteringen. I delstudie 2 har klimatberäkningsverktygen Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 och One Click LCA testats. I båda verktygen har en förenklad livscykelanalys gjorts där klimatpåverkan för bygg- och byggproduktionsskedet har beaktats för en betongstomme. Ett test med standardbetongsorter, samt ett test där betongsorten har bytts ut mot klimatförbättrad betong, för att undersöka vilken effekt det skulle ge. Båda verktyg har utvärderats efter ett antal punkter, som rör klimatkalkyler, i syfte att se hur olika verktygen kan användas. Intervjustudien visar att konstruktörerna efterfrågar resurser i form av tid och ekonomi samt en ökad kunskap om vilka verktyg och åtgärder som kan tillämpas för att kunna integrera klimatkalkyler i det dagliga arbetet. Båda verktyg som testats fungerar för att kunna genomföra förenklade klimatkalkyler. Vid en jämförelse mellan vanlig betong och klimatförbättrad betong blev resultatet i BM1.0 en sänkt klimatpåverkan med på 160 ton CO2e, och i One Click LCA 344 ton CO2e. Inget av verktygen lyckades uppfylla alla utvärderade punkter. Det visade sig även att det var svårt att tolka resultaten utan tydliga gränsvärden. För att klimatkalkyler ska kunna integreras i en konstruktörs arbete i projekteringen krävs framförallt tid i projekten och högre krav både internt och externt. God kunskap om livscykelanalys, klimatberäkningsverktyg, byggprocessen och betong är också nödvändigt för att utföra bra kalkyler. Om detta saknas ska det finnas information om var eventuell expertis kan hittas. Klimatet ska också vara en likvärdig beslutsfaktor som tid och kostnad i projekt. / Sweden is facing a major change, having zero net emission of greenhouse gases in 2045. This brings major challenges to the building industry, as it alone is accountable for almost a fifth of these gases today. The focus has been reducing climate impact in the operational phase for a long time, but with more renewable energy in the energy mix, the construction phase stands for almost half of the emissions in the for a building’s whole life cycle of a building. The concrete industry has a heavy role in this. In 2019, the cement industry came in second place over those with the heaviest emissions in Sweden and is, therefore a major contribution to the negative climate impact. Today, there are methods for reduced climate impact which can be applied, such as construction optimization or use of life cycle analyzes in the design phase but are not used in the desired extent. For example, climate-enhanced concrete is on the market but is not yet the most common option. This study has been carried out with the aim and goal of increasing the understanding of how the design engineer can contribute to reducing climate impact in the construction industry. The aim is to describe the designer's challenges and opportunities in technology and process to use climate calculation tools in the design phase, and how designers, with the help of climate calculations, can contribute to a reduction in greenhouse gas emissions in the construction industry. The study is divided into two connected sub-studies. First sub-study is called "Sub-study 1: Interview study" and the second is called "Sub-study 2: Software testing". In sub-study 1, an interview study was conducted at the engineering consultant AFRY. Six design engineers have been interviewed as well as two environmental consultants. The interview study has answered questions such as how climate work applies in the business today, construction optimization and what is missing for the designers to calculate climate impact in their daily work. In sub-study 2, the climate calculation tools “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 and One Click LCA have been tested. A test with ordinary concrete types, as well as a test where the ordinary concrete type has been replaced by climate-improved concrete, has been carried out to see what the difference could be. In both tools, a simplified life cycle analysis has been performed for a concrete frame in the construction phase. Both tools have been evaluated according to a number of criteria’s, about climate calculations, to highlight how different tools can be used. The results from the interview study show that the designers demand time and money from the customer and from the organization, as well as more training in the subject and the climate tools that can be used. The result for BM1.0 was only a small improvement of 160 tonnes of CO2e and in One Click LCA there was a total difference of about 344 tonnes of CO2e. Both tools have been evaluated according to several points and none of the tools succeeded in meeting all the study's desired criteria. For BM1.0, there is no integration with a BIM tool and the program only considers the environmental impact category; climate impact. For One Click LCA, it is not possible to import EPDs, but the user must use generic values ​​or already entered EPDs from the database of the tool. However, both tools are considered good for being able to carry out simplified climate calculations in the design phase. However, the user must have a good analytical ability if he or she is to consider only a few categories of environmental impact.

Den 1:a Januari 2022 så införde Sveriges riksdag en ny lag som innebär att nyproduktion av fastigheter skall klimatdeklareras enligt de regler som tagits fram från Boverket. Detta betyder att vid nyproduktion måste byggherren redovisa klimatdata för nyuppförda byggnader till Boverket. Denna studie syftar till att undersöka hur klimatdeklarationen påverkar småhusproducenter. Studien vill belysa vilka risker och möjligheter klimatdeklarationen kan medföra småhusproducenter då den blivit ett lagkrav. En semistruktuerad intervjustudie valdes för att ta reda på hur aktörer inom småhusbranschen ställer sig till införandet av klimatdeklarationen. Den semistrukturerade metoden gav intervjudeltagarna större frihet att uttrycka sig utifrån sina egna erfarenheter inom det berörda området. Vidare skall en beräkningsstudie utföras i syfte att besvara frågeställningen. Beräkningsstudien skall visa det totala klimatavtryck ett nybyggt småhus genererar mätt i koldioxidekvivalenter. Studien ville dessutom undersöka skillnaden i användandet av miljövarudeklarationer, även kallat EPD:er, och Boverkets generiska databas. En fördjupande jämförelsestudie skall utföras för att se klimatavtrycket vid olika materialval. Resultatet av studien visade att leverantörerna hade svårigheter att förse småhusproducenterna med miljövarudeklarationer. Detta gällde speciellt mindre leverantörer. Det visade sig att om leverantörerna inte kan förse företagen med miljövarudeklarationer så tvingas företagen att hitta likvärdiga EPD:er eller använda Boverkets generiska databas. Studien visade även hur skillnader i företagets arbetsstruktur kan påverka arbetet med klimatdeklarationen. Respondenterna av intervjustudien poängterade eventuella brister gällande Boverkets upplägg och arbete med klimatdeklarationen. Resultatet av beräkningsstudien visade det totala klimatavtryck ett nybyggt småhus genererar och användandet av EPD:er vid klimatdeklarationen hjälper företagen att redovisa ett mer korrekt resultat av deklarationen. Sammanfattningsvis kan man säga att klimatdeklarationen mottagits väl av de tillfrågade småhustillverkarna. Respondenterna såg det som ett bra verktyg för att på sikt kunna illustrera hur deras hus påverkar klimatet mätt i koldioxidekvivalenter. Beräkningsstudien visade att om småhusproducenter vill påverka sitt klimatavtryck så bör de titta närmare på grundkonstruktionens ingående material, till exempel genom att byta till ett klimatsmart material. På så vis kan småhusproducenter minska sitt klimatavtryck och bidra till ett mer hållbart byggande. / On 1 January 2022, the Swedish Parliament introduced a new law which implied that newly produced properties must be climate declared in accordance with the rules and regulations provided from Boverket. This means that the developer in charge must declare climate data to Boverket for any newly built buildings that falls under the statutory criteria. This study aims to investigate how the climate declaration affects small house manufacturers.The purpose is to shed light on the risks and opportunities that the climate declaration may entail for small house manufacturers as it has become a legal requirement. A semi-structured interview method was chosen to investigate how actors in the small house manufacturing industry view the introduction of the climate declaration. The semi-structured method gave the respondents greater freedom to express themselves based on their own experiences and knowledge. Furthermore, a study will show the carbon footprint a newly built house generates and the difference in using environmental product declaration versus the generic database provided by Boverket. An in-depth comparison study will be conducted to see the carbon footprint of different material choices. The results of the study showed the difficulties suppliers had in providing EPDs to housing companies. This was especially true for smaller suppling companies. If the suppliers do not provide the companies with EPDs, the companies are forced to find equivalent EPDs or use the generic database from Boverket. The study also showed how differences in the company's work structure can affect their internal work with the climate declaration. The results also showed shortcomings regarding the system boundaries set by Boverket. Furthermore, results showed that the use of EPDs helps companies report a more accurate result of the declaration. In summary, it can be said that the addition of the climate declaration was well received by the small house manufacturers. The respondents of the interview said that the climate declaration could be used as a tool to be able to illustrate how their manufactured house affects the climate. The study showed that if small house manufacturers want to influence their climate footprint, they should take a closer look at the foundation material for example, using a more climate friendly material. By doing this, small house manufacturers may reduce their climate footprint and contribute to more sustainable environment.